Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-08-05

Analys: Är USA på väg ner?

wysiwyg_image

Federal Reserve sänker räntan för att amerikansk ekonomi påstås vara på väg ner. Stämmer det verkligen?  

Få beslut skapar lika stora förväntningar bland placerare, som en räntesänkning från den amerikanska centralbanken. Inte bara blir alternativet till aktier sämre, dessutom förväntas sänkningen få fart på tillväxten och bolagsvinsterna. I båda fallen är det mums för börsen. Riskerna med sänkningar stoppar vi snabbt undan, nämligen att den överstimulerar en redan stark ekonomi, med stigande inflation och räntor som följd.        

BNP-tillväxten stark

Granskar vi USA:s inflationsjusterade BNP-tillväxt ligger den på 2,3 procent det senaste året. I vilket annat industriland som helst, skulle det betraktas som en toppnotering. I USA är det däremot en besvikelse. För ett år sedan låg tillväxten på 3,2 procent. Dessutom räknar analytikerna kvartalsförändringen multiplicerat med fyra. Då är tillväxten nere på 2,1 procent, men med mycket stora svängningar. I första kvartalet var siffran 3,1.   

Nominell BNP högt över styrräntan

Även om vi mäter nominell BNP, alltså inklusive prisförändringar, ser vi en nedgång, men att nivån fortfarande är historiskt hög på 4 procent. Jämför vi samtidigt med styrräntan på 2,25 kan konstateras att mellanskillnaden ligger på en nivå, som är ungefär vad som är normalt. Fram till 2008 var skillnaden nämligen knappt två procent, räknat som ett genomsnitt för tio år. De senaste tio åren har däremot skillnaden varit drygt 3 procent, vilket gjort oss lite fartblinda.   

Inköpscheferna styr

Det är därför knappast BNP-fallet som oroar FED, utan andra indikatorer, som inköpschefernas index (ISM). För ett år sedan låg värdet på 62, vilket var extremt starkt. Idag har ISM fallit till 52, vilket fortfarande tyder på tillväxt (gränsen går vid 50). Problemet är att indikatorn till viss del är en sammanvägning vad beslutsfattare tror skall hända, inte bara vad som hänt. I lägen med exempelvis extrem politisk turbulens, blir indexet därför mer osäkert.   

Sysselsättningen stark

Sysselsättningen fortsätter också att vara stark, om inte lika superstark som hösten förra året. I höstas låg den månatliga ökningen på 215.000 personer (mätt som genomsnitt för 12 månader), vilket nu gått ner till 187.000, men det är bara aningen under genomsnittet från 2010.

Bilförsäljningen nära rekord 

Ytterligare en viktig parameter är bilförsäljningen. Den ligger nära all-time high med 17,1 miljoner enheter per år. Försäljningen slog alla tiders rekord i april 2016 på 17,6 miljoner enheter, vilket var aningen över den tidigare toppen från IT-hausen i september 2000 på 17,5. Andelen stora dyra SUV:ar fortsätter därtill att öka, varför att försäljningen i dollar är högre än vid IT-toppen. Detta tyder ju knappast på att FED:s räntehöjningar hållit tillbaka köpivern.   

Fastighetspriserna går ner

Däremot har priserna på bostäder gått ner, men marginellt. Fram till tredje kvartalet förra året hade ökningstakten per år legat stabilt på fem procent de senaste sex åren. Idag har priserna fallit med 2 procent, räknat som ett årsgenomsnitt. Räknar vi däremot kvartal för kvartal i årstakt var nedgången hela 5 procent fram till årsskiftet, för att under andra kvartalet stiga till plus 1 procent.

…liksom bostadsbyggandet

Även bostadsbyggandet har dämpats. Räknar vi som ett genomsnittsvärde över 12 månader är nedgången 2 procent i årstakt, från att ha legat på plus 5 procent fram till oktober förra året. Mäter vi däremot utvecklingen på månadsbasis syns en vändning. Då nåddes botten i februari på minus 11 procent, vilket ett halvår senare förvandlats till en tillväxttakt på 6 procent. 

Importen faller

Även varuimporten från de större regionerna in i USA går ner. Från EU, Japan och Kina är nedgången det senaste året 8-10 procent, medan Kanada och Sydkorea ligger på drygt minus 20 procent. Samtidigt visar Mexiko nolltillväxt. Samtliga regioner låg därtill klart högre för ett år sedan.

Budgetunderskottet ökar

Statistiken ovan skulle möjligen kunna motivera en kvarts procents sänkning av styrräntan, om det inte vore för det federala budgetunderskottet. Det har fallit kraftigt sedan president Trump drev igenom en skattereform för drygt ett år sedan och inget tyder på en dämpning av nedgångstakten, som nu ligger på 5 procent av BNP. Det är framförallt en kraftig sänkning av företagsskatten som är grunden. Historiskt har växande budgetunderskott i goda tider varit en säker inflationsmotor. Vi får faktiskt gå tillbaka till 70-talet för att hitta ett växande underskott i en god ekonomi.

Inflationen förvirrande

Med amerikanska mått mätt är däremot inflationstakten låg, även om den ligger nära tvåprocentsmålet. Den normala årsökningstakten de senaste 20 åren är ungefär 2,3 procent, men nu ligger den på 1,6 procent, en nedgång från 3 procent i juli förra året. Fram till finanskraschen 2008 låg styrräntan normalt en dryg procent över inflationen, men de senaste tio åren är skillnaden en dryg procent under. Det har fått många placerare och inte minst president Trump, att ta till orda. Frågan är dock om en styrränta på 2,25 procent och en inflation som pendlar kring tvåprocentsstrecket, lämnar utrymme för några ytterligare sänkningar. 

Obligationsräntan låg

Slutligen något om obligationsräntan, i detta fall den tioåriga räntan, som ofta citeras. Den ligger på 2 procent, vilket är under styrräntan och en markant nedgång från drygt 3 procent i december förra året. Många placerare pekar på att en obligationsränta under styrräntan, historiskt föregått ett ras i konjunkturen. Även detta har säkert FED vägt in när det gjort sin räntebedömning.

Och slutsatsen..?

FED har förtjänat sitt rykte som räddare av världsekonomin, vid två tillfällen. Dels 2001-2002 då räntan i ett svep gick från 6,5 till 1,75 procent, i linje med inflations- och konjunkturfallet. Dels 2007-2008 då räntan plockades ner från 5,25 till 0,25 procent, vilket också parades med ett mycket kraftigt inflations- och konjunkturfall. Justeringar i övrigt är småplock, med någon kvarts procent, här och där. Bara om handelskriget med Kina leder till en mycket kraftig nedgång i konjunkturen, kan därför placerarna räkna med en kraftfull hjälp från FED. Dessutom finns det all anledning att hålla kollen på det galopperande budgetunderskottet. Det är riktigt oroande.       

För grafik, se bifogad PDF

 

wysiwyg_image

USA:s underskott i den federala budgeten ökar

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.