Malmqvist: Kraschen lunkar på

I en tidigare analys visade vi att den trend som börsen nu har påminner om tidigare nedgångar. Trenden sedan dess har fortsatt i samma spår. När är botten nådd?

Börsnedgången från toppen i början av året är nu 32 procent. Det är mycket. Går jag tillbaka till 80-talet kan jag konstatera att vi haft sex nedgångar som landat på mer negativa tal och att den senaste ”pandemikraschen” i februari-mars 2020 landade på 35 procent. Den tog, å andra sidan, bara fem veckor, så förloppet var mycket häftigare än det vi upplever.

Korta snabba

Historiskt kan vi skilja på korta snabba krascher, som landat ungefär 40 procent under den senaste toppen och har tagit 1-4 månader, samt mer utdragna, som IT- och finanskrascherna. Dessa tog 1,5 till 2,5 år och landade på 69 respektive 60 procent under den senaste toppen. Vår egen bank- och finanskrasch i början av 90-talet var också utdragen, med en total nedgång på drygt 50 procent över två år. Den var dock inte internationell. 

Utdragen 

Den nuvarande nedgången har hållit på i drygt nio månader, vilket gör den till den fjärde mest utdragna. Takten i nedgång uppvisar nästan exakt samma mönster som IT- och finanskraschen. Det finns alltså risk att nedgången fortsätter ytterligare ungefär lika länge som hittills innan botten är nådd. Precis som fram till nu skulle den dock innefatta en rad ”lättnadsrallyn” på upp till 15 procent från vändningsläget. Vi har haft tre redan, varav den senaste var i juli.

Positiva faktorer

Faktorer som talar för ett mer positivt börsscenario, är att värderingen på Stockholmsbörsen börjar bli relativt låg. Vid månadsskiftet räknade jag fram att Stockholmsbörsens p/e-tal uppgick till 13,9. Det är under normalvärdet (vid normal ränta) på ungefär 16, men fortfarande en bit från historiska bottenlägen som landat på ett p/e kring ungefär 11,5 till 12.

Råvarorna faller

Positivt är också att rader av råvaror fallit de senaste månaderna, inklusive oljan. Nu har visserligen Opec + fattat beslut om att minska produktionen med 2 procent, men bara det faktum att länderna måste sluta sig samman och göra nya överenskommelser, tycker jag är ett tecken på att råvarusektorn nu nått en topp. Det skulle vara en välkommen hjälp för att få ner inflationen.

Svaga kronan

Dessutom drar den mycket svaga kronan upp vinsterna i exportföretagen. Kronan har faktiskt aldrig varit svagare än nu, om vi även justerar för inflation. Det talar för att vinsterna i exportbolagen borde fortsätta att vara goda.

Ryska problem

Positivt är naturligtvis också att Ryssland stött på enastående imponerande motstånd vid sin invasion i Ukraina. Den ryska presidentens dramatiska steg, att kalla in 300.000 värnpliktiga i kriget pressar därför in striderna i farstun hos ryssarna. Plötsligt står det en inkallelseofficer i hallen och ger de manliga boende en order att gå ut i krig. Tidigare fanns dessa hemskheter bara i vardagsrummet, via TV:s nyhetssändningar. 

Regimskifte?

Tillsammans med Ukrainas militära framgångar i de östra delarna av landet skapar inkallelsen av värnpliktiga en helt ny bild av läget. Plötsligt framstår inte ett regimskifte i Ryssland som helt otänkbart. Det faktum att dessutom den ryska militärledningen kritiseras av många politiker och debattörer (trots att kritik av militären ger upp till 15 års fängelse), visar att presidenten vill ta bort fokus från sig själv och den politiska apparaten, över till krigsmaskineriet, eller möjligen avsaknad av sådant. Det kan straffa sig, eftersom militärer oftast sitter på trumkortet, vapen, i strider mot politiker.

Huggsexa

Negativt är dock att vi nu ser samma prismässiga huggsexa bland företagen som på 80-talet. Borta är alla hälsosamma strategier om volymexpansion och en stark marknadsposition. Nu är det bara pengar som räknas och det enklast sättet att få in mer pengar är att höja priset. Företagsledningarna tycks helt strunta i om kunderna flyr fältet och i de flesta fall händer nog inte det, varför inflationen nu biter sig fast allt hårdare. Det talar för att det krävs ganska kraftiga räntehöjningar det kommande året innan tillväxten bromsas så mycket att det uppstår prispressande överskott av varor och tjänster. Därför är vinstprognoserna troligen för högt uppdrivna.

Köpsignal?

Men om nu kursfallet är relativt stort och p/e-talen är låga, borde inte det vara en köpsignal? Jo, men mitt problem är girigheten. Jag tror visserligen ett köp nu ger en bra avkastning på 12 månaders sikt, men jag tror det blir ännu bättre om jag väntar ett par månader. Det kommande halvåret kommer räntorna att stiga ytterligare och det är inte förrän jag ser tecken på en nedgång i tillväxten, som vi kan vara säkra på att även inflationen kommer att dras ner. Till dess avvaktar jag.    

Den nuvarande börsnedgången är hittills identisk med IT- och finanskraschen.