Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2009-10-29

Många hedgefonder klarar inte sina mål

Hedgefonder har som mål att leverera positiv avkastning oavsett marknadens utveckling. Men långtifrån alla kan uppvisa denna förmåga. Den senaste treårsperioden har satt hedgefondernas affärsmodell på prov, och många av dem har missat målet med råge.

Det har inte undgått någon att vi är mitt i en finanskris som saknar motstycke sedan 1930-talets depression. Denna kris har skakat om världens börser och haft stor effekt på placerarnas investerade medel. Sedan krisen började sätta spår i börskurserna har man svårt att hitta några marknader som visar plustecken under perioden fram till nu. En av de börser som inte drabbats så hårt, och som faktiskt visar en liten positiv total-avkastning under denna tid, är Chile, enligt Datastreams databaser. Motsatsen är Ukraina, vars börsindex tappat kraftigt i värde sedan toppnoteringarna.

Bilden blir dock något ljusare om man studerar utvecklingen över en treårsperiod. De tre åren inkluderar en uppgång, det stora raset och en återhämtning de senaste månaderna. För världsindex gäller negativa avkastningstal som helhet, något som går igen även på en stor del av de västerländska aktiemarknaderna. Indexet MSCI AC World i svenska kronor och inräknat utdelningar har backat med 12,2 procent per den 23 september 2009 över en treårsperiod.

Om man backar bandet tre år hittar man dock inte bara elände. Det finns faktiskt börser som haft positiv avkastning – i vissa fall även fantastiska uppgångar. Det handlar då om några tillväxtländer, som Brasilien, Chile, Kina och Turkiet, men även Australien, som tillhör världens utvecklade del.

Nedanstående tabell visar den ackumulerade avkastningen för några av världens aktiemarknader och globala branschindex i svenska kronor och inräknat utdelningar, enligt Datastreams egna index de tre senaste åren. Noteringarna är de som gällde 2009-09-23.

Som framgår av tabellen har de bästa avkastningarna under treårsperioden kommit i Brasilien, med en uppgång på hela 97 procent, Kina med 77 procent, Chile med en totalavkastning på 43 procent samt Indien och Turkiet med 34 respektive 30 procent. Samtliga dessa länder tillhör blocket tillväxtländer, vilket är rätt så fascinerande med tanke på att de västerländska marknaderna, mer eller mindre, har upplevt en härdsmälta under perioden. Ryssland, ett tillväxtland, har dock gått emot strömmen, med en tillbakagång på 30 procent under treårsperioden.

Studerar man, å andra sidan, utvecklingen för de västerländska marknaderna får man en helt annan bild. Några exempel är USA (–17 procent), Japan (–23 procent) och Europa (–12 procent). Även här kan man förstås hitta ett och annat land som gått emot strömmen och gett positiv avkastning. Australien och Kanada är två sådana länder, med avkastningar på 22 respektive 7 procent. Att allokera till rätt marknader och branscher har med andra ord varit avgörande för en god avkastning de tre senaste åren.

Detta är ett av de många skälen till att man måste lyfta blicken från den svenska marknaden och leta i andra världsdelar om man vill förbättra avkastningen på sina investeringar. I detta sammanhang är fonder bland de bästa placeringsinstrument som finns.

Även bland branschfonderna kan man se en klar skiljelinje mellan branscher som backat ordentligt och andra som gått upp. Bland de branscher som haft det tungt finns finans (–27 procent), fastighet (–25 procent) och skog (–22 procent), medan uppgångar noteras i exempelvis energi (6 procent), telekommunikation (7 procent) och bioteknik (6 procent).

Låt oss nu lämna enskilda områden, länder och branscher ett tag och fokusera på en grupp av fonder vars uttalade mål är att leverera positiv avkastning till sina investerare – oavsett hur de underliggande marknaderna rör sig. Det handlar då om gruppen hedgefonder. När de marknadsför sig till investerarna gör de det nästan alltid med löftet om positiv avkastning till placerarna under en viss period, normalt varje enskilt år.

Vi kommer dock nu att titta på utvecklingen för hedgefonder under en treårsperiod i stället för under ett enskilt år. Syftet är förstås att se om de kunnat leva upp till sina löften om positiv avkastning i en miljö där traditionella tillgångar gått både upp och ned. För detta ändamål tar vi hjälp av Morningstars databas över de hedgefonder som finns i Sverige och som har funnits i minst tre år. Enskilda fonder är inte föremål för studien utan hela kategorin hedgefonder.

Morningstar har 19 olika kategorier som går under benämningen hedgefonder. De omfattar totalt 381 utländska och svenska Helge-fonder som marknadsförs i Sverige och har olika inriktningar. Av dem har 177 funnits i minst tre år.

Avkastningen för dessa hedgefonder ligger i ett mycket brett intervall. Sämsta fonden har under perioden backat med 63,3 procent, medan den bästa kan stoltsera med en totalavkastning på 83,8 procent. Man ska dock komma ihåg att när man tittar på hedgefondernas avkastning är inte alltid den bästa avkastningen viktigast. Oftast uppvisar en fond med hög avkastning också en ganska stor risk över tiden. En del investerare är intresserade av andra egenskaper hos en hedgefond än bara den högsta avkastningen.

Det viktiga är att man bedömer förvaltarens förmåga att producera ett resultat som är i enlighet med vad fonden lovat att leverera. Många hedgefonder har, exempelvis, som mål att ge en avkastning som har låg risk och som därmed ger lägre potentiell avkastning än en högriskfond. Att en sådan fond inte behöver ge mer än 5–6 procent per år betyder därför inte att fonden är dålig i sig. Därför är det alltid av avgörande betydelse att man, innan man investerar i hedgefonden, studerar vilken placeringsfilosofi fonden har och vilket mål den har med investeringarna.

Om vi nu återgår till de fonder som finns i Morningstars databas kan vi se att den totala avkastningen för samtliga 177 fonder är i genomsnitt 3,8 procent under -perioden. Frågan är förstås om detta är ett godkänt resultat, även om man tar hänsyn till den finansiella kris som präglat marknaderna sedan två år tillbaka. Det är ju ändå i sådana tider som hedgefonder måste visa vad de är kapabla till.

De hedgefonder som finns i Sverige är inte många i förhållande till samtliga hedgefonder i världen. Att studera hur det gått för dem kanske därför inte ger hela bilden av hur branschen i ett globalt perspektiv har presterat. För att ta reda på om resultatet för de svenska hedgefonderna skiljer sig åt från fonderna i resten av världen ska vi nu titta på utvecklingen under samma period för några av de globala hedgefondsindexen, vilka visar totalavkastningen för betydligt fler hedgefonder.

Dessa index representerar ett helt annat universum av fonder och omfattar betydligt fler hedgefonder över hela världen. Indexserierna går under benämningen Credit Suisse/Tremont Hedge och har olika inriktningar beroende på hedgefondsstrategi. Utvecklingen visas i svenska kronor, för att ta hänsyn till vilken avkastning en svensk investerare hade fått. Dessutom kan vi lättare jämföra resultatet med utvecklingen för de hedgefonder som finns på den svenska marknaden.

Till att börja med kan vi i ovanstående diagram se hur utvecklingen för dessa index under den gångna treårsperioden har varit. Diagrammet illustrerar såväl totalindexet, som här kallas hedgefondsindex, och de delindex som representerar utvecklingen för de enskilda hedgefondsstrategierna. (Index 100 = 2006-08-01.)

Som du kan se har 14 olika indexserier rört sig lite olika i förhållande till varandra under perioden. Bäst utveckling har Förvaltade terminer haft, trots att den tappat en del de gångna månaderna. Sämst har det gått för gruppen Marknadsneutrala aktiestrategier efter en plötslig nedgång under november 2008. Som väntat ligger Hedgefondsindex, som representerar samtliga strategier, någonstans i mitten av de övriga strategierna.

Strax ska vi i tabellformat studera vilken totalavkastning de olika strategierna gett under treårsperioden. Vi gör det för att kunna jämföra utfallet mot de tidigare resultat vi fick från de svenska hedgefonderna.

Men innan vi gör det går vi igenom de olika strategierna och beskriver dem i korthet.

Konvertibelarbitrage: Man köper ett konvertibelt skuldebrev och blankar samtidigt den underliggande aktien.

Aktie, marknadsneutral: I detta fall är summan av långa och korta aktiepositioner lika. Syftet är att neutralisera marknadsrisken.

Räntearbitrage: Här fokuserar man på felaktig prissättning mellan olika räntepapper och tillhörande derivat.

Multistrategi: Denna strategi innefattar hedgefonder som använder sig av skilda strategier för att skapa avkastning. Fondandelsfonder tillhör denna kategori.

Blankning, aktie: Här positionerar fonden sig för att tjäna pengar på kursfall. Fonden lånar och säljer aktier den inte äger och köper tillbaka dem när kursen har sjunkit.

Händelsedriven: Kategori av hedgefonder som försöker utnyttja den ineffektivitet i prissättningen som orsakas av specifika och förväntade bolagshändelser.

Global makro: Fonderna inom denna kategori agerar på olika globala marknader, såsom aktie-, ränte-, råvaru- och valutamarknader. Dessa fonder är bland de resursstarkaste och utnyttjar stor hävstång genom belåning och användning av derivat i förvaltningen.

Riskarbitrage: Denna grupp av fonder, som även kallas fusionsarbitrage, är fonder där fokus ligger på affärer knutna till en fusion eller ett företagsköp. Fonden köper aktier i det företag som är under uppköp och blankar aktierna i det köpande bolaget.

Krisbolag: Här fokuserar hedgefonden på företag under omorganisation, rekonstruktion eller konkurs.

Händelsedriven, multistrategi: Denna kategori innefattar händelsedrivna strategier, där fonden agerar inom samtliga underkategorier som ingår i den.

Lång/kort, aktie: Fonderna i denna kategori tar både långa och korta positioner i aktier. Netto-positionen kan variera från minus, där övervägande delen är korta positioner, till plus med en större andel långa positioner.

Tillväxtmarknader: Placeringar sker i tillväxtmarknader, där fonderna i princip har långa positioner, men vissa fonder tar även korta positioner i dessa marknader.

Förvaltade terminer: Inom denna kategori sker systematisk och diskretionär handel med främst terminer. Systematisk handel är modellbaserad och bygger på kvantitativa metoder, medan diskretionär handel är baserad mer på fundamental analys och inte modellbaserad.

Hedgefondsindex: Crédit Suisse/Tremont Hedge Fund Index inkluderar samtliga strategier och ger en totalbild av hur hela hedgefondsmarknaden har utvecklats.

(Tidningen Aktiespararen har tidigare gjort djupdykningar i några av de vanligaste hedgefondsstrategierna och beskrivit dessa mer ingående.) Så här har de olika strategierna utvecklats under den gångna treårsperioden:

Som tabellen visar har kategorin Förvaltade terminer gett bäst avkastning, med 22,5 procent, tätt följd av kategorin Global makro med 21,2 procent.

Den absolut sämsta kategorin är Marknadsneutrala aktiestrategier, som backat med hela 31,6 procent under treårsperioden. Men även två andra kategorier visar nedgång, nämligen Blankningsstrategier, som backat med 14,2 procent, och Räntearbitrage, som tappat 11,6 procent.

De övriga strategierna ligger i ett intervall mellan vinnarna och förlorarna. Totalindex, som är summan av alla strategier, har avkastat 5,7 procent. Ett oviktat genomsnitt av alla kategorier ger en total-avkastning på 3,3 procent, det vill säga i närheten av avkastningen för totalindexet.

Dessa tal påminner även om den genomsnittliga avkastningen på 3,8 procent, som vi fick från de 177 hedgefonder som finns i Sverige. Man kanske kan dra slutsatsen att den svenska hedgefondsmarknaden trots allt är en god representant för den globala marknaden.

Totalavkastningen för hedgefonder under de tre senaste åren är inte mer är 4–6 procent, beroende på hur man kommer fram till det. Detta ger en årlig avkastning på 1–2 procent för hela tillgångsklassen under perioden. Denna avkastning är till och med lägre än en investering i korta räntepapper hade gett, och den kan knappast vara godkänt för en kategori av fonder som lovar guld och gröna skogar.

Som vi såg i början av artikeln hade delar av aktiemarknaden, främst inom tillväxtmarknader, visat positiv avkastning under den gångna treårsperioden. Detta mönster kan man se även bland hedgefonder, där många har haft mycket bra resultat de tre senaste åren.

Men på samma sätt som det är svårt att i förväg hitta kursvinnarna på aktiemarknaden har man svårt att veta vilken strategi eller vilka strategier som kommer att ge god avkastning bland alla hedgefonder.

Hedgefonder har dessutom en annan svårighet jämfört med aktiefonder. När du väljer aktiefonder behöver du i princip bara välja en marknad du tror kommer att gå bra.

Därefter kan du helt enkelt välja en fond som placerar i just denna marknad. Orsaken är att fonderna på denna utvalda marknad rör sig betydligt jämnare gentemot varandra, eftersom de måste vara fullinvesterade i de marknader de följer.

Hedgefonder har, å andra sidan, en helt annan förvaltningsstrategi, som siktar på att leverera positiv avkastning oavsett marknadsläge, och resultatet är mycket beroende av förvaltarens skicklighet. Två aktiemarknadsneutrala fonder med samma underliggande marknad kan exempelvis ge helt skilda resultat, beroende på vilka aktier förvaltaren köper och vilka han/hon blankar.

Vid val av hedgefonder är därför två viktiga kriterier avgörande för att du ska lyckas med placeringen:

Det första är att du måste veta vilken strategi som kommer att göra bra ifrån sig och som passar portföljen i övrigt i termer av den diversifieringseffekt den skapar.

Det andra är att du måste hitta rätt fond inom den valda strategin med förmåga att leverera bra resultat. Och det är inte det lättaste ...

Reza Rouzbehani, Aktiespararens fondredaktör samt investeringsstrateg i egna bolaget Capstrat AB.

Författare Reza Rouzbehani

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.