Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-03-31

BANK: ÖKA NÖDLÅNSUTGIVNING VIA FRYST RÄNTA OCH AMORTERING - ECB

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Bankerna sitter i en knivig sits i den nu
pågående pandemikrisen. Arbetet med riskbedömning måste skyndas på så att
nödpaket från stater och centralbanker snabbt når nödställda företag som står
på kö hos bankerna. Administrationen bör dock kringskäras genom dekret som
möjliggör en period av konstgjord andning, enligt ECB:s bankövervakningschef
Andrea Enria.

Regeringar som kan bör via lag gå ut och möjliggöra för banker att ta på sig
temporär risk och dela ut lån utan att fullskalig kreditbedömning och
fastställande av ränte- och amorteringsbedömningar görs inledningsvis, enligt
uttalanden Andrea Enria gjort för Financial Times.

Kreditbedömningarna utgör för närvarande ett digert administrativt problem för
bolag som sett intäktsströmmarna sina när pandemikrisen slagit klorna i
Europa, med stora karantänåtgärder och paus i lokalekonomin som konsekvens.

Redan i förra veckan beskrev en italiensk bank-vd i den mest drabbade nordliga
regionen att arbetet med att dela ut nödlånen var övermäktigt
utlåningskapaciteten, som hämmas av egen kreditbedömning och allmän
byråkrati. Han liknade den tidsspillan som uppstått i kön av företag som
"döende hästar som kanske ändå inte orkar dricka när de når fram till
vattenkaret".

Regeringarna bör nu kunna ta ett ännu större ansvar, så att administrationen
kan skäras bort tillfälligt och lånen kan nå fler, menar Andrea Enria.

"Om medlemsstaterna introducerar ett moratorium - så att hela ekonomin skriver
under på samma sak - så är det rimligt att bankerna sätter lånen i ett fryst
läge snarare än att de ber om amortering- och räntebetalningar omedelbart",
sade Andrea Enria till Financial Times.

Bankerna kan dock inte tillåtas avvika helt från riskbedömning. Definitionen
av när ett lån ska kategoriseras som skräp och således kräver borgen måste
ligga fast, hävdar Andrea Enria till synes något motstridigt.

"Det här blir en balansgång. Vi måste bibehålla klassifikationer för när ett
lån är icke-presterande (inte kan väntas bli återbetalt fullt ut -reds anm)
och det måste bokföras som ett sådant. Det vi försöker göra nu är att dämpa
påverkan det får i bankernas balansräkning och kapital", sade
bankövervakningschefen.

En stor del av alla de lättnader som ECB gett banksektorn sedan krisen blev
ett faktum har varit just för att denna konstgjorda andning ska möjliggöras,
menar han.

"Jag tror inte att folk riktigt har greppat detta ännu. Om en bank nu nyttjar
de buffertar som byggts upp så ses det som negativt. Ett mer rättvisande
synsätt vore om marknaderna uppfattade det som något normalt i en kris", sade
Andrea Enria.

I slutet på förra veckan noterade Riksbanken ett liknande scenario där flera
industriföretag ansett att villkoren för finansiering och brist på likvida
medel ses som det största problemet i den pågående krisen. Dessutom är det
givet en närmast stillastående marknad för företagsobligationer svårt att
finansiera sig genom att ställa ut sådana.

"Det finns ett stort behov av lån för att överbrygga den akuta perioden
samtidigt som bankernas upplevs vara överlastade med förfrågningar.
Storföretagen är framför allt oroliga för hur kunder och underleverantörer
kommer att påverkas. De mest utsatta branscherna upplever det samtidigt som
svårast att få lån av bankerna", skrev Riksbanken i fredags.

Under tisdagsmorgonen gav Ålandsbankens analytiker en prognos för vilka
kreditförluster som väntar i de nordiska bankerna, som likt de ECB
underställda sektorkonkurrenterna på kontinenten nu tvingas ta på sig mer
risk än vanligtvis.

I genomsnitt bedömer Ålandsbanken att kreditförlusterna kommer att uppgå till
0,3 procent för de nordiska bankerna under 2020. För 2021 spås förlusterna
bli 0,25 procent och för 2022 spås 0,15 procent. Det är jämförbart med
utfallet vid den senaste finanskrisen efter Lehman Brothers-kraschen,
justerat för Baltikum och Irland som drogs in i ordentliga bankkriser. Den
aktuella prognosen baserades på att läget kommer att normaliseras i Europa
och Norden under andra halvan av 2020 och osäkerheten bedöms därför som stor.

---------------------------------------
Joakim Rönning +46 8 5191 7930

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.