Du är här
2018-09-25
Analys: Om börsens värdering
Är ett p/e-tal på 17 för Stockholmsbörsen högt eller lågt? Det beror på vad vi jämför med.
De flesta aktieintresserade känner till p/e-talet. Det används för att mäta börsens värdering och beskriver relationen mellan börsvärdet (P) och börsbolagens vinster (E). Ett högt p/e-tal innebär att placerarnas förväntningar på framtida vinster är höga. Om de brister, resulterar det i kursfall.
Stockholmsbörsens värdering
P/e-talet för Stockholmsbörsen ligger idag på 17. Är det högt? Ett sätt att utvärdera p/e-talet är att jämföra med inflationstakten i Sverige. Den styr den långsiktiga räntan, som i sin tur styr aktieplacerares intresse för att köpa aktier. Idag är inflationstakten drygt 2 procent, vilket faktiskt är något över de genomsnittliga 1,1 procent, som varit fallet under perioden med Riksbankens självständiga räntepolitik. Enligt mina bedömningar är p/e-talet i balans om det motsvarar inflationstakten ökad med 5 procentenheter. De extra procenten representerar den meravkastning (riskpremie) placerare kräver för att ta risken på aktiemarknaden. Jämfört med denna inflationsparameter är alltså börsen högt värderad. Då borde p/e-talet ligga på ungefär 13, vilket innebär en övervärdering med 20-30 procent.
Värderingen av S&P
Ibland blir dock värderingsresonemang ganska tråkiga. Det är om vi jämför med de stora börserna i USA. Jämför vi Stockholmsbörsens p/e-tal med motsvarande för bolagen i S&P index, blir värderingen väldigt lika. Ingen kan naturligtvis tro att det är de amerikanska bolagen som följer de svenska, utan det är naturligtvis tvärtom. P/e-talen för S&P och Stockholm är nästan identiska, både de senaste tre åren och i ett längre tioårigt perspektiv. Mot den här bakgrunden skulle alltså Stockholmsbörsen vara varken högt eller lågt värderad, alltså i balans.
Inflationen i USA
Den nitiske går då vidare och försöker ta reda på om S&P är högt eller lågt värderad. Då kommer inflationstakten in i bilden igen, denna gång i USA. Den ligger på nästan tre procent, vilket är en ganska hög nivå i ett historiskt perspektiv. Ökar vi på inflationstakten med de fem procenten som vi hade i fallet med Stockholmsbörsen, borde S&P värderas kring 13 och följaktligen är de amerikanska bolagen klart övervärderade. Problemet är att USA inte är Sverige. Troligen kräver inte placerarna samma meravkastning i USA, som i Stockholm, eftersom de amerikanska bolagen i S&P är större än de svenska. De upplevs som mer stabila. Prövar vi därför den amerikanska värderingen med en lägre meravkastning över inflationen, i detta fall drygt 3 procent, blir slutsatsen att det amerikanska p/e-talet borde ligga på ungefär 15. Fortfarande är det alltså en viss övervärdering, men inte dramatisk.
Jämfört med räntan
En jämförelse mellan p/e-talet och inflationen, är tänkt att representera en långsiktig balanspunkt i förhållande till en normal ränta. Räntan förväntas då följa inflationen. Emellertid har nästan alla centralbanker manipulerat detta samband de senaste tio åren, genom att hålla en låg styrränta och genom att själva trycka ner obligationsräntorna, genom att köpa upp dessa från marknaden. Därför har räntan under nästan tio år varit långt under inflationen. Om vi därför jämför p/e-talet med räntenivån (här ökad med 3 procentenheters meravkastning) kan konstateras att både Stockholm och S&P är klart undervärderade. Med dagens nästan obefintliga svenska obligationsränta, skulle placerarna vara nöjda med en överavkastning på ungefär 3-4 procent, men den som köper aktier idag på Stockholmsbörsen får bolagsvinster motsvarande hela 6 procent av börsvärdet. Likadant i USA. Det blir lika mycket bolagsvinst för pengarna, alltså 6 procent, men i USA är placerarna nöjda om de får 5 procent. I denna beräkning har räntenivån ökats med 2 procent, med motiveringen att bolagen i S&P är mer stabila än de svenska.
Och slutsatsen..?
Stockholmsbörsen är övervärderad jämfört med inflationstakten, men klart undervärderad i förhållande till räntenivån. Det samma gäller i USA, men skillnaderna är mindre, alltså övervärderat jämfört med inflationstakten, men fortfarande något undervärderat i förhållande till räntan. Eftersom räntorna är på väg att öka, finns det risk att det skyddsnät som den låga räntan utgör sakta dras undan. Då finns det anledning att bli mer vaksam på värderingen. Då ser det nämligen ganska högt ut.