Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-09-13

Lastbilar med potential

Volvo är på rätt väg. Vd Martin Lundstedts rattande leder tveklöst bolaget i mål men det kan ta sin tid. Tålmodiga aktieägare kan rikligt belönas – köp.

Detta framgår ur en analys i Aktiespararen nr 8 2016.

Sedan fem år handlas Volvo runt 90 kronor och utdelningarna på 3 kronor har inte varit märkvärdiga: en trist aktie.

De finansiella målen innebär att försäljningen ska växa i samma takt som, eller snabbare, än marknaden och jämförbara konkurrenter och mätt med rörelsemarginal ska Volvos lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och motorer vara etta eller tvåa på sitt område.

Transportbehovet växer i takt med BNP men för närvarande långsamt. Tillskotten till lastbilsparken varierar ändå stort mellan åren och på olika marknader. I år växer Europamarknaden med uppemot 10 procent medan den Nordamerikanska krymper med 20 procent. Kina, världens största marknad för tunga lastbilar, och Indien växer med 10 respektive 20 procent. Japan står stilla. Brasilien rasar med 25 procent efter att ha krympt med 55 procent i fjol. Då, 2015, växte Nordamerika med 12 procent och Europa med 19 procent medan Kina krympte med 26 procent.

Volvo ökade med 2 procent i fjol till drygt 207 000 lastbilar. Därutöver levererade delägda kinesiska Dongfeng och indiska Eicher närmare 150 000 lastbilar. Scania nådde 76 561 stycken. Under det första halvåret minskade Volvos leveranser med 5 procent och helåret 2016 ser ut att bli ungefär i samma stil. Nästa år kan bli lite bättre.

För anläggningsmaskinerna, VCE, havererade marknaderna i Kina och Sydamerika i fjol och leveranserna totalt minskade med 27 procent. Läget i år är stabilare men nedgången fortsatte under det första halvåret med 8 procent och helåret kan sluta på samma sätt.

Det var inte en slump att Martin Lundstedt på sin första arbetsdag tog emot anstormande journalister i en serviceverkstad. Det var heller ingen slump att Carl-Henric Svanberg vände sig till just Scanias vd när en efterträdare till Olof Persson söktes. Volvoiterna ska bli mer som scanianerna och anamma samma filosofi.

Scania har satsat på processer. Ett stegvis lärande med kontinuerliga förbättringar i fråga om kundnöjdhet, kostnader och kvalitet. Volvo har satsat på skalfördelar via förvärv som ska hämtas hem genom integration av tekniskt, kulturellt och strukturellt annorlunda enheter. Scanias fåtaliga förvärv har gjorts på servicesidan. Den är stabil, snudd på kontracyklisk och mer lönsam än fordonsaffären.

Det har sedan länge stått klart att de många små stegen, likt sköldpaddan som vinner över haren i fabeln, lett till ett försprång för Scania. Hur det går i det riktigt långa loppet återstår att se. Storleken talar för Volvo och de skalfördelar som Scania ska hämta hem genom samarbeten med MAN och andra enheter inom Volkswagengruppen riskerar Scanias berömda företagskultur.

Innan Martin Lundstedt tillträdde hade ett treårigt omstruktureringsprogram med målet att sänka kostnaderna med 10 miljarder kronor från 2016 och jämfört med 2012 genomförts. Volvo har nu gemensamma teknikplattformar där drivlinor, med motorer och växellådor, och elektronik för lastbilsmärkena där även bussar, Pentas båtmotorer och VCE smälter in. Organisationen har i år ändrats så att varje lastbilsvarumärke blir sin egen, och kundernas, lyckans smed. Varje varumärke är representerat i koncernledningen så att samordningsfördelarna tas tillvara.

I fokus står att öka lönsamheten genom att bygga en kultur med kontinuerliga förbättringar för att öka kundnöjdheten, effektiviteten och ett ökat fokus på serviceaffären. Omstruktureringarnas tid är förbi. Utgångsläget är inte så pjåkigt.

Justerat för en reavinst på 4,6 miljarder kronor i fjol, och omstruktureringskostnader på hälften så mycket, blev rörelsemarginalen 6,7 procent. Den drogs ned av VCE som bara låg på 4,1 procent men i bättre tider kan prestera över 10 procent. Oräknat VCE blev marginalen 7,2 procent och under det första halvåret i år 8,3 procent. Den siffran är jämförbar med Scania som presterade 10,2 procent och hittills i år 9,3 procent. Service­affären står hos båda för drygt 21 procent av omsättningen.

Krympande totalmarknad gör att 2016 inte är representativt. Dessutom spökar EU:s kartellärende mot lastbilstillverkarna som för Volvos del innebar en bot på 6,3 miljarder kronor varav 2,5 miljarder kronor, 1,24 kronor per aktie, belastar 2016.

Nästa år tros inte bli en höjdare men när Volvo gör allt rätt och kommer tillbaka till omsättningen från 2015, till exempel under 2018, kan marginalen nå 10 procent eller ett rörelseresultat på 31 miljarder kronor och en vinst per aktie på 11–12 kronor.

En normalvinst i Volvo ska inte värderas med p/e-tal på 8. Amerikanska konkurrenter handlas till p/e-tal på 15. Även en skeptiker borde vara beredd att betala 12 årsvinster för Volvo. Lägg därtill att när låg tillväxt förenas med successivt bättre lönsamhet får Volvo starka kassaflöden och strax ett överskottskapital på 10 kronor per aktie.

PG Gyllenhammar deklarerade nyligen att Volvo förstörts sedan han lämnade. Det är inte sant. Hur som helst är dagens Volvoaktie mer köpvärd än på länge. Vi siktar på 4 procent i direktavkastning till våren, därnäst en extradusör och under fortsatt resa en kursstegring till nivån 140 kronor. Blir det sämre beror det på dålig konjunktur. En trist aktie kan bli riktigt kul.  

Författare Aktiespararen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.