Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-04-21

FÖRETAGSOBLIGATIONER: UPPLÅNING BLIVIT KLART DYRARE - DANSKE

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Läget på svensk obligationsmarknad har blivit
klart bättre jämfört med när det var som mest turbulent under början av
coronakrisen. Marknaden har stabiliserats men det har blivit betydligt dyrare
att låna upp pengar för företag jämfört med hur det var innan hälsokrisen.

Det säger Louis Landeman, kreditanalyschef på Danske Bank, till Nyhetsbyrån
Direkt.

"Samtidigt som det var som mest turbulent på aktiemarknaden skedde utflöden ur
kreditfonder vilket skapade ett säljtryck på företagsobligationsmarknaden.
Denna situation har stabiliserats och läget är nu överlag mer balanserat",
säger han.

I nuläget finns det enligt honom ett stort intresse från investerare att köpa
obligationer i eventuella nyemissioner.

"Nuvarande räntenivåer ses av många investerare som attraktiva då det prisas
in ganska mycket nedsida", lägger han till.

Emitterande företag är däremot lite mer avvaktande då det är "mycket dyrare"
mot de rekordlåga upplåningsräntor som skönjdes under 2019. Fjolåret var ett
rekordår ur volymperspektiv för svensk företagsobligationsmarknad.

"Vi kommer inte hamna i närheten av fjolårets rekordvolym i år. Företag
tilltalades då av rekordlåga räntor, nu har det blivit betydligt dyrare
upplåning", säger han.

Inom investment grade-segmentet av marknaden har det grovt sett blivit mellan
1-2 procentenheter dyrare för företag att låna upp via obligationer. Inom den
mer riskfyllda high yield-marknaden beror det till mångt och mycket vilket
bolag som det rör sig om avseende upplåningskostnaden.

"Kreditriskpremien har i många fall mer än fördubblats", säger han avseende
högräntemarknaden.

Bolag som betalade en premie på ett par procentenheter i början av året, får i
nuläget betala en premie på åtminstone 4-5 procentenheter.

"Det tar typiskt sett ett tag för företagen att anpassa sig till det nya
marknadsläget", säger Louis Landeman angående de nya prisbilder som företagen
skulle möta vid obligationsupplåning.

I det korta perspektivet har företag med tillgång till bankfaciliteteter
primärt lånat upp på detta sätt. Även om bankfinansieringen för vissa större
företag tidigare inte varit lika billig som obligationsmarknaden har den
samtidigt nu inte ökat lika mycket i pris. Obligationsmarknaden och
bankmarknaden är således två finansieringskällor som kompletterar varandra.
Därför underlättar Finansinspektionens och Riksbankens åtgärder för att
underlätta företagens upplåning via bank, såsom borttagna buffertkrav och
direkta låneprogram för bankerna, även för kapitalmarknaden. Riksbanken har
också gjort begränsade köp företagscertifikat för att facilitera upplåningen
på kapitalmarknaden.

"Såsom kommunicerats står Riksbanken redo med ytterligare åtgärder och de har
även indikerat att direkta köp av företagsobligationer kan komma att ske om
det anses nödvändigt", fortsätter Louis Landeman.

Han påpekar att flertalet bolag inte kan låna upp på obligationsmarknaden till
följd av rådande rapportsäsong. Maj och juni är däremot en högsäsong då
emitteringar är att vänta även i år.

Bland de sektorer som har det tuffast med sin upplåning på kapitalmarknaden i
nuläget är sådana som påverkas direkt negativt av covid-19. För detaljhandeln
- som sedan tidigare varit pressad - har det rådande läget medfört proppen ur
i flera fall. Det rör sig om rekonstruktionsprocesser för koncerner som RNB
och Stockmann samt en konkursansökan för MQ.

"Vi kommer säkerligen att få se ytterligare sådana fall vart det lider under
året", fortsätter han.

För olika branscher kommer det ta olika lång tid innan coronakrisen visar sig.
För den kapitalintensiva fastighetsbranschen kan det tänkas ta något kvartal
innan mer fulla effekter syns även om mer detaljhandelsberoende Atrium
Ljungbergs miljardnedskrivning givit indikationer på att tiderna med
värdestegringar kan vara över.

"Nu blir det generellt lite tuffare tider även för fastighetssektorn. Större
och mer väldiversifierade bolag med lägre belåningsgrad kan klara det väldigt
bra medan andra mer nischorienterade bolag med högre belåningsgrad kan tänkas
få det tuffare", säger Louis Landeman.

Liksom generellt beror det på om krisen blir temporär eller om lågkonjunkturen
blir bestående.

"Kontorsmarknaden för fastigheter har ännu så länge klarat sig väldigt bra,
men kommer säkerligen att drabbas mer över tiden om det blir en mer varaktigt
bestående lågkonjunktur", exemplifierar han.

I allmänhet bedömer han att de större fastighetsbolagen kommer att klara av
läget bättre då deras belåningsgrader tenderar att vara lägre kombinerat med
att kapitalbindningen förlängts under senare år. Däremot är läget tightare
för mer opportunistiska aktörer som har högre belåningsgrader och kortare
finansiering.

"Sådana aktörers finansiering kan komma att bli betydligt dyrare samtidigt som
intäkterna riskerar att minska", säger han.

Lägre intjäning kombinerat med ökad upplåningskostnad kan alltså inte minst
tänkas försämra vinstmarginaler för flera "high yield"-aktörer inom
fastighetsbranschen, bedömer han.

Dessutom kan vissa större bolag med inriktning främst mot detaljhandeln, som
finländska Citycon, också komma att pressas i rådande miljö, tillägger han.

---------------------------------------
Malcolm Svensson Rothmaier +46 8 5191 7918

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.