Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2022-09-01

Malmqvist: När når dollarn taket?

wysiwyg_image

Dollarn närmar sig rekord mot kronan. Hur högt kan denna svårbedömda världsvaluta nå?

I februari 1975 slog dollarn bottenrekord mot kronan Då behövdes inte mer än 3 kronor och 90 öre för att köpa denna världsvaluta. Det kan jämföras med perioden 1949 till 1971 då en dollar kostat nästan exakt 5 kronor och 20 öre. USA var i mitten av 70-talet plågat av hög inflation, obalanser i ekonomin och Vietnamkriget. Omvärldens förtroende för landet var uselt. För svensk exportekonomi var detta katastrof. Dollarn var den enskilt viktigaste valutan för både skogen, metallindustri och varvsnäringen. Och det var dessutom storexportören Volvo personbilars enskilt största marknad. 

Toppade 2001

Snabbspola till juni 2001 och en dollar slår rekord med 10 kronor och 90 öre. Den amerikanska IT-industrin dominerar världen, har haft en fantastisk vinst- och kursutveckling, men bubblan har spruckit. Trots IT-kraschen slår den amerikanska dollarn rekord. Dessförinnan var den högsta noteringen 9:50 kronor från februari 1985.

Finanskrisen toppade

Efter ett mellanspel i februari 2009 på ganska exakt nio kronor, i spåren av finanskrisen, är nu världsvalutan bara tio öre från det tidigare rekordet från IT-kraschens 2001, räknat i kronor. Även denna gång är det kris i världsekonomin och börsen faller. Det är uppenbart att dollarn mår bäst i dåliga tider. Eller är det svenska kronan som mår dåligt?

Svag krona?

Både, och. Gör vi samma jämförelse med en teoretisk euro (den skapades ju först år 2000) daterar sig dollarns starkaste punkt till 1985 då kostnaden (teoretiskt) var 1,56 euro. Därefter var det en topp under IT-kraschen 2001 på 1,21 dollar och nu är dollarn på en topp på ganska precis 1,00 euro. Mellan topparna kretsar priset kring 0,80 dollar. Även mätt i euro är det tydligt att det är vid finansiella kriser som dollar skjuter i höjden.

Glöm inte inflationen

Egentligen går det inte bara att jämföra valutor med varandra. Inflationen måste också tas med i bilden. Ett land med hög inflation får nämligen en svag valuta. Dagens Turkiet är ett tydligt exempel. De skenande kostnaderna ger en konkurrensnackdel, som måste kompenseras med en fallande valuta. Sverige var i denna fälla under 70- och 80-talen, med upprepade nedskrivningar av kronan, trots att Riksbankens mål var att hålla valutan stabil. Till slut fick vi släppa kronan fri 1992 och då sjönk den som en sten. 

Omvänt från 1993

Så var det förr, men inte längre. Sedan 1993 har den svenska inflationen varit lägre än den amerikanska, ganska mycket dessutom. Därför är det ologiskt att dollarn slår rekord. Det är kronan som borde vara stark. Startar vi mätningarna 1993 och antar att dollarkursen borde gått ner i takt med att den amerikanska inflationen var högre än den svenska, blir resultatet spektakulärt. Då borde en dollar faktiskt kosta 5,90 kronor, vilket ju är ljusår från dagens nivå.

2014 brytpunkt

Övervärderingen av dollarn startade under 2014. Det är här räntan kommer in i bilden. Då genomförde Riksbanken det häftigaste räntefall som Sverige någonsin råkat ut för. Fram till mitten av 2014 låg den amerikanska räntan (obligation, 2 år) under den svenska, men därefter gick den stadigt upp och toppade mot slutet av 2018 på en nivå 3,2 procent över motsvarande svenska. Den lägre svenska räntan gjorde det mindre intressant att köpa svenska räntepapper. Det försvagade kronan.

Attraktiv krisvaluta

Dessutom har dollarn en tendens att, som nämnts, stärkas i utdragna finansiella kriser. Detta kan vi avläsa i förändringarna mot euron, där dollarn förstärkts både vid IT-kraschen, finanskraschen och nu vid ”inflationskraschen”. Varför? Troligen bara för att placerarna räknar med att så skall bli fallet, eftersom det varit så historiskt. Det började med toppen 1985, som drevs på av att USA i inledningen av decenniet höjde räntan mycket kraftigt (och gjorde obligationer attraktiva). När därefter räntan började falla och ekonomin återhämtade sig, tappade dollarn sin lyster.

Och slutsatsen..?

Slutsatsen kring dollarn kan delas upp i två. Vi har en generell förstärkning, vilken kan avläsas i priset mot euron, som drivs på av att den amerikanska räntan är högre och därför blir ett attraktivt placeringsobjekt. Därtill finns spekulationer om att dollarn skall stärkas i finansiella kriser. Samtidigt försvagas kronan, vilket drivs på av att det är en liten valuta, med en centralbank som bevisligen hellre ser en svag valuta (som hjälper dem att får upp inflationen) än en stark.

Och toppen..?

Rimligen borde vi ligga väldigt nära toppen. Kronan är uppe på tidigare rekordnivåer och euron har ökat nästan 20 procent på ett år, vilket historiskt varit taket för prisuppgången innan trenden vänt tillbaka. Ränteskillnaden mellan valutorna det senaste året har dessutom snabbt vidgats till 2 procent, vilket också varit en vanlig vändpunkt. Styrkan kan fortsätta under hösten, men under 2023 tror jag att dollarn faller tillbaka markant. Om det även gäller mot kronan beror på vilka räntesignaler den nye Riksbankschefen skickar ut. Eftersom den gamla inte brydde sig om kronan, skall det inte uteslutas att även kronan kan få revansch med en ny kapten vid rodret. Vi ”fattiga” svenskar kan ju hoppas på det.    

 

wysiwyg_image

Dollarn hög mot euron, men inte rekordhög

Författare Peter Malmqvist