Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-12-21

Analys: Hur viktig är FED:s räntepolitik?

wysiwyg_image

När Federal Reserve höjer räntan skall börsen ned. Det sambandet är dock väldigt diffust. Även räntehöjningar kan vara väldigt lönsamma för aktieplacerare.   

Den amerikanska centralbanken, FED, höjde styrräntan med 0,25 procent i onsdags. Då störtdök de amerikanska börserna. Tydligare kan nog inte sambandet mellan räntehöjningar och börsskräck illustreras. Ändå är det långsiktiga sambandet mellan ränta och börs väldigt diffust. Det framgår om vi lägger styrräntan bredvid S&P index och försöker spåra samband.             

Styr börsen räntan?

Granskar vi utvecklingen sedan 1986 får vi två olika mönster. Fram till finanskraschen 2008 gick ofta de amerikanska börserna starkt när räntan var hög, men från 2008 har styrräntan legat extremt lågt, vilket många hävdar varit den viktigaste faktorn till den stigande börsen. Under den första fasen 1986-2008 är det snarare börsen som styr räntenivån, än tvärtom. Det syns under IT-kraschen. Då kom börsnedgången klart före de efterföljande räntefallen. Likadant under finanskraschen. Först rasar börsen, sedan räntan.     

Perioder med stigande ränta

Sedan 1986 har vi haft nio faser med stigande styrränta, mätt från den månad med den första räntehöjningen, till månaden med den första räntesänkningen. Fram till IT-kraschen år 2000 var dessa perioder ungefär 20 månader, undantaget inledningen av 80-talet, då de var väldigt korta. Efter IT-kraschen har perioderna med räntehöjningar varit ungefär 40 månader. Under fem av perioderna stiger börsindex med mellan 5 och 20 procent. Under tre av perioderna går de ner med mellan 5 och 30 procent, medan en period är oförändrad. Genomsnittet för samtliga perioder är 5 procent. Bilden blir lite annorlunda om utvecklingen studeras månad för månad. Då går börsen starkt under merparten av månaderna med räntehöjningar, men att den i två fall klappar ihop precis på slutet. Detta, plus börskraschen 1987 drar ner genomsnittet markant.          

Perioder med fallande ränta

Granskar vi perioderna med fallande styrränta kan konstateras att de är ganska oregelbundna. Under 80-talet var de ofta bara några månader, men från 1989 inföll en period med räntesänkningar under hela 57 månader. Därefter blev perioderna kring 20 månader, innan de blev 40 månader efter IT-kraschen och hela 100 månader efter finanskraschen. Den genomsnittliga uppgången blir dock klart bättre än för perioderna med ränteökningar. Genomsnittet blir 21 procent. Dessutom är det bara en av åtta perioder som uppvisar minusavkastning, nämligen den under finanskraschen. De fem första perioderna är därtill textboksexempel på hur alla hoppas att räntepolitiken skall stötta börsen. Då gick börsen upp mellan 15 och 40 procent. Troligen har dessa inledande perioder bidragit till den ganska binära bilden av FED:s räntepolitik, som den viktigaste faktorn för börsutvecklingen.  

Kraftiga börsfall styr

Emellertid blir bilden väldigt annorlunda när vi går in och granskar de senaste tjugo åren. Då har sänkningarna kommit tillsammans med börsfall på 40 respektive 50 procent. I det första fallet, efter IT-kraschen, lyckades inte ens börsen komma upp på plus innan räntan återigen började höjas. I det andra fallet, vid finanskraschen, tog det hela fem år innan S&P hade kravlat sig över den nivå som gällde när räntesänkningarna inleddes. Detta visar att FED:s räntepolitik släpat efter andra faktorer som påverkat börsen. 

Och slutsatsen…?

Om du absolut skall satsa på aktier med enbart räntan som placeringsinstrument, satsa på perioder med fallande ränta. Vänta dock helst tills räntan fallit under ungefär ett års tid. En annan lyckosam strategi är att ligga kvar på börsen när FED höjer räntan, men sikta på att kliva av när räntehöjningarna börjar gå mot sitt slut. Det leder oss fram till dagsläget, för det var just detta som FED-chefen meddelade efter den senaste räntehöjningen. Banken räknar visserligen med fortsatta höjningar, men inte i samma takt som hittills. För de flesta låter detta som ljuv musik, som ”ljuset i tunneln”, men tyvärr signalerar undersökningen ovan att det är ”ett mötande tåg”. De sämsta börsperioderna infaller nämligen när FED slutar att höja räntan.        

För grafik se bifogad PDF   

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.