Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2015-12-26

Investerarskola: Företagsobligationer

Det är inte bara vi konsumerande småsparare som ibland behöver låna pengar. Även företag suktar efter mer kapital. En lösning är att vända sig till marknaden och erbjuda pengar i gengäld. Företagsobligationer har tidigare krävt höga insatser, men har nu gjorts tillgängliga för den enskilde spararen.

När statsräntorna är låga och aktiemarknaden allt mer volatil har intresset för företagsobligationer som sparande ökat.
– Företagsobligationer är ett naturligt inslag i en fondportfölj, men som vanligt gäller att allokeringen mellan olika tillgångsslag är viktigast på sikt, säger Maria Rengefors, fondchef Nordea i Sverige.

Även Maria Landeborn, sparekonom Skandia, ser att företagsobligationer och fonder har blivit mer populära.– Men de kommer inte att konkurrera ut annat sparande i aktie- och räntefonder. Snarare ska de ses som ett komplement, menar hon.
Allt kostar För att ett företag ska kunna utvecklas och växa krävs det kapital. Sedan finanskrisen 2008 har banklån allt som oftast blivit dyrare, vilket i sin tur har
fått företagen att i ökad grad vända sig till småspararna och erbjuda obligationer – så kallade företagsobligationer (eller corporate bonds som de heter på engelska).

”Vi ser ett bibehållet intresse för direktägda företagsobligationer.”

Obligationer är ett räntebärande skuldebrev som intygar att innehavaren har lånat ut pengar. Företagsobligationer är attraktiva för småsparare då de ofta ger en bra ränta på det inlånade kapitalet. Det finns självklart även risker med att investera i företagsobligationer, som ibland kan skilja sig mot de risker man utsätter sig för när man köper aktier i företaget. Räntan korrelerar med risken Maria Landeborn tror att företagsobligationer har blivit populära därför att de ses som ett alternativ till vanligt räntesparande. – En penningmarknadsfond ger en avkastning runt noll idag och obligationsfonder är inte mycket bättre. Då framstår företagsobligationsfonder som mer intressanta. Men det är farligt att blanda ihop dem med vanligt räntesparande eftersom företagsobligationer är mer lika aktie- än räntemarknaden.

NORDNETS SVERIGECHEF Eva Trouin har också märkt av det ökade intresset. – Vi ser ett bibehållet intresse för direktägda företagsobligationer, speciellt bland våra Private Banking-kunder – som i större utsträckning har möjlighet att handla med dessa. Men även räntefonder, som är bland de mest köpta hos oss, visar sig vara ett intressant alternativ för våra kunder. Den som köper en företagsobligation får en bra direktavkastning förutsatt att
företaget inte går i konkurs och förutsatt att man behåller obligationen till slutdagen. Under tiden man äger den kan värdet förändras både uppåt och neråt. Sparar man i en företagsobligationsfond och vi får en börsnedgång, så kommer även fonden att falla i värde. – Man ska alltså inte se företagsobligationsfonder som ett vanligt räntesparande för det är de inte, förklarar Maria.

ATT TECKNA en företagsobligation innebär rent praktiskt att du lånar ut pengar till företaget och i gengäld får en ränta som tack, efter låneperioden. Räntan får investeraren som kompensation för risken att förlora pengarna ifall företaget går i konkurs. För att kunna låna pengar måste de företag som har sämre ekonomi och högre konkursrisk erbjuda en högre ränta, det motsatta gäller företag med en bra och stabil ekonomi.

Vid investering i företagsobligationer gäller detsamma som med aktier, att satsa pengar i företag som stämmer överens med ens investeringsfilosofi. Precis som med aktier kan man investera en del av sitt kapital i något riskfyllt företag i hopp om en större vinst, men merparten av sparandet bör inte ligga där. Enligt Maria Landeborn är det viktigt att sprida riskerna inom både aktier och obligationer.

– Köper man en företagsobligationsfond får man automatiskt en viss spridning genom olika obligationer. Risken är ett mellanting mellan en aktiefond och en räntefond. Viktigt att känna till riskerna

Viktigt att känna till riskerna
Riskerna med en företagsobligation är avsevärt större än att ha pengarna på ett sparkonto. Vill man investera i obligationer med betydligt lägre risk bör man i stället välja statsobligationer. Om man är intresserad av att investera i företagsobligationer bör man inte ha en allt för kort tidshorisont, gärna längre än ett år. Bästa alternativet är om du kan avvara pengarna under en längre tid, gärna fyra till fem år.

– Det enda sättet att veta vilken avkastning du får är att behålla en obligation ända till slutdagen. Under tiden kan värdet förändras både uppåt och neråt beroende på vad som händer med räntan, konjunkturen och bolaget som gett ut obligationen, förklarar Maria. Företagsobligationens värde rör sig med både börsen och ränteläget, vilket gör att lika snabbt som värdet kan öka, lika fort kan det minska. Det går att sälja sina obligationer före löptidens slut, men det är inte helt lätt och görs inte lika snabbt och smidigt som till exempel med en aktie.

När den förutbestämda låneperioden är över ska det totala beloppet som investerades i företaget betalas tillbaka till långivaren, det vill säga till dig som är investerare, och det är här den stora risken med företagsobligationer blir tydlig. Skulle företaget man tecknat en företagsobligation i ha gått i konkurs är chansen att få tillbaka sina investerade pengar väldigt liten.

Tillgänglig för alla
Bekymret för privat sparare som vill investera sina pengar i företagsobligationer är att det ibland kan krävas en lägsta kapitalinsats på hela 500 000 kronor. För att komma runt problemet har företagen i samband med bankerna börjat erbjuda andelar i företagsobligationer istället för att vara tvungen att köpa dem hela. Ett annat alternativ för privat sparare med begränsade resurser är fonder.

Betygen hjälper dig Det finns två olika typer av företagsobligationsfonder, speculative grade och investment grade. De mest riskfyllda är speculative grade, ibland kallad high-yield, vilket betyder hög avkastning. De fonderna investerar främst i riskfyllda företag med låg kreditvärdighet, så kallade skräpobligationer. På motsvarande sätt kallas de företagsobligationsfonder som investerar i företag med en god stabil ekonomi obligationer med kreditrating, investment grade. Vissa fonder investerar i obligationer av såväl speculative grade som investment grade utefter en förutbestämd fördelning.

DET ÄR DOCK VIKTIGT att vara försiktig även när det gäller de mindre riskfyllda företagsobligationerna. Det var nog inte så många som kunde föreställa sig att Lehman Brothers skulle gå omkull i september 2008.

Hur trygg en företagsobligation anses vara kan enkelt utläsas av vilket kreditbetyg den har. Kreditbetyget ger en uppfattning om ett företags förmåga att fullgöra sina skyldigheter och finansiella åtaganden. Kreditbetygen sätts av olika kreditvärderingsinstitut, där Moody’s och S&P är bland de mest kända. Det högsta betyget en företagsobligation kan ha är trippel A och det lägsta är C. Företagen skriver ofta själva ut vilket betyg de har fått och det går även att läsa sig till många bolags betyg på kreditvärderingsinstitutens hemsidor.

EN FÖRETAGSOBLIGATIONS risk kan man även se genom att titta på deras nominella ränta, ju högre ränta, desto större är risken med obligationen. Den nominella räntan kan man hitta på obligationens informationssida. Analysföretaget Morningstar ger ut en rating till de flesta fonder och där kan man enkelt hitta vilka företagsobligationsfonder som det går att investera i. Värt att nämna är vikten av att investera i valutasäkrade företagsobligationsfonder, såvida man inte önskar utsätta sig för en valutarisk – vilket dock kan bli ytterligare ett orosmoment i sparandet. Det går enkelt att se om en företagsobligationsfond är valutasäkrad då det skrivs ut av emittenten.

Nackdelen med valutasäkring är att man ofta får betala en premie för säkringen och att man missar en eventuell extra vinst ifall valutorna går år
rätt håll.

Ordlista
Volatil: I börssammanhang betyder volatilitet stora och snabba svängningar i kursen.

Räntebärande: Räntebärande placeringar förknippas med låg risk och användas oftast till kortsiktigt sparande eller för den som inte är beredd att se sitt sparkapital svänga i värde. Exempel på räntebärande placeringar är sparkonton, privatobligationer och räntefonder.

Skuldebrev: Ett skuldebrev är en skriftlig utfästelse att betala en penningsumma eller ett skriftligt erkännande av penningskuld.

Emission: Emission är utgivning av finansiella instrument, till exempel aktier.

Lehman Brothers: Lehman Brothers var en amerikansk investmentbank som grundades år 1850. I september 2008 drabbades banken av en finansiell kris och natten till den 15 september 2008 ansökte den om konkursskydd.

Emittent: En emittent är en institution som ger ut ett värdepapper, till exempel ett företag som ger ut en aktie.

Premie: Pris eller avgift, bland annat för försäkring eller kurssäkring.

Nominell ränta: Nominell ränta är den ränta som till exempel banken erbjuder. Den nominella räntan består dels av den reala räntan och dels av en inflationskomponent. Räntan uttrycks i procent av det nominella beloppet.

STIBOR-ränta: Stibor är en förkortning som står för Stockholm Interbank Offered Rates. Det är de räntor som bankerna betalar när de ska låna av varandra på andra löptider än över natten.

Kupongränta: Fast ränta på ett statspapper med betalning vid bestämda tidpunkter, normalt en gång per år.

Löpa: Löptid är den avtalade tid som ett skuldebrev löper med förutbestämda villkor.

Upplupen ränta: Upplupen ränta är den ränta som har uppkommit för ett lån efter den senaste ränteinbetalningen. Låntagaren har därför denna ränta i skuld till långivaren.

Konvertibel: En konvertibel är ett skuldebrev som är utgivet av ett företag och kan konverteras till aktier i företaget till en förutbestämd kurs.

Andrahandsmarknaden: På en andrahandsmarknad säljs sådant som redan har inhandlats av någon annan, det vill säga köparen är inte den första att köpa produkten. Den första köparen har inhandlat varan på en förstahandsmarknad. Den största delen av börshandel sker på en andrahandsmarknad, då endast köp av nyemitterade aktier är en förstahandsmarknad.

Statsobligationer
Statsobligationer är ett räntebärande papper som kan löpa från två upp till trettio år, dessutom vet man från början det exakta beloppet som betalas ut vid löptidens slut. Som innehavare av en statsobligation vet man alltid hur stor avkastningen blir eftersom statsobligationerna ger en på förhand bestämd ränta, vilken Riksgäldskontoret betalar ut en gång per år. Statsobligationer köps enklast genom en bank eller fondkommissionär.  Det går även att köpa dessa obligationer på andrahandsmarknaden. Andrahandsmarknaden är ett ekonomiskt uttryck och innebär att en vara säljs vidare efter att först ha köpts på en förstahandsmarknad. Värt att notera när det gäller köp av statsobligationer är att man måste betala för upplupen ränta som hör till perioden innan man köpte obligationen. Detta eftersom kupongräntan alltid betalas ut för ett helt år, även ifall man själv inte ägt obligationen under hela året.

Företagsobligationer eller aktier
I företag där en investering kan kännas mer riskfylld ger företagsobligationer ofta en ränta som kan vara svår att överträffa genom aktier i bolaget. Om man tecknar en företagsobligation och har för avsikt att behålla den till slutdagen av obligationens löptid, spelar kursrörelsen på det underliggande företaget ingen roll. Så länge företaget inte går i konkurs erhåller man sin förutbestämda ränta. För avkastningen på aktier är det däremot av stor betydelse hur kursen på börsen utvecklar sig.

Att få en överraskande hög avkastning, som vissa aktier kan ge, är inte sannolikt genom företagsobligationer. Däremot är risken att förlora pengar på företagsobligationer är mindre, eftersom kursrörelserna på börsen inte spelar lika stor som roll som för aktier. Om man investerar i företagsobligationer kan man dock förlora hela sitt investerade belopp vid en konkurs.   

Ränta på ränta-effekten
Om man har 100 000 kronor på ett sparkonto med 5 procent ränta erhålls vid första ränteutbetalning 100 000 x 0.05 = 5 000 kronor. Nästa gång får du 105 000 x 0.05 = 5 250 kronor. Tack vara ränta på ränta-effekten växer pengarna logaritmiskt i stället för linjärt. Fenomenet blir ännu tydligare om pengarna sparas under en längre period. 100 000 med 5 procent ränta blir efter 30 år; 100 000 x 1.05^30 = 432 194 kronor. På 30 år har vi alltså erhållit 332 000 kronor bara i ränta.

Förklaring
Om man till exempel köper en femårig obligation med en kupongränta på fem procent då
marknadsräntan är fem procent, är obligationens pris hundra procent av det nominella värdet. Skulle marknadsräntan stiga till sex procent måste obligationens värde minska, eftersom kupongräntan fortfarande är fem procent samtidigt som placeraren kräver att få sex procent på sin placering. Man måste därför få köpa obligationen till ett pris som är lägre än hundra procent av det nominella värdet.

Det finns vanligtvis fler B-aktier än A-aktier i ett bolag, vilket medför att handeln för B-aktier är mycket större än den för A-aktier. Av den an ledningen kan det vara svårt att sälja A-aktier till rätt pris, men samtidigt är den typen av aktier bra att ha om man förväntar sig en maktstrid i bolaget. I så fall kommer A-aktierna sannolikt att få ett högre pris än B-aktierna, eftersom de ger mer inflytande. En sådan maktstrid utspelades till exempel i Volvo under 2014. Dagens Industri rapporterade den 7 mars 2014 att Industri världen och Christer Gardells fond Cevian köpte upp ett stort antal av bolagets A-aktier i mars 2014. Detta gjorde att de fick tillräckligt stort inflytande för att kunna sätta press på bolagets VD och styrelse att prestera bättre.

Det finns alltid en risk att förlora pengar som aktie ägare; om bolaget du köpt aktier i går dåligt eller går i konkurs kommer du förlora en del eller alla de pengar du investerat. Av den här anledningen kallas aktieägare ofta ”riskkapitalister”: personer som investerar i riskfyllda till - gångar.

Valutasäkrade företagsobligationsfonder
Investerar man utan en valutasäkring, exempelvis i en företagsobligationsfond som handlar med euro och kronan undertiden man sparat har stärkts mot euron, så kommer man att få tillbaka fler kronor för varje euro som man har i obligationen. Om kronan istället försvagas mot euron, skulle det motsatta hända och man förlorar då delar av sin investering. Med en valutasäkring missar man uppgången, men riskerar inte att förlora pengar på valutadifferenser.

 

Av: Joakim Nilsson

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.