Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-12-28

Analys: Vändningssignalen

wysiwyg_image

Historiken visar att fem procents uppgång i S&P under en dag kan vara en vändningssignal. Även gårdagens återhämtning gav stöd för det.        

Fem procents uppgång i S&P index är mycket. Går vi tillbaka och granskar utvecklingen de senaste 40 åren, kan konstateras att S&P stigit med minst fem procent endast vid 17 tillfällen. Vidgar vi intervallet till 4 procents dagsuppgång kommer vi upp i 40 tillfällen. Med tanke på att det finns 9881 börsdagar sedan 1980 är alltså kraftiga dagsuppgångar en unik händelse. Det kan därför vara en vändningssignal.

IT-kraschen

Inte överraskande har alla dessa kraftiga uppgångar, utom en, följt på perioder av kraftiga nedgångar. Undantaget är IT-bubblan som i mars 2000 toppade med en dagsuppgång på 5 procent. Därefter gick det ner tre år i rad. Denna trista period samlar följaktligen de flesta av de kraftigaste uppgångarna, vilket borde diskvalificera mätmetoden från att vara en vändningsindikator, men det skulle vara missvisande. IT-kraschen var nämligen tre krascher, som började med IT-raset i mars 2000, fortsatte med terrordåden den 11 september 2001 och slutade med kriget i Irak i mars 2003. Under 2001 hade vi tre dagsuppgångar på minst fyra procent, under 2002 också tre, men det var först uppgången i mars 2003, när kriget startade, som utgjorde slutpunkten för den långa utförslöpan. Den uppgången var dock på bara tre procent, men samtidigt var också dagsnedgångarna dessförinnan mildare.          

Kinakraschen

Närmast i tiden är augusti 2015, vilket kan benämnas Kinakraschen. Den kinesiska inhemska börsen hade stigit med 100 procent på ett halvår och toppade under sommaren 2015. Kina hade dragit med sig övriga börser i världen till toppnivåer och höga värderingar. Efter sex dagar i augusti med kursnedgångar kom en dag med fem procents uppgång. Det var dock ingen vändningssignal. Botten nåddes nämligen först i februari 2016 och den bästa dagsuppgången vid vändningen, blev drygt två procent: Det var alltså ingen resolut vändningssignal.

Greklandskrisen

Går vi tillbaka till augusti 2011 landar vi på Greklandskrisen. Efter tio dagar med mycket svag kursutveckling, gick S&P upp med fem procent. Det hände vid två tillfällen,  men med en kursnedgång på femprocent däremellan. Detta visade sig vara vändpunkten, även om kurserna trendmässigt började stiga först två månader senare. Här fungerade alltså dagssignalen, även om det behövdes två uppgångar för att sätta punkt för nedgången.      

Finanskraschen

Däremot är finanskraschen 2008 ett dåligt exempel på vändningssignal. Precis som vid den utdragna kraschen 2000-2003, samlar denna period ett flertal av de dagsuppgångar på minst fem procent, som registrerats, i detta fall sju stycken. De första fem inträffade under oktober-november, där faktiskt de tre som inträffade mot slutet visade sig vara bottenlägen. Turbulensen var dock mycket stor och det var först i mars 2009 som börserna återigen började stiga. Det saluterades med två dagar med fem procents uppgång under den månaden. Den modifiering av signalsystemet vi bör göra för att hitta en bottensignal, är att den femprocentiga uppgången bör vara markant större än de dagsnedgångar som föregått uppgången. Så var inte fallet i oktober 2008 och därför blev uppgångarna ingen vändningssignal.            

Andra krascher

Det finns även kraftiga dagsuppgångar under flera andra turbulenta börsperioder. Där har en 4-5 procentig dagsuppgång fungerat relativt bra som bottensignal. Det gäller 1998, då vi hade en kraftig dagsuppgång i september och i oktober, liksom under 1997 då vi hade en kraftig uppgång i oktober, som satte punkt för nedgången (dock inte särskilt allvarlig). Detsamma i januari 1990, som satte punkt för en ganska utdragen amerikansk nedgång, beroende på problem i en del av bankväsendet. Den kaotiska börskraschen 1987 avslutades med en dagsvändning på hela 10 procent, som följde på en dagsuppgång på fem procent. Här fungerade alltså bottensignalen, trots att det värsta dagsfallet var hela 20 procent.  

Och slutsatsen...?

Kraftiga dagsuppgångar i skeden då börsen har en svag utveckling, är tyvärr ingen säker bottensignal. Perioden 2000-2003, liksom finanskraschen 2008 är exempel på det. IT-kraschen innebar dock extremt höga värderingar och finanskraschen en exceptionell utveckling inom de internationella bankerna, varför det är svårt att ta dessa perioder som utgångspunkt för dagens situation. I flera andra fall har emellertid kraftiga börsnedgångar avslutats med dagsuppgångar kring 5 procent, men helst skall uppgången vara markant större än de dagsnedgångar som föregått vändningen. Så är faktiskt läget idag. Därtill har vi gårdagens vändning på nästan fyra procent från bottenläget, vilket också talar för att den kan vara botten på börsturbulensen vi siktar. Det förutsätter naturligtvis att den amerikanske presidenten inte häller bensin på brasan. Donald Trumps talang i dessa sammanhang har dessvärre visat sig vara oöverträffad. Jag räknar dock med att börskrisen, som sådan, gjort att han stoppat undan bensindunkarna för denna gång.            

För grafik se bifogad PDF   

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.