Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-09-06

Analys: Efterlängtad normalisering

wysiwyg_image

Riksbanken signalerade igår tydligt att styrräntan kommer att gå upp till noll mot slutet av året. Äntligen är den obegripliga perioden med minusränta på väg mot sitt slut. 

Tio av tio analytiker som igår lämnade prognos till Infront, räknade med en oförändrad styrränta på gårdagens möte. Alla fick rätt, men ändå blev alla tagna på sängen. Riksbankschefen signalerade nämligen samtidigt att en räntehöjning kommer mot slutet av året och att den med största sannolikhet blir 0,25 procent. Det hade ingen väntat sig.               

På tiden

Därmed går en av de konstigaste perioder i modern svensk historia i graven, den med minusränta. Det kommer att ha varat under fyra år och tio månader och under tre av dessa år låg den på hela minus 0,5 procent. Bara Schweiz har legat lägre, på minus 0,75 procent.                  

Inflationen hög

Det måste ifrågasättas hur meningsfull denna period varit. Inflationen började nämligen snabbt att stiga när Riksbanken sänkte räntorna. Visserligen låg den kring nollstrecket mellan december 2012 och augusti 2015, men därefter gick den upp på plus. Där har den legat sedan dess och i juli 2017 låg förändringen över Riksbankens mål på 2 procent. Varför det skulle ta ytterligare två och ett halvt år innan banken klivit ur minusträsket är obegripligt. 

Fastighetskris och kronkollaps

Under de två åren har bostadspriserna rasat med drygt tio procent, byggande följt med ner med drygt 30 och den svenska kronan kollapsat mot samtliga världsvalutor. Under dessa två år har dessutom den räntekänsliga bilförsäljningen fallit utför och den bredaste av alla tillväxtindikatorer, BNP-tillväxten, försvagats markant. Riksbanken motsägelsefulla signalsystem, med minusränta tillsammans med uppnått inflationsmål, har skapat total förvirring.

Styr inte vårt öde

Jämför vi svensk inflationsutveckling med den amerikanska, måste dessutom ifrågasättas om den svenska räntepolitiken överhuvudtaget har någon betydelse. Åren 2013-2014 hade visserligen Sverige nollinflation samtidigt som USA låg på genomsnittligt 1,5 procent. Det berodde i allt väsentligt på ett fallande elpris och att boräntorna föll kraftigt, tack vare Riksbankens räntepolitik. Från 2016 har emellertid den  svenska och den amerikanska inflationsbanan varit identisk. Utan tvekan är därför den internationella trenden styrande för den svenska inflationen och det är inte överraskande i ett av världens mest importberoende länder.

Aldrig minus i USA

Till skillnad från Riksbanken gick Federal Reserve aldrig ner på minus. De nådde lägsta punkten på 0,25 procent redan i december 2008 för att höja den igen i december 2015 till 0,5 procent. Därefter gick styrräntan upp till 2,5 procent exakt tre år senare och om det inte varit för den amerikanska presidentens korståg mot Kina, hade den ganska säkert fortsatt uppåt. Det senaste året har emellertid ett flertal indikatorer försvagats i USA, varför FED återigen sänkt räntan med 0,25 procent.

Sverige tvillingland

Granskar vi svensk ekonomi, både vad gäller inflation och tillväxt, har vår utveckling varit mycket lika den amerikanska. Även om vi jämför den svenska inflationsutvecklingen mot USA:s sattelitländer - Storbritannien, Australien och Canada, kan konstateras att vi haft en nästan identisk utvecklingen de senaste tre åren (snitt 1,8 procent), men att den svenska styrräntan varit långt mycket lägre. Vårt genomsnitt på minus 0,4 procent, skall jämföras med Australien och USA på 1,5 procent, medan Canada legat på 1 procent och Storbritannien på 0,5.

Risk för negativa effekter

Det finns visserligen risk att en räntehöjning får negativa effekter på bostadsmarknaden. Det såg vi förra hösten, när Riksbanken signalerade en kommande höjning mot året. Dessutom lär kronan återta en del förlorad mark, vilket är dåligt för exportbolagen. Den gröten får vi dock bara snällt tugga i oss. De senaste tre åren har varit en galen period och om vi bara hade följt halva de anglosaxiska ländernas räntebana, skulle styrräntan idag legat på minst 1,0 procent. 

På sophögen

Låt oss därför förpassa detta minusexperiment till historiens sophög och konstatera att ett litet, extremt öppet land, som Sverige, har små möjligheter att isolera sig och föra en helt egen räntepolitik. Vi kläms mellan eurozonen och det anglosaxiska blocket. Därför borde en lämplig målsättning vara att styrräntan skall ligga mitt emellan. Då skulle den idag ligga på 1-1,5 procent och inte överraskande är det just där vårt kusinland Norge ligger. 

wysiwyg_image

Inflationstakten i USA och Sverige följs åt.

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.