Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-08-16

Analys: Glöm räntesänkningar

wysiwyg_image

Återigen faller inflationstakten. Därför spår många ännu lägre minusränta från Riksbanken. Glöm det. 

Den svenska inflationen har gått ner från en topp på 2,3 procent i september förra året, till 1,6 procent i juli. Det har fått många att vädra räntesänkningar från Riksbanken och möjligen även återupptagna obligationsköp. Parat med nedgången i BNP-tillväxt, befarar nämligen många att lågkonjunktur och vinstfall lurar runt hörnet.    

Alternativt synsätt

Här är ett alternativt synsätt. I allt väsentligt beror nedgången på faktorer som Riksbanken inte kan styra, framförallt oljepriset. Den svenska inflationen följer nämligen den globala, som i sin tur följer svängningarna i oljepris. Räknat för de elva största ekonomierna har inflationstakten sedan september fallit från 1,9 till 1,2 procent. Även det är 0,7 procentenheter, alltså precis som den svenska, men Sverige har en högre inflationstakt än det globala snittet. Trots det har vi en lägre styrränta än alla andra länder (undantaget Schweiz). Riksbanken ligger alltså redan lågt.     

Följer oljepriset

Därtill är fluktuationerna i inflationstakt intimt länkade till oljeprisets svängningar. I juni förra året toppade oljans uppgångstakt med drygt 60 procent det senaste året. Det var i samband med USA:s bojkott av Iran. Därefter rasade priset kraftigt och den globala inflationen gick ner 0,8 procentenheter. Därefter fick oljan ett uppsving och då steg inflationstakten igen, men de senaste månaderna har oljan återigen fallit, vilket även gäller inflationstakten.   

Bredden talar sanning

Granskar vi därtill de olika delkomponenterna i den svenska statistiken, framkommer en något annorlunda bild. Inflationstoppen för ett år sedan berodde till stor del på att elektriciteten och transportbränslet (diesel och bensin) ökat med 15 procent vardera i årstakt. Det senaste året har däremot elektriciteten fallit med 1,3 procent, medan transportbränslets ökning stannar på 1,1 procent. Totalt 11 av de 16 viktigaste sektorerna i ekonomin redovisat en prisökning, mot 9 sektorer för ett år sedan. Det tyder snarast på att pristrycket ökat i ekonomin, inte minskat.

Favoritindex

Ytterligare en favoritmätning (istället för konsumentprisindex) är att analysera prisökningarna på svenska restauranger. Det är ju en inhemskt producerad tjänst, som ökar i pris när aktiviteten i ekonomin går upp och vice versa. Detta index toppade i oktober 2017 på 4 procent, men nådde en botten vid senaste årsskifte på 2 procent, men har nu stigit igen till 3,3 procent. Jag påstår att den kombinerade effekten av bostadskrisen och börskrisen förra hösten minskade pristrycket, men att det ökat återigen under våren eftersom både bostadsmarknaden och börsen har förbättrats. Troligen beskriver ökningen av restaurangpriserna, betydligt bättre än KPI, den inflationseffekt vi har i svensk ekonomi.

Och slutsatsen..?

Glöm räntesänkningar. Det är inte möjligt att lägga inflationsstatistiken som grund för påståendet att svensk ekonomi skulle vara i behov av ytterligare räntestimulans. Inflationen svänger, helt enkelt och det senaste året har svängningen i KPI varit neråt. Dessutom är ytterligare minusräntor ingen stimulans, utan en straffskatt på bankerna, som har svårt att sätta minus på sina inlåningskonton och därför får sämre lönsamhet med mer minusränta. Det är emellertid ett ämne för en annan analys. 

wysiwyg_image

Restaurangpriserna är en bättre mätare på pristrycket i svensk ekonomi. De stiger markant.

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.