Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2012-01-20

Stora utmaningar väntar Skistar

Under 2011 hamnade Skistar i sin värsta utförslöpa hittills som börsnoterat företag, och aktien föll dubbelt upp jämfört med index. Fallet uppgick till 37 procent och var till och med värre än 2008. Frågan är om nedgången är över nu och aktien tar liften uppåt igen – precis som efter 2008, då den fördubblades i värde på ett år. Det blir inte lika enkelt denna gång, även om VD Mats Årjes är optimistisk – som vanligt.

Skistars VD, Mats Årjes, tyckte nog det var skönt att få fira nyår och se ett nytt år och en ny skidsäsong dra i gång. Fjolårets vinter var nämligen ingen särskilt rolig upplevelse, vare sig för Mats Årjes eller för Skistars aktieägare. Under förra verksamhetsåret minskade omsättningen med 7 procent.

Det kan tyckas vara en ganska modest nedgång och är det i många fall – men inte för ett bolag med Skistars verksamhet, vars kostnader för att hålla i gång skidbackarna, liftarna, skiduthyrning och skidskolor i princip är lika stor oavsett intäkt. Benfasta kostnader gjorde att hela försäljningsminskningen fortplantade sig ned till sista raden i resultaträkningen, med följd att vinsten blev hela 46 procent sämre än för 2009/2010.

Mats Årjes gav flera skäl till det svaga fjolåret. Rimliga förklaringar till försäljningsminskningen var att julen 2010 och nyårshelgen veckan därpå var, precis som i år, en klassisk arbetsgivarjul med få röda dagar och att det rådde sommarvärme under den sena påsken. Dessutom gjorde de starka svenska och norska kronorna att danska skidturister, som står för hela 15 procent av Skistars totala omsättning, valde bort den nordiska fjällvärlden för semester i det valutagynnade Alperna i stället.

Mer anmärkningsvärt, för att inte säga svårsmält, var dock Mats Årjes resonemang om att den stränga vintern i södra Sverige gjorde att befolkningen söderöver valde att stanna kvar i kälkbackarna hemmavid och inte åkte upp till fjällen under förra säsongen. Logiken säger väl snarare att snö sätter i gång sydsvenskarnas skidlust mer än barmark? Vi lär få svaret på denna fråga senare i vinter, eftersom folk i södra Sverige denna säsong inte haft särskilt lätt att hitta öppna skidbackar söder om Dalälven.

Förutom dessa väder- och kalendereffekter drabbades Skistar dessutom av stigande räntor och en klart svalare fastighetsmarknad. Det är två inte alls oviktiga faktorer för Skistars del, eftersom räntekostnaderna för 2 miljarder kronor i banklån är högst betydande för bolaget. Indirekt betyder också stigande räntor att Skistars kunder får mindre utrymme att semestra för, när kostnader för bostadslån och övriga lån äter upp semesterkassan.

Vad gäller fastighetsmarknadens effekter på Skistar påverkar den genom att Skistar får svårare att sälja mark och fritidshus i dåliga fastighetstider. För flertalet av Skistars utländska kollegor är markexploatering och fastighetsförsäljningar en väl så viktig inkomstkälla som själva skidverksamheten. Dit har inte Skistar kommit än, även om reavinster från fastighetsförsäljningar vissa år har stått för närmare en tredjedel av koncernens totala vinst.

I samband med tremånadersrapporten, som presenterades strax före jul, andades Mats Årjes som vanligt optimism genom att avsluta VD-ordet med att skriva att ”vår samlade bild inför säsongen är positiv” – trots att Skistar fram till mitten av december tvingades konstatera en sexprocentig minskning av antalet logibokningar.

Det aktuella bokningsläget är därmed snarlikt det som gällde vid motsvarande tremånadersrapport för ett år sedan. Då var orderingången 7 procent lägre än jämförelseåret, och även då rådde det, trots svaga siffror, optimism inom Skistar, eftersom Mats Årjes räknade med att det svaga bokningsläget inför jul och nyår skulle vägas upp av en stark säsongavslutning. Denna optimism visade sig vara ogrundad, och nu återstår att se om det positiva anslaget även i år är en missbedömning.

Förra gången Skistars aktie tappade kraftigt i värde var under hösten 2008, då den föll från strax under 100-lappen till som lägst 65 kronor. När väl vintersäsongen 2008/2009 satte i gång återhämtade aktien fallet snabbt och noterades drygt ett år senare till nytt kursrekord.

Det är dock svårt att se att Skistars aktie lyckas göra samma kursmässiga lyft denna vinter. Skälet är att kursfallet hösten 2008, till skillnad från i fjol, inte berodde på fallande vinst utan på att P/E-talet sjönk från 25 till 18, vilket i sig var en effekt av den allmänna oron för riskfyllda placeringar på aktiemarknaden efter Lehman Brothers konkurs i september 2008.

Den här gången måste Skistar öka vinsten för att aktien ska återfå sin forna glans. För även om dagens P/E-tal är lägre än vad Skistar på senare år har värderats till måste ett bolag som värderas till 18 gånger vinsten långsiktigt nå en vinstökning på åtminstone 10 procent för att motivera sitt värde.

En som uppenbarligen tror på ett sådant scenario är Peabbrodern Mats Paulsson, som under fjolårets sista handelsdag på börsen ökade sitt ägande i Skistar med 0,7 procentenheter till 15,7 procent av kapitalet och 22 procent av rösterna. Mats Paulsson stärkte med den affären sin position som Skistars röstmässigt störste ägare. Vad gäller kapitalandelar är dock fortfarande Mats Paulssons bror, Erik, en något större ägare.

På kort sikt är vädret en nyckelfaktor för Skistars vinstutveckling. På längre sikt avgörs bolagets framgångar av hur bra det lyckas locka kunder till sina i dag fem fjällanläggningar, varav tre i Sverige och två i Norge.

Alpresor är förstås en naturlig konkurrent, men än viktigare är folks ökade intresse för solresor under jul- och sportloven. Det har nämligen visat sig att folk som semestrar i de nordiska fjällen i första hand inte väljer mellan orterna där och en alpresa utan snarare har en solresa som främsta alternativ för vintersemestern.

För att lyckas i konkurrensen måste priset vara rätt och tillgängligheten till Skistars fjällvärld hög, och överst på Mats Årjes julklappslista senast, förutom mycket snö, får man anta var bättre förbindelser till fjällen i form av en flygplats i Sälen eller åtminstone bättre vägar till skidorten. Detta framförde han som viktigt i sitt senaste VD-tal på bolagsstämman.

I prisfrågan har Skistar fått kritik för att bolaget har utnyttjat sin starka marknadsposition i de nordiska fjällen till att höja priserna på liftkorten. Det gäller att se till att bolaget inte prisar ut sig – särskilt som det blir allt billigare att flyga till varmare breddgrader.

Bröderna Mats och Erik Paulsson såg redan precis när Ingemar Stenmark hade slagit igenom vart svenskarnas nya semestervanor barkade. De köpte delar av Lindvallen i Sälen 1975, ett år innan Stenmark tog sin första OS-medalj. Bröderna byggde sedan successivt ut Lindvallen till en komplett familjesemesteranläggning.

Ett par årtionden senare följde en intensiv period mellan 1997 och 2005, då bolaget lade under sig ytterligare några av Sveriges och Norges största skidanläggningar, med undantag för Idre. Det senaste förvärvet Skistar gjorde var 2005, då norska Trysil köptes. Det har länge spekulerats i nästa förvärv, och i maj i fjol kom beskedet att Skistar planerar en mångmiljoninvestering i schweiziska Andermatt tillsammans med ett schweiziskt skidanläggningsföretag.

Skistar kommer att fatta det slutgiltiga beslutet till sommaren. Genomförs affären är det ett vågat beslut, och man får hoppas att Mats Årjes inte baserar samma optimistiska bedömningar på denna affär som han uttryckt sig om den befintliga nordiska verksamheten de senaste åren.

Skistar har på senare år drabbats av en stark svensk krona, men det är bara en västanfläkt jämfört med de valutakval som den schweiziska skidturismindustrin plågats av till följd av den urstarka schweizerfrancen.

Enligt statistik som nyhetsbyrån Bloomberg tagit del av har turismen i Schweiz de 18 senaste åren fallit med 12 procent, medan den under samma period har ökat med 6 procent i grann- och eurolandet Österrike.

Inför vintersäsongen denna gång har skidorten Davos-Klosters hittat ett eget sätt att få dit utländska turister. Dessa kan växla in euro, pund eller, för den delen, även svenska kronor till en valutakurs som är 20 procent lägre än den officiella schweizerfrancens när de köper liftkort.

Om det verkligen blir schweiziska Alperna för Skistars del avgörs inte bara av schweizerfrancens utveckling utan sannolikt också av utfallet för den stundande vintersäsongen. Ytterligare ett år med svagt resultat riskerar att stjälpa expansionsplanerna. 

Skistars väg till att bli Nordens största skidturismföretag

1975 Byggbröderna Mats och Erik Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen.

1994 Lindvallen noteras på Stockholmsbörsen.

1997 Tandådalen och Hundfjället förvärvas.

1999  Åre och Vemdalen förvärvas.

2000 Norges näst största skidanläggning, Hemsedal, förvärvas.

2003 Namnbyte till Skistar.

2005 Norges största skidanläggning, Trysil, förvärvas.

 

 

 

 

 

Författare Ulf Petersson

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.