Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-08-13

Historiska finanskriser

De senaste årens stigande aktiekurser och kraftiga utveckling på bostadsmarknaden får många att undra hur länge kalaset kan fortsätta. I dessa stunder är det lärorikt att vända sig till historieböckerna för att se hur tidigare kriser uppstått och utvecklats. Stock Magazine går igenom några av de mest betydande finanskriserna hitintills.

Att konjunkturen rör sig i cykler är ett vedertaget fenomen. Det- samma gäller för marknaden. En- ligt marknadspsykologisk logik sker branta kursrörelser antingen till följd av girighet som skapats av starkt till- tagande framtidsförhoppningar eller till följd av rädsla med starkt tilltagande oro. Det är vid det sistnämnda förhållandet som börskrascher uppstår. Här nedan ska vi gå igenom de största och mest kända börsrasen genom tiderna.

Wall Street-kraschen, 1929
Den ”svarta torsdagen” i oktober 1929 blev startskottet på ett av århundradets värsta ekonomiska kriser, känd som ”depressionen”. Inom loppet av en vecka hade New York-börsen rasat 40 procent. Nedgången fortsatte och vid bottennoteringen i juli 1932 hade börsen fallit med 89 procent. För USA följde flera decennier av ekonomiska svårigheter med massarbetslöshet, minskad produktion och handel. Krisen spred sig till omvärlden och följdes av ekonomiska handelshinder och valutakrig i försök om att skydda de nationella ekonomierna.

1930-talskrisen hade föregåtts av ett decennium av stark ekonomisk tillväxt. Det ”glada 20-talet” i USA präglades av ljusa framtidsutsikter. Låga styrräntor och förbättrad produktionsteknik möjliggjorde massproduktion till lägre kostnader och priser vilket resulterade i nya konsumtionsvaror. Företagens tillväxt återspeglades i de kraftigt stigande aktiekurserna vilket i sig resulterade i ett stigande investeringsintresse. Allt fler blev rika på aktier och tillsammans med tillgången till billigt kapital och den starka framtidstron om evigt stigande kurser ökade girigheten. Belåning på 70 procent av enskilda aktieportföljer för köp av ännu fler aktier hörde inte till ovanligheten. Med tiden växte bubblan alltmer. I försök att kyla den överhettade marknaden, höjde den amerikanska riksbanken, FED, till slut räntorna. Effekten blev istället ökade betalningssvårigheter av räntekostnaderna som slutligen resulterade i börskraschen i oktober 1929. För Sveriges del kom den värsta smällen i och med att tändstickskungen Ivar Krugers kraftigt överbelånade företagsimperium rasade samman våren 1932.

För USA skulle det dröja till efterkrigstiden på 1950-talet innan ekonomin hade återhämtat sig. Under åren innan andra världskriget var arbetslösheten så hög som 25 procent och industriproduktionen hade pressats ned på låga nivåer. Sverige klarade sig betydligt bättre. Jordbrukens dåvarande betydelse för ekonomin innebar att arbetslösheten inte nådde samma nivåer som i USA och i Europa, samtidigt som industriproduktionen hölls kvar på rimliga nivåer. Redan året efter Kruger-kraschen noterades stigande BNP-tillväxt.

Fastighetskrisen, 1990
Den svenska fastighetsmarknaden var kraftigt överbelånad i början av 1990-talet och när lånen inte längre kunde betalas tillbaka blev resultatet en fastighetskris som spred sig till bank- och finanssektorn. Effekten fick en stark påverkan på aktiemarknaden. Mellan åren 1990-92 föll Stockholmsbörsen med över 50 procent. Flera fastighetsbolag försattes i konkurs och statliga räddningsåtgärder sattes in för att rädda bankerna och det finansiella systemet.

Bakom krisen stod 1980-talets statliga reformer och avregleringar av finans- och kreditmarknaden. Konsekvensen blev nya belåningsmöjligheter som medförde att bankernas utlåning ökade drastiskt. Fastighetsbranschen växte så det knakade till följd av de ökade belåningsmöjligheterna och de stigande fastighetspriserna. Under början av 1990-talet uppgick fastighetsbolagens belåning till en tredjedel av de svenska bankernas utlåning. Detta innebar en stor finansiell risk för bankerna. Förändrade skattevillkor 1991 reducerade ränteavdraget och innebar ökade kostnader för fastighetsbolagen. Det var när dessa kostnader inte längre kunde täckas och när betalningarna till kreditgivare och banker ställdes in, som krisen blev ett faktum. Fastighetspriserna rasade med så mycket som upp till 80 procent och flera av fastighetsbolagen gick i konkurs. Konsekvenserna blev stora även för bankerna och det finansiella systemet. Mellan 1990-93 hade de svenska bankerna kreditförluster på över 200 miljarder kronor samtidigt som rörelseförlusterna skenade. I försök att rädda det finansiella systemet och återfå förtroendet gick staten in med statligt stöd till flera av bankerna. För samhällsekonomin innebar krisen en negativ tillväxt av BNP mellan åren 199094 samtidigt som arbetsmarknaden drabbades hårt med en ökad arbetslöshet.

IT-kraschen, 2000

Tre månader in på det nya millenniet sprack bubblan av kraftigt övervärderade IT-bolag och börserna världen över föll. I USA höll kraschen i sig under två och ett halvt år och Nasdaq föll under perioden med 78 procent. Den svenska börsen föll under samma period med nära 70 procent. Värst drabbade var IT-konsult- och riskkapitalbolagen som i Sverige förlorade så mycket som 90 procent av sitt marknadsvärde vilket resulterade i att flertalet av dem försattes i konkurs.

I samband med den teknologiska utvecklingen av internet under slutet av 1990-talet tilltog förhoppningarna om nya affärsmöjligheter. En ny ekonomi som skulle utmana befintliga affärsmodeller och framgångssagor som Amazon fick flera bolag att hoppa på trenden. Efterfrågan på it-bolagen ökade och start-upp-bolag gavs stora mängder kapital för att realisera sina idéer. De starka framtidsförhoppningarna resulterade i att bedömningen av bolagens värde och vinster ignorerades till förmån för framtida förhoppningar. De kraftigt stigande aktiekurserna drog istället åt sig fler investerare som i sin tur fick kurserna att stiga ytterligare. Men till slut fick finansiärerna nog. Ständigt uteblivna vinster, behov av nyemissioner för fortsatt överlevnad och bristande tilltro fick finansiärerna att backa. Konsekvensen blev att stora satsningar gick förlorade och många av IT-bolagen försattes i konkurs. Aktiekurserna rasade och investerare och småsparare hade förlorat betydande summor pengar. Den optimistiska framtidstron var på några månader bortblåst.

Finanskrisen, 2008
2008 var det dags för ännu en börskrasch. Denna gång orsakades krisen av en uppblåst amerikansk bostadsbubbla som hade kombinerats med komplexa finansiella produkter. I USA föll börsen med 52 procent fram till botten i mars 2009 och Stockholmsbörsen föll fram till sin botten i november 2008 med 55 procent. Spridningen blev global och krisen försatte ekonomier världen över i recession.

I centrum av krisen stod de amerikanska bostadslånen. Under 1990-talet togs flera viktiga politiska beslut som skulle möjliggöra att fler amerikaner kunde köpa och äga sina hem. Genom statligt finansierade bolåneinstitut ökades utlåningen av bolån. Även låginkomsttagare skulle ges möjligheten till lån trots en lägre återbetalningsförmåga. Tanken med dessa så kallade subprime-lån var att amorteringar och räntebetalningar skulle skjutas på framtiden och att de framtida värdestegringarna skulle kompensera. I kombination med låga räntor under början av 2000-talet och kraftiga inflöden av utländskt kapital, ökade utlåningen samtidigt som fastighetspriserna steg. Lånen paketerades sedan om i finansiella produkter och såldes vidare till investerare, kapitalförvaltare och pensionsfonder världen över. När räntorna sedan steg, fick hushållen svårt att betala sina lånekostnader och tusentals människor fick lämna sina hus. De fallande huspriserna orsakade säljpanik och krisen var ett faktum. Flera av de banker som inte räddades av den amerikanska staten, försattes i konkurs till följd av återbetalning svårigheter Till sina kreditgivare och de stora investmentbankerna Morgan Stanley och Goldmans Sachs rekonstruerades till vanliga banker och fick då tillgång till amerikanska statens garantier och förändrade regler.

Den stora andelen utländskt investerande bidrog även till att krisen spred sig till omvärlden. För den svenska ekonomin var dock krisen inte smärtfri. Minskad produktion och tillväxt följde och exportsektorn blev hårt drabbad. Även om krisen också hade en stor påverkan på den svenska börsen under hösten 2008 klarade sig det svenska bankväsendet sig förhållandevis bra. Erfarenheter från 1990-talskrisen hade resulterat i att de svenska bankerna inte hade samma riskexponering som de amerikanska. Trots detta behövde Riksbanken gå in och stödja de svenska bankerna med likviditet på grund av finansieringsproblem. 

Av: Pär Wedin

Ur: Stock Magazine nr 1, 2015

 

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.