Analys: Riksbankens räntepolitik fungerar inte

Riksbanken låter minusräntan ligga, trots att den låga inflationen försvann för många år sedan. Varför?

Riksbanken har haft minusränta sedan februari 2015. Den nuvarande nivån på en halv procent är näst lägst i världen (bara Schweiz ligger lägre) och har legat där sedan februari 2016. Räntehöjningar har vi inte upplevt på sju år. Samtidigt har inflationen stigit från ett svagt minus 2015, till mellan 1,5 och 2 procent de senaste två åren och de senaste två månaderna ligger den över 2 procent.

Nästa höjning?

Så varför höjer inte Riksbanken räntan? För att bankens ledning vill vara säker på att inflationen håller sig på inflationsmålet 2 procent. Enligt Riksbankschefen kommer de vara säkra på det i december, eller möjligen i februari nästa år. Då kommer de att höja med 0,25 procent. Det är de säkra på, redan idag.

Styra inflationen?

Kan verkligen Riksbanken styra inflationen? Nej, knappast. I en vidöppen ekonomi, som den svenska, med stor andel utrikeshandel, styrs inflationen från utlandet. Lägger vi svensk inflation bredvid inflationen i världens största industriländer under de senaste femton åren, kan konstateras att den svenska följer den utländska med god precision. 

Små avvikelser

Bara under 2013-2014 avvek Sverige. Då hade vi tydligt lägre inflation. Det berodde på ett kraftigare räntefall i Sverige än i omvärlden, liksom på ett markant fallande elpris. I genomsnitt är den svenska inflationen låga 1,1 procent den senaste femton åren, medan de jämförbara industriländernas landar på 1,5 procent. Om vi däremot eliminerar effekterna från den kraftigt fallande räntan, stiger den svenska nivån till 1,4 procent. Då blir skillnaden mot utlandet bara 0,1 procent. Det är försumbart.

Oljepriset viktigt

Granskar vi därtill svängningarna i inflationstakt, stämmer de också väl med den internationella trenden. Det beror på att externa faktorer har större betydelse för inflationssvängningarna, än interna. Oljepriset är den överlägset viktigaste. Lägger vi den globala inflationen bredvid förändringen i oljepris, får vi en mycket god överensstämmelse och det kan varken Riksbanken eller någon annan centralbank göra något åt.

Vad kan Riksbanken påverka?

Det Riksbankens räntepolitik hittills haft effekt på är fastighetssektorn. Det har vi sett de senaste 20 åren. I räntefallets spår har svenska bostadspriser surfat i den internationella prisligans topp, i stort sett varje år. Tack vare att den del av svenskars inkomster som går till räntor har halverats under de senaste tjugo åren, har vi kunnat fördubbla vår utlåning till fastigheter och tryckt upp priserna. Det medför att genomsnittssvensken fortfarande har stora räntebetalningar. När räntan faller får det därför stor effekt på inflationsstatistiken, medan priset på bostäder, bara till en mycket liten del ingår i statistiken. Det krävs därför en väldig kraftig uppgång i fastighetspriser och att värdeökningarna sprider sig till ökad konsumtion och prisökningar, för att Riksbanken skall nå effekt på inflationsstatistiken. Där är vi nu.  

Importpriser

Eftersom färden upp mot två procent tagit ganska lång tid, har Riksbankens samtidigt fokuserat på den svenska kronan. Syftet har varit att få upp importpriserna, som nästan alltid ligger under den generella inflationen. Med hjälp av den låga svenska räntan har värdet på kronan pressats, vilket också dragit upp importpriserna. Det borde ha hjälpt Riksbankens inflationspolitik, men tyvärr inte. Följsamheten mellan importprisindex och det breda konsumentprisindex har varit mycket låg.  

Fastnar på vägen

Valutaeffekten verkar fastna på vägen till konsumenten. En trolig orsak är att importören inte vill höja priserna och äventyra marknadsandelarna, eftersom denne räknar med att kronan kommer att återta tidigare värde. Annat var det under 80-talet, när vi devalverade. Då låstes kronan på en ny svagare nivå och importörerna följde direkt efter med prisökningar.         

Och slutsatsen..?

Den svenska inflationen styrs av den internationella trenden, som i sin tur i huvudsak styrs av oljepriset. Det kan inte Riksbanken göra något åt. Däremot påverkar Riksbankens räntepolitik fastighetssektorn. Som vi nu kan se, leder det till ett överdrivet bostadsbyggande, som efter några år skapar överkapacitet och följs av stagnation och överdriven försiktighet. Byggandet faller, vilket skapar obalanser i ekonomin. Detta ser vi nu, trots att räntan är rekordlåg. Så frågan är: Fungerar Riksbankens räntepolitik? Ja, men inte för att styra inflationen, utan för att styra fastighetssektorn, men så var det inte tänkt från början.        

För grafik, se bifogad PDF