Malmqvist: Ljuset i tunneln

På en vecka lyckades USA vaccinera en miljon människor. Det är imponerande, men i den takten skulle de ta sex år att vaccinera hela befolkningen. Är detta verkligen räddningen?   

Israel är intressant att jämföra med Sverige. Jag har gjort det tidigare. Landet har något färre innevånare än vi och hyllades i våras för sin hårda coronastrategi som höll ner antalet döda till en av de lägsta i världen. För tre månader sedan tog dock smittspridningen fart igen och toppade 6000 smittade per dag i mitten på september. Dödstalet låg på 40 personer per dag (veckosnitt) och landet stängdes ner ännu en gång. Därefter fick även Sverige ökad smittspridning och i december var den svenska nivån uppe i nästan 7000 personer per dag, med ett dödstal på 70 personer per dag (veckosnitt), nästan dubbla Israels.  

Åldern avgör

Räknat från början av pandemin har Israel och Sverige ungefär lika många uppmätta smittade, men Sverige har drygt dubbelt så många döda. Varför? Den troliga orsaken är att Israel har en betydligt yngre befolkning. I Sverige dör 0,9 procent av befolkningen varje år, medan motsvarande andel i Israel ligger på 0,5 procent. Eftersom hälsovård och levnadsstandard i övrigt är lika beror skillnaden i dödsandel på Israels yngre befolkning. 

Gästarbetare

Singapore är en annan intressant jämförelse, inte för att det är likt Sverige utan på grund av att landet bara drabbats av 29 dödsfall på nästan 60.000 smittade individer. Det kan jämföras med Europas succéland Norge, som visserligen har något större folkmängd, men samtidigt något färre uppmätta smittade. Samtidigt har de drabbats av drygt tio gånger fler döda än Singapore, totalt 421 hittills. Vad är Singapores hemlighet? Utländska gästarbetare. Dessa är nästan 90 procent av alla smittade och lever extremt trångbott i särskilda bostadsområden. Det är också mycket unga människor. Därför dör de inte.   

Dödsstatistiken klar

Delar jag in mina 71 undersökta länder i åldersstruktur kan konstateras att den tredjedel av länderna med äldst befolkning har sedan mitten av november drabbats av drygt 7 döda per dag och miljon innevånare. I de tvåtredjedelar med yngre befolkning är motsvarande tal 1,5 döda. Även svenska Folkhälsomyndighetens statistik visar tydligt ålderns betydelse för dödligheten. Under min senaste mätperiod mellan den 12 november och 21 december utgjorde hela 94 procent av de avlidna, personer i gruppen 70 år och uppåt. Gruppen 50-69 år utgjorde 5 procent och yngre åldersgrupper alltså bara 1 procent.  

Allt fler räddas

Samma mätning har tidigare (april-juli) givit 89 procent för den äldsta gruppen, samt 10 procent för gruppen 50-69 år, medan övriga grupper fortfarande bara utgjorde 1 procent. Dödligheten i gruppen 50-69 år har uppenbart minskat under hösten, vilket illustrerar sjukvårdens ökade möjligheter att rädda allt fler personer. I de allra äldsta åldersgrupperna är dock dödligheten fortfarande hög. Detta är också potentialen i vaccineringen. Det är en liten del av befolkningen som har en hög dödlighet. Om länderna i Europa snabbt kan vaccinera alla personer som är 80 år och äldre finns det därför goda förutsättningar att dödligheten snabbt går ner. 

Noll är inte nödvändigt

Allt handlar nämligen om dödstalen, inte om virusspridningen, men antalet döda behöver inte gå ner till noll. Det var sommaren ett tydligt exempel på. Då ansåg de flesta politiker, media och andra att viruset var ett avslutat kapitel. Då kunde ekonomierna släppas på och livet återgå till det normala. Ändå dog i Europa under juli-september hela 14.000 personer med Covid-19 i kroppen. Det gav inga stora rubriker. Sedan dess har 231.000 européer avlidit och nedstängningarna har avlöst varandra. Det är alltså uppenbart att noll döda inte är nödvändigt för att livet skall återgå till det normala. Om vaccinering snabbt kan rädda allt fler äldre kan det slutliga ljuset i coronatunneln siktas. Och det kan gå fortare än vad många tror.