Du är här

2016-12-20

Högkonjunkturen förstärks

Under hösten har förtroendet stigit hos näringsliv och hushåll i såväl Sverige som USA och euroområdet. Det bidrar till att högkonjunkturen i Sverige förstärks och att arbetslösheten minskar 2017-2018.

Det visar Konjunkturinstitutets prognos på tisdagen.

Fortsatt lågkonjunktur i Europa bidrar däremot till en relativt långsam löneutveckling och att svensk inflation når 2 procent först 2020. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan till tredje kvartalet 2018.

BNP väntas öka med 3,4 procent i år och 2,2 procent nästa år. 2018 spås en BNP-tillväxt på 2,0 procent.

I sin senaste prognos i oktober spådde KI en BNP-tillväxt på 3,4 procent i år, 2,1 procent nästa år och 1,9 procent 2018.

I Sverige har investeringarna ökat mycket snabbt de senaste åren, bland annat genom ett kraftigt tilltagande bostadsbyggande. På grund av flyktingkrisen har även offentlig konsumtion skjutit i höjden. Men både bostadsbyggandet och offentlig konsumtion väntas växa långsammare framöver, vilket bidrar till att tillväxten faller tillbaka 2017 och 2018. I stället tar exporten och hushållens konsumtion över som draglok för tillväxten.

Den fortsatta konjunkturuppgången medför att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara hög. Näringslivets behov av att nyrekrytera är för närvarande stort, samtidigt som bristen på arbetskraft med rätt kompetens har ökat till nivåer som rådde före finanskrisen.

I den offentliga sektorn uppger två av tre att de har problem att rekrytera personal. Den tilltagande bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens medverkar till att tillväxten i sysselsättningen dämpas något 2017 och 2018.

Trots fallande arbetslöshet bedöms de centrala avtalsnivåerna för 2017 inte bli högre än vid de två tidigare avtalsrörelserna. Sammantaget ökar timlönerna med cirka 3 procent per år 2017 och 2018.

De relativt det starka konjunkturläget låga löneökningarna bidrar till att Riksbanken inte lyckas nå inflationsmålet de kommande tre åren, trots signaler under hösten om att den negativa reporäntan blir kvar under längre tid och att ränteuppgången sedan blir långsam.

"Riksbankens expansiva penningpolitik har gett effekt genom en svagare växelkurs och därmed ökad importerad inflation, men räcker inte för att nå inflationsmålet på 2 procent", skriver KI.

De konstaterar också att de offentliga finanserna visar överskott de närmaste åren. Finanspolitiken måste dock vara stram för att nå det nya överskottsmålet 2019.

Av: Nyhetsbyrån Direkt

 

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.