Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-12-20

Analys: Äntligen nollränta

wysiwyg_image

Riksbanken beslut att öka styrräntan till noll är befriande. Dessutom borde den fortsätta upp.

Riksbankens beslut att förpassa minusräntorna till historiens arkivhyllor, är helt rätt. I augusti 2017 gick inflationen över två procent och har legat kring den nivån sedan dess, med en viss dipp det senaste året. Dippen har fått många bedömare att peka på det orimliga i att höja styrräntan. Eftersom bostadsbyggandet samtidigt rasat med dryga 30 procent och bilförsäljningen med ungefär 20 - två områden som är väldigt räntekänsliga, har en räntehöjning framstått som fel.

Kortsiktigt tänkande

Det är svårt att hålla med om. Verkligheten är att Sverige de senaste åren uppvisat både en tillväxt och en prisökningstakt, som mycket mer påminner om den friska amerikanska ekonomin än eurozonens plågade länder. Federal Reserves styrräntehöjningar till ungefär 2,5 procent 2017-2018 var därför något Riksbanken borde tagit efter. Istället gjorde de ingenting, förrän i januari 2019 och nu. 

Aldrig för sent

Tyvärr har denna långa period av både minusränta och kraftigt negativa reala räntor (ränta minus inflation) gjort att förtroendet för Riksbanken dalat. Det yttersta exemplet är den utredning som politikerna hunnit tillsätta rörande Riksbankens mål - skall det vara 2 procents inflationsmål eller skall det kompletteras med något annat? Trenden just nu i debatten verkar vara att Riksbankens skall ha ett bredare mandat. 

Breddning lockande

Det är lockade för många att bredda målsättningen. Ofta nämns tillväxt och sysselsättning som kompletterande parametrar. Det tror jag inte alls på. Ju fler målvariabler, desto svårare blir det för både Riksbanken och omgivningen att förstå vad som styr räntepolitiken. Egentligen är det inte målet som varit fel, utan att Riksbanken inte agerat efter målet. Sverige har haft över 2 procent inflation i två år, men Riksbanken har gjort sina egna tolkningar rörande hur stabilt hög inflationen varit. De har väntat och väntat och väntat, för att vara säkra på att inflationen också är bestående. Därför har de hamnat i otakt med utvecklingen.

Definition av prisstabilitet

Om målet skall breddas så är det via definitionen av prisstabilitet. Länge var denna definition konsumentprisindex, punkt. Sedan blev det ”konsumentprisindex exklusive ränteförändringar”, eftersom Riksbankens egen räntepolitik svarade för en sänkning av inflationen per år med mellan 0,1-0,3 procentenheter. En exkludering av ränteeffekten framstod därför som logisk. 

Svårfångat begrepp

Problemet är att ”prisstabilitet” inte låter sig fångas i ett index. Exempelvis var inflationen 2015 noll procent, medan bostadspriserna i Sverige steg med 16 procent. Det är ganska uppenbart att Sverige knappast kan ha prisstabilitet i ett läge då bostadspriserna exploderar. Det är inte heller särskilt lämpligt att skapa ett index som väger in mer bostadspriser, eftersom vi då börjar manipulera inflationsberäkningen, vilket till slut gör att ingen vågar lita på den.

Nygammalt mål: Prisstabilitet

Nej, håll fast vid att Riksbanken mål skall vara prisstabilitet. Om det sedan innebär konsumentprisindex, bostadspriser, löneökningar eller något annat, det får Riksbanken motivera. Det troliga är att den röda tråden skulle bli densamma som idag, alltså KPI exkl räntor, men att även andra parametrar periodvis kan få ökat inflytande. Bostadsexplosionen 2015 och 2016 borde definitivt ha vägts in i begreppet "prisstabilitet" och avhållit Riksbanken från att sänka räntan på det dramatiska sätt som skedde.

Inte vågat

Den som tycker prisstabilitet är ett lämpligt mål kan idag konstatera att konsumentprisindex är på väg mot 2 procent igen, att bostadspriserna återigen börjat stiga och att de priser som speglar inhemsk svensk ”serviceinflation” också ligger ungefär en procent över det officiella konsumentprisindexet. Att i detta läge höja styrräntan till noll framstår därför inte som särskilt vågat.  

wysiwyg_image

Den svenska inflationen har följt den amerikanska

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.