Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-06-29

Malmqvist: Så kan en andra våg slå mot börsen

wysiwyg_image

En växande fråga för börsplacerarna är om coronaviruset kommer i en andra våg till hösten, när norra halvklotet återigen går mot kallare klimat. Lärdomarna från Hongkonginfluensan 1968-70 kan ge vägledning. 

Den 18 augusti 1968 gick det att läsa om Hongkonginfluensan i Svenska Dagbladet för  första gången. Notisen berättade om japanska forskare, som hade hittat ett nytt virus med hjälp av prover från Hongkong. Den 31 augusti kom en ny notis, att 26 personer i Hongkong avlidit till följd av influensaepidemin. Den anges ha drabbat tio procent av Hongkongs befolkning på fyra miljoner och WHO döpte epidemin till ”Hongkong”. I augusti hade den också spridit sig till Filipinerna och Singapore. Något vaccin fanns inte, men risken att Hongkonginfluensan skulle sprida sig utanför Ostasien ansågs liten.

Kommer hit

Men det var fel, för i en artikel den 18 september säger dr Leo Heller på Statens Bakteriologiska Laboratorium (SBL) att risken för att influensan A2-Hongkong-68 når Sverige under vinter 1968-69 är mycket hög. Glada nyheter var dock var att SBL räknade med att ha ett vaccin framme i november. Det skulle gå till ”särskilt utsatta grupper, t ex kroniskt hjärt- och lungsjuka och de gamla”. Den 16 oktober rapporterades att viruset kommit till USA:s västkust och kunde spåras till båtresenärer. I artikeln framgår också att England befarade att bli drabbade. Där hade 35.000 personer dött av influensa de senaste tio åren. Orsaken var ”fuktigt klimat och otillfredsställande uppvärmningsanordningar under vinterhalvåret”.

December 1968 - tidpunkt noll

Den 15 december 1968 rapporterades att Hongkonginfluensan nått Sverige. Det var Svenska Amerika Linjens fartyg Kungsholm som tagit hit viruset. Två passagerare och åtta besättningsmän var smittade. Men bara lugn - SBL räknade med att producera 7000-10000 doser av vaccin per vecka. Det skulle gå till sjukvårdspersonal och personer med ”speciella sjukdomar”. Hongkongviruset kom från samma stam som Asiaten 1957, men hade ändrat karaktär och krävde därför ett nytt vaccin. Släktskapet underlättade dock arbetet.

Överdödligheten i USA

I en artikel den 28 december rapporterades att ”antalet dödsfall i 122 amerikanska städer uppgår under december till 1100, eller nära nog dubbelt mot normalt under denna månad”. Totalt hade 32 amerikanska stater drabbats och minst tio andra länder, bland annat Storbritannien, Japan och Australien. I Sverige rapporteras den 23 januari 1969 totalt 29 säkra fall av Hongkong under en vecka, men att ”det finns rapporter på närmare 2500 personer”. 

Siffran stiger

Den 30 januari 1969 har veckosiffran stigit till 5800, koncentrerade till Stockholm, Göteborg, Malmö och Västeråsregionen. Det är dock svårt att säga säkert, för ”inte heller läkare kan vid den kliniska bedömningen vara säkra på om det är influensa eller annan infektion”. Den 31 januari är dock ”experterna” eniga att Hongkong inte blir så stor som Asiaten 1957 ”då en tredjedel eller uppemot hälften av svenska folket insjuknade. Kanske kan det nu röra sig om 10, 15 eller 20 procent”. År 1957 fanns det 7,4 miljoner svenskar, år 1968 totalt 7,9 miljoner. Det innebar minst 2,5 miljoner personer 1957 och minst 800.000 i Hongkonginfluensan. 

Vaccin distribueras

Den 4 februari 1969 rapporteras att SBL snart har distribuerat 500.000-600.000 doser vaccin, varav merparten kommit från USA. ”Sedan räknar vi med att vi inte behöver importera mer”, enligt professor Lundbäck vid SBL. I samma tidning berättas att besöksförbud införts på alla Sörmlandsjukhus och att påfrestningarna på sjukvården generellt var stor. Dygnet innan artikeln hade 6000 personer ringt akutnumret 90000 och fått hjälp av en sjuksköterska. Därutöver hade minst 1000 personer fått avvisas. I samma tidning rapporterades att Polen hade över en miljon Hongkongsmittade, med ett 30-tal dödsfall. I en artikel den 6 februari rapporteras om tre dödsfall i Sverige, samtidigt som antalet insjuknade under veckan fördubblats till 11500. Regionalt dominerade Östergötland, Älvsborgs län, Södermanland och Kalmar. 

Dödssiffran stiger

Veckan som slutar den 20 februari rapporteras 17362 fall av Hongkong till Socialstyrelsen, mot ”i runda tal 16.000 föregående vecka”. Samtidigt rapporterades fyra nya dödsfall - ”en 65-årig och en 69-årig Jönköpingsbo, en 82-årig Boråsare och en 62-årig kvinna från Örnsköldsvik”. Detta är toppnoteringen. Den 27 februari rapporterades 14191 fall under en vecka, vilket får doktor Rune Widmark på Socialstyrelsen att dra slutsatsen ”det råder ingen tvekan om att Hongkonginfluensan nu är på tillbakagång”. Det gav 300.000 fall totalt, enligt Widmark. Han summerade alla rapporterade fall sedan 1 januari och multiplicerade med fem. ”Man vet av erfarenhet att väldigt många aldrig kontaktar läkare”, var hans slutsats.

Artiklarna upphör

Därefter upphör artiklarna om Hongkonginfluensan. I en senare artikel 1970 anges att antalet smittade till 400.000 framräknade på det sätt som Rune Widmark tillämpade, alltså fem gånger de konstaterat smittade. Med samma beräkningsmetodik idag, skulle Sverige ha totalt 325.000 smittade, eftersom vi har 65.000 konstaterade. Det som däremot skiljer markant är antalet döda. Då angavs åtta döda, idag kan vi konstatera att Sverige har 5280 personer som haft Covid-19 när de dött.

Väldigt lika

Rapporteringen om Hongkonginfluensan och Covid-19 är väldigt lika, men också väldigt olika. Resonemangen idag kring virusets spridning, liksom vilka personer som är riskgrupper är en ren kopia av resonemangen 1968-69. Däremot finns det i SvD bara 14 artiklar om Hongkonginfluensans första våg, medan det finns en ocean av artiklar om Covid-19 efter att Italien den 22 februari stängde ner Lombardiet.  

Dödsprofil

Den stora skillnaden är dödsprofilen. Den rapporterades knappt under Hongkonginfluensan, men vrids och vänds på idag, in i minsta detalj. Vi vet numera exakt vilka som dött i Sverige, hur gamla de var och om de hade några andra sjukdomar. Detsamma gäller alla andra länder. Är Covid-19 så mycket farligare än Hongkong? Absolut, om vi granskar Sveriges statistik, men kan vi det? Under Hongkonginfluensan gjordes inga tester, utan bara en läkarundersökning. Sedan fick patienten gå hem kurera sig. Det fanns visserligen tester, men de gjordes bara på ett fåtal. Därför måste det ha varit omöjligt att veta om människor dog av influensan eller av andra orsaker. Nu vet vi exakt vilka döda som haft Covid-19.

Svenskar äldre

Även om andelen avlidna idag är större behöver inte det indikera en högre dödlighet. Av de svenskar som avlidit med Covid-19 i kroppen, är 90 procent över 70 år och två tredjedelar över 80. Av de åtta personer som 1969 dog av Hongkong, var fem över 70 år och övriga mellan 60-69. Vid Hongkonginfluensan var den genomsnittliga livslängden i Sverige 74 år, idag är den 83. Det är naturligt att antalet avlidna blir högre om också mängden äldre i samhället är fler.  

Singapore visar vägen

Ålderns betydelse framgår om vi jämför Sverige med Singapore. Vi har 65000 smittade och 5280 döda, medan Singapore bara har 26 döda på 44000 smittade. Smittspridningen i Singapore har i huvudsak förekommit bland utländska gästarbetare, som bor trångt i särskilda bostadsområden (som stängts ner). Däremot är genomsnittsåldern för gästarbetarna är låg. Landet har därför drabbats av många smittade, men få döda. 

Och slutsatsen..?

Det finns stora likheter mellan Hongkonginfluensan och Covid-19. Därför är det troligt att smittspridningen även framöver kommer att vara lika. När nu länder som tidigare varit nedstängda, öppnar upp och drabbas av lokala virushärdar, blir frågan om en ”andra våg” av coronaviruset allt viktigare. Vad som hände med A2-Hongkong-68 mot slutet av 60-talet återkommer jag till i en senare analys. 

 

wysiwyg_image

Det blev en andra våg av Hongkonginfluensan

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.