Du är här

2006-02-07

Avreglerad marknad regleras

Arne Österlind och Stefan Skrimsjö på Shepherd Kapitalförvaltning AB tror att energisektorn kommer att ha en betydande överavkastning under kommande år. Men de är samtidigt bekymrade över att myndigheter går in och reglerad på den redan avreglerada svenska marknaden.

På papperet är den svenska elmarknaden avreglerad sedan tio år tillbaka. Men Arne Österlind, kraftförvaltningschef på Shepherd Energy, en sektorfond som verkar på den nordiska och europeiska kraftmarknaden, ger en annan bild. Enligt honom är det en marknad med mycket politisk inblandning och bland annat ser han systemet för handel med utsläppsrätter som en av orsakerna till dagens höga elpris.

– Man hade inte tänkt sig att det skulle påverka elpriset nämnvärt till att börja med, eftersom kraftproducenterna i Europa tilldelades den mängd utsläppsrätter som motsvarade storleken på deras dåvarande koldioxidutsläpp. Men i och med att priset på utsläppsrätter har stigit under det senaste året, från 7 till över 23 euro per ton koldioxid, har påverkan på marginalprissättningen av elkraft blivit betydande, säger Arne Österlind.

Varför påverkar priset på utsläppsrätter för koldioxid det svenska elpriset? Vår elproduktion kommer ju främst från vatten- och kärnkraft?

– Den nordiska marknaden har integrerats med kontinenten allt mer de senaste åren. Eftersom marginalpriset på el bestäms av vilken kraftkälla som senast tas i bruk för att täcka efterfrågan, blir priset för bland annat tysk kol- och gaskondenskraft avgörande för elpriset även i Sverige, säger Arne Österlind.

Han hävdar inte att handeln med utsläppsrätter är den enda orsaken till dagens höga elpriser. Eftersom även priset på kol och naturgas har ökat kraftigt under senare tid är det svårt att avgöra vilken som är den viktigaste bakomliggande faktorn.

Oavsett orsak till den senaste tidens prisuppgång har det höga elpriset fått konsekvenser för industrin.

– Under det senaste året har detta lett till att flertalet större produktionsanläggningar har lagts ner i Europa, främst aluminiumtillverkare, säger Arne Österlind.

Han tror att det i framtiden kan bli svårt att politiskt försvara handeln med utsläppsrätter om jobbtillfällen fortsätter att försvinna från Norden och Europa.

– Innebörden blir att man transfererar välfärd till de länder som inte deltar i handeln med utsläppsrätter, säger han.

Större delen av Sveriges elproduktion sker vid vattenkraftverken i Norrland, medan den kärnkraftsproducerade elen framställs i de södra delarna av landet. När nu Barsebäck utanför Malmö har stängts ner är södra Sverige mer beroende av norrländsk el än tidigare. Detta har lett till ännu mer statlig inblandning på elmarknaden.

– Vi saknar egentligen en kraftreserv i södra Sverige för att klara en långvarig kyla eller ett större haveri i kraftproduktionen, säger Arne Österlind och menar att denna situation har förvärrats efter det att Barsebäcks båda reaktorer har lagts ned. Han berättar att Svenska kraftnät har tvingats gå in som en myndighet, och begränsa möjligheten att överföra el till bland annat Danmark och Tyskland.

– Att från myndighetshåll löpande gå in och reglera så pass hårt i en avreglerad marknad kan knappast ha varit andemeningen från början, säger Arne Österlind.

Han berättar vidare att det även finns ett direktiv att Sverige ska vara ett enhetligt prisområde.

– Egentligen skall elen, sett ur ett fritt marknadsperspektiv, vara betydligt billigare i norr än i söder, säger han.

Flaggar för kraftbrist

Efter nedläggningen av Barsebäck har det pågått en debatt om hur allvarlig risken för kraftbrist är i Sverige. Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin hävdar, bland annat i en debattartikel i Kvällsposten 12 januari, att farhågorna för kraftbrist är obefogade. Hon pekar bland annat på att vi vanligtvis är nettoexportörer av el, och att det därför finns en god marginal att ta ifrån. Dessutom menar hon att det finns en planerad utbyggnad av elproduktion i Sverige motsvarande 20 TWh fram till 2015. Men Arne Österlind är inte lika övertygad.

– Om vi skulle få en vargavinter samtidigt som ett större kraftverk havererar, kan det bli problem, främst i södra Sverige, säger han.Han berättar vidare att när det är kallare än tio minusgrader har Norge inget överflöd av el att exportera till södra Sverige. Eftersom det dessutom ofta är dåligt med vind när det är kallt, finns det sannolikt ingen el att importera från Danmark heller. Då kan det bli problem menar han.

– Sannolikheten att detta kommer att hända är inte stor, men risken är ändå tillräckligt överhängande för att ta det på allvar, säger han.

Text: Gustav Brandt

Författare Unga Aktiesparare

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.