Analys: Vad styr börserna i USA?

Är det räntan eller tillväxten som styr de amerikanska börserna? Eller något annat? Svaret på den frågan avgör vilka faktorer du skall hålla reda på framöver.      

S&P index har fallit med hela 18 procent sedan toppen den 3 oktober. Det är kraftigt i ett historiskt perspektiv. Bara sju tidigare kvartal sedan 1990 har visat lika kraftiga fall och om vi granskar alla kvartal, dag för dag sedan 1990 (7500 stycken) är det senaste kvartalet fall nummer 100 i värstingordning.  Lika dramatiskt blir det om vi granskar årstakten. I början av året nådde S&P nästan 30 procent, men nu har indexet rasat till minus 8 procent. Paniken lurar alltså runt hörnet.    

Diffust räntesamband

Visserligen har styrräntan stigit med drygt två procent sedan december 2015, men det är egentligen varken allvarligt eller ovanligt snabbt. Som visades i artikeln den 21 december ”Hur viktig är FED:s räntepolitik?” är det visserligen bättre att satsa på aktier när FED sänker räntan, än när de höjer, men att sambandet sedan IT-kraschen varit mycket diffust. FED har helt enkelt hamnat fel med räntesänkningarna och landat mitt i två börskrascher med panikartade sänkningar som följd. Att följa FED har alltså inte räddat några pengar de senaste tjugo åren. 

Realräntan låg

Dessutom är det knappast den nominella räntan som är avgörande, utan den reala, alltså räntan minus inflation. Eftersom inflationen idag är lika hög som räntan, är följaktligen realräntan noll. Det är extremt lågt i ett historiskt perspektiv, då realräntan legat på plus 1-2 procent. Däremot är realräntan hög jämfört med situationen efter 2010-2016, då USA haft en negativ realränta på mellan 1-2 procent. Eftersom realräntan alltså fortfarande är extemt låg kan den knappast vara tillväxthämmande. 

Räntedopade

Börsen har följaktligen blivit räntedopad och S&P index har, inte överraskande, varit högt värderat (haft ett högt p/e-tal). P/e-talet har legat kring historiskt höga 18-20, men inte längre. Efter höstfallet ligger nu värderingen på mer normala 14. Granskar vi dessutom S&P:s historiska utveckling och jämför med realräntan, kan konstateras att en hög realränta oftast skapat grund för en bra börs. Detta visar att tillväxten bidrar till mer köplust, än vad räntehöjningarna skapar säljtryck. Dagens räntenivå borde egentligen inte oroa, i alla fall inte ännu.

Tillväxten stark                 

Då återstår att granska den amerikanska tillväxten. Där pekar i stort sett alla parametrar upp. Det syns inte minst i den reala BNP-tillväxten, vars årstakt stigit i ett svep sedan andra kvartalet 2016. Nu ligger årstakten på 3,0 procent, vilket är mycket bra, även om det inte är exceptionellt. Under IT-haussen låg BNP-tillväxten stabilt på över fyra procent. Samtidigt pendlade dock styrräntan på höga 5-6 procent. Detsamma gällde från 2005, då styrräntan klättrade över nivån för tillväxten för första gången på tre år, men det dröjde ända till hösten 2008 innan finanskraschen slog till. Det understryker att dagens historiskt hanterbara styrränta knappast borde oroa placerarna.

Nominell BNP viktig 

Ännu tydligare blir tillväxtstimulansen om vi lägger ihop den reala BNP-tillväxten med den aktuella inflationstakten och jämför med styrräntan. Då är BNP-tillväxten idag hela tre procent högre, vilket påminner om situationen 2004. Från den tidpunkten tog det alltså fyra år innan finanskraschen nådde sitt crescendo. Dagens nominella tillväxt är därtill den starkaste sedan 2006, vilket tydligt illustrerar börsbolagens gynnsamma vinstsituation. Om vi dessutom drar bort styrräntan från den nominella BNP-tillväxten har USA bara haft ett lika gynnsamt utbyte mellan tillväxt och ränta en gång tidigare. Det var 2004. Därefter gick börserna upp fram till juli 2007.  Dagens situation mellan tillväxt och ränta är därför unikt positiv och borde följaktligen inte ge upphov till panik.

Och slutsatsen..?

Slutsatsen blir att tillväxt är viktigare än ränta. Visserligen påverkar räntan även tillväxten, men det gäller på väldigt lång sikt, så lång att placerare riskerar att agera för tidigt om denna parameter blir det huvudsakliga styrinstrumentet för aktieplaceringar. Glöm därför FED och räntehöjningarna. Den enda rimliga förklaringen till de senaste månadernas amerikanska börsturbulens är oro för tillväxten, vilket leder över till handelskriget med Kina. Satsa därför hellre din energi på att förstå vad som händer i relationerna med Kina och USA, än att tolka FED. Börsfallet är därför en gryende potential. Den amerikanska presidenten har nämligen visat en tydlig känslighet för både börsfall och räntehöjningar. Nu drabbas han av båda samtidigt och FED rår han inte på. Därför ökar möjligheterna att han backar undan från det galna handelskriget med Kina och snart börjar twittrar ut tecken på detta. Då kommer börsen att flyga upp, sanna mina ord. När? Vad sägs om i januari?

GOD JUL!

För grafik se bifogad PDF