Analys AddLife: Ljusa utsikter i skuggan av COVID

Det är inte många börsbolag som någonsin uppvisar en organisk tillväxt på 22 procent. Det gör AddLife i affärsområde Medtech, vilket gör bolaget unikt. Koncernen gynnas påtagligt av COVID-pandemin. Den svåra frågan är hur länge den gynnsamma situationen består. Vi är optimistiska och ökar bolagets motiverade värde.

Det är få börsbolag som uppvisar lika tydligt positiv COVID-effekt som Addlife. Det är visserligen svårt att exakt skilja ut denna från effekterna av övrig tillväxt och de många förvärven, men bolaget ger en del vägledning. Mest markant är utvecklingen inom affärsområde Medtech. Under det första kvartalet ökade den organiska till växten med hela 22 procent, delvis driven av efterfrågan från coronaviruset. Affärsområdet har dock även en bra trend från tidigare kvartal och under förra kvartalet var den organiska tillväxten 15 procent.    

Slagsmål om produkterna

Addlife är inblandat i den, mer eller mindre huggsexa som förekommit kring skyddsutrustning till sjukvården. Veckoförbrukningen av skyddsmaterial rapporteras under våren ha varit lika stor som en normal årsförbrukning. Koncernens inarbetade leverantörsrelationer, samt en hel del snabbt upparbetade kontakter har dock gjort att bolaget kunnat svara upp emot kundernas förväntningar och fått fram material. Det gäller både verksamheten i Norden och den nyförvärvade verksamheten i Central- och Mellaneuropa. Det är nog inte fel att kategorisera bolagets europeiska förvärv under förra året, som sällsynt rätt i tiden.

Även Labtech gynnas

Verksamheten i Addlife gynnas även inom affärsområdet Labtech. Eftersom aktiviteten inom COVID-testning är extremt hög och därtill successivt ökande, gynnas koncernens diagnostikverksamhet. Här var den organiska tillväxten fem procent under det första kvartalet, vilket var något bättre än de fyra som registrerades i kvartalet dessförinnan. Efterfrågan på COVID-testning växte dramatiskt mot slutet av det första kvartalet, men inte bara där. Även koncernens blodgasanalys, som mäter patientens lungfunktion, är mycket efterfrågad, främst inom sjukvårdens intensivvårdsavdelningar (IVA). Tillväxten har varit stark både i Norden och i Centraleuropa. 

Men också negativa COVID-effekter

Koncernen drabbades även av negativa COVID-effekter. Den mest påtagliga var att de egna instrumenten, som levereras internationellt, hade en tuff marknad i Kina, med svag efterfrågan. Kina utgör ungefär 30 procent av denna verksamhets försäljning. Negativt var också att sjukvårdens aktivitet utanför akutbehandlingar av COVID-patienter drogs ner markant. Dessutom stängdes vissa universitet i spåren av epidemin. Även den nyligen förvärvade verksamheten i italienska Euroclone fick det motigt, även om bolaget klarade att leverera i enlighet med koncernledningens förväntan.

Bestående?

Den svåra frågan är naturligtvis hur länge den extrema efterfrågan kan bestå. Vår analys indelas här i två områden, dagsläget och ett år framåt. Utvecklingen i dagsläget är att antalet intensivvårdspatienter i Norden och Kontinentaleuropa har minskat markant under juni. Smittspridningen är nu mycket låg i Kontinentaleuropa, liksom i övriga Norden, medan den fortsätter att ligga klart högre, men stabilt, i Sverige. Även i Sverige minskar emellertid intensivvårdspatienterna. Mot detta skall ställas att de allra flesta länder ökar den generella testningen av medborgarna i syfte att isolera och dämpa smittspridningen. Testökningen är särskilt markant i Sverige de senaste veckorna, men gäller de flesta länder.    

Hongkonginfluensan

Långsiktigt kan vissa lärdomar dras från den senaste stora pandemin, Hongkonginfluensan mot slutet av 60-talet. Här är erfarenheten att utvecklingen kommer i vågor. Hongkonginfluensan briserade första gången i Sverige i januari-mars 1969, för att återkomma i november-februari 1969-70. Antalet drabbade svenska patienter i första omgången var uppskattningsvis 400.000, medan den andra vågen gav ungefär 600.000 smittade. Siffrorna är dock inte jämförbara med dagens uppmätta dryga 50.000 COVID-smittade. Dels fanns det inte någon testning av Hongkongpatienter, bara en läkarbedömning av de som sökte sjukvård. Dels beror det på att det totala antalet smittade patienter från Hongkong togs fram genom att multiplicera de läkarbedömda patienterna med en faktor på 4-5. Applicerar vi detta på dagens COVID-mätningar hamnar antalet smittade på ungefär 250.000. Det visar att smittspridningen är ganska likartad och att en andravåg av COVID därför blir ett rimligt huvudscenario.  

Lageruppbyggnad

Sjukvården i Europa förbereder sig rimligen för denna andra våg av COVID-smitta den kommande vintern. Därför kommer det att ske en betydande lageruppbyggnad både av skyddsutrustning och annat material. Detta understryks av att antalet smittade fortsätter att stiga världen över, även om utbrottets epicentrum inte längre ligger i Europa, utan i Sydamerika, i arabländerna och i Indien. Bedömningen blir därför att den starka efterfrågan sjukvårdsmaterial som COVID-19 skapar i Europa kommer att bestå det kommande året, även om de extrema nivåer som gällde under april-maj knappast består.  

Motiverat värde

Vår kassaflödesvärdering bygger på de variabler som återfinns i PDF-analysen. Avkastningskravet (WACC) är därtill beräknat till låga 3,7 procent. Det är baserat på en riskfri ränta på 2 procent, riskpremie på 5 procent, samt ett betavärde på 0,45 och en låneränta efter skatt på 1,5 procent. Värdet per aktie blir då drygt 80 kronor per aktie. Vårt tidigare motiverade värde låg på 70 kronor, omräknat efter aktiesplit.     

Osäkerhet

Osäkerheten i värderingen är naturligtvis betydande, eftersom förväntningarna är högt ställda. Vi ser dock en dold potential, dels i att COVID-19 återkommer i en andra våg vintern 2020-2021, dels att den chock som epidemien skapat i det politiska systemet, gör att en utbyggnad av intensivvårdsapparaten i Europa genomförs det kommande åren i de flesta länder. En dold potential är också att en stor del av övrig sjukvård har fått ligga nere under våren. När denna kommer igång bidrar den till ytterligare efterfrågan.

Rörelsemarginalen vänder upp