Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-09-11

Malmqvist: Därför dämpas inflationen

wysiwyg_image

Inflationstakten dämpades i augusti till 1,3 procent, alltså klart under Riksbankens inflationsmål. Genast tog spekulationerna fart om en sänkt styrränta till ännu lägre minusnivåer. Det är en begriplig, men felaktig spekulation.  

För några dagar sedan gick riksbankschefen Stefan Ingves ut och signalera en styrräntehöjning mot slutet av året. Äntligen skulle vi bli av med minusräntan och påbörja en normalisering, men igår kom statistik över den svenska inflationen som visade att inflationen gick ner från 1,7 till 1,4 procent. 

Exklusive boräntor

Riksbankens mått, vilket exkluderar effekten av boräntor, gick ner ännu mer, till 1,3 procent, men det mått som även exkluderar de svängiga energipriserna landade på 1,6 procent. Oavsett mätmetod ligger samtliga mått under Riksbankens omtalade mål på 2 procent. Därför föll marknadsräntorna och kronan försvagades. Det är den vanliga reaktionen när placerarna förväntar sig kommande räntesänkningar.   

Huskostnader viktiga

Varför föll inflationstakten? Riksbankens statistik består av åtta konsumtionsklasser, varav huskostnader är den viktigaste, med totalt 24 procent av genomsnittssvenskens konsumtion. Här är prisökningen det senaste året 2,2 procent, men eftersom det är en dämpning från förra månadens 2,4 procent drog posten ner inflationstakten. De delområden inom husområdet som dämpats är elektricitet och uppvärmning. 

Elektricitet och uppvärmning viktiga

Elektriciteten har det senaste året fallit med 2,4 procent, men eftersom årstakten var minus 1,6 procent förra månaden bidrog den till en nedgång i inflationstakten. Det gjorde även uppvärmningen, där årstakten dämpats med 0,8 procent, men här har vi prisökningar på 5,8 procent det senaste året, vilket är mycket. Störst bidrag till inflationen gav emellertid räntekostnaderna, med en årsökningstakt på hela 9 procent. Däremot innebar det en liten dämpning, från 9,1 procent.        

Fem av åtta drog ner

Granskar vi samtliga åtta sektorer den senaste månaden har fem bidragit med en dämpad inflationstakt. Möbler/husgeråd och kläder/skor har givit markanta nedgångar, på 0,9 respektive 1,5 procentenheter, medan tjänster/hälsovård gav en uppgång på 0,7 procentenheter, samtidigt som nöjen/elektronik gav en uppgång på 0,5. Övriga gav liten effekt. 

Inflationstakten tydlig

Granskar vi däremot årstakten, alltså inflationen, kan konstateras att priserna stigit inom fem sektorer och fallit inom tre. Inflationstrycket är högt inom mat/dryck, som gått upp 3,3 procent, inom huskostnader, som stigit med 2,2 procent, även inom alkohol/tobak med 1,9, liksom vad gäller transporter/kommunikation, som stigit med 1,7 procent. I deflationsgruppen hittar vi nöjen/elektronik, som fallit med 1,8 procent, kläder/skor med ett fall på 1,5 procent och tjänster/hälsovård, som fallit med 0,8 procent. Om vi därtill fördjupar analysen och granskar de 81 undergrupperna i Riksbankens statistik, kan konstateras att inflationen den senaste månaden stigit i 42 och fallit i 39. Det tyder på ökande pristryck.  

Långsiktig trend

För att utvärdera dagens inflationstakt måste vi också jämföra med den långsiktiga trenden. Exempelvis är det inte konstigt att nöjen/elektronik faller, eftersom denna grupp fallit med 1,2 procent per år de senaste 25 åren. Däremot utvecklas just nu kläder och skor ovanligt svagt, med ett prisfall på 1,5 procent mot den normala årliga uppgången på 0,3 procent. Mat/dryck ligger däremot 1,9 procentenheter högre än det långsiktiga snittet, medan tjänster/hälsovård ligger 3,6 procentenheter under normalnivån. Övriga grupper ligger inom normala intervall.

Vad är normalt?

Vad är normal inflation? De senaste 25 åren har det bredaste inflationsmåttet legat på 1,2 procent per år. Eliminerar vi effekten från fallande räntor har inflationen i genomsnitt varit 1,6 procent, medan den blir 1,4 procent om även energipriserna tas bort. Sektorer som höjer är alkohol/tobak (2,5 procent) och tjänster/hälsovård (2,8 procent), medan nöjen/elektronik sänker (minus 1,2 procent), samtidigt som kläder/skor, liksom möbler/husgeråd ligger kring noll. Övriga sektorer (mat/dryck, huskostnader, transport/kommunikation) når ungefär genomsnittsinflationen. 

Felaktigt inflationsmål

De senaste 25 åren har Sverige uppvisat en häpnadsväckande tillväxt och stabilitet. Det har vi gjort med ovanstående låga inflationstakt och en styrränta som i genomsnitt legat på dubbla denna. Det är bara de senaste fem åren som styrräntan fallit ur på grund av den frenetiska ambitionen att få upp inflationen till 2 procent. Det är då den värsta hysterin på fastighetsmarknaden uppstått. Nu hoppas placerarna att detta felaktiga inflationsmål skall tvinga Riksbanken att sänka räntan och elda på ekonomin ytterligare. Låt oss hoppas att de senaste årens dramatik på bostadsmarknad fått Riksbanken på andra tankar. Ju längre tid det tar innan vi anpassar räntan till inflationstakten, desto värre blir smällen när vi väl gör det.        

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.