Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2022-05-10

SEB: Nordic Outlook: Krig och inflation bromsar tillväxten

De globala tillväxtutsikterna justeras ned markant efter krigsutbrottet i Ukraina medan inflations­prognoserna skrivs upp. Rysslands invasion av Ukraina får allvarliga konsekvenser för både konsumenter och producenter under flera år framöver och priserna på energi förblir höga. Centralbankerna genomför ett antal räntehöjningar i närtid för att säkra förtroendet för inflationsmålen. Svensk BNP-tillväxt revideras ned rejält när hushållen pressas av hög inflation och stigande räntor. Riksbanken står inför en svår balansgång med uppdrivna bostadspriser och räntekänsliga hushåll. Trots lägre tillväxt än Riksbanken förväntar sig kommer fortsatta inflationsöverraskningar på uppsidan att tvinga Riksbanken att gå ännu lite fortare än den publicerade räntebanan i april.  

- Utsikterna för den internationella ekonomin har försämrats markant. Det finns positiva motkrafter och huvudscenariot är fortfarande en global mjuklandning där BNP-tillväxten bromsar in måttligt och uppgången i arbetslösheten blir liten. Men med ett mer utdraget krig, hög inflation och centralbanker som måste fokusera på inflationen dominerar nedåtriskerna, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Global ekonomi: Sämre tillväxtutsikter men centralbanksfokus ligger på inflationen
Kriget i Ukraina påverkar världens ekonomiska och säkerhetspolitiska utveckling på ett genom­gripande sätt. Förutom de tragiska humanitära konsekvenserna förstärks den redan starka inflations­impulsen, med råvarupriser som stiger på bred front. Covid-nedstängningar i Kina förvärrar situationen ytterligare. Vi räknar nu inte med några påtagliga lättnader i de globala leveranskedjorna förrän i början på nästa år.

De globala BNP-prognoserna för 2022 har justerats ned väsentligt sedan NO-prognosen i januari. Global BNP väntas nu öka med 3,0 procent följt av viss acceleration till 3,4 procent 2023; något lägre än i tidigare prognos. Nedrevideringarna är störst för Euroområdet, inte minst Tyskland, främst som en följd av behovet av snabb energiomställning. Utsikterna för USA har gradvis försämrats i takt med att Feds åtstramningsbehov blivit allt tydligare. Norge klarar den förändrade miljön bäst av de nordiska länderna. Större handelsutbyte med Ryssland ger större sårbarhet för Finland och Baltikum, samtidigt som den långsiktiga trenden är att ländernas ekonomiska relationer till Ryssland blir allt svagare.

Det globala huvudscenariot är alltjämt en mjuklandning, vilket stödjs av ett antal positiva krafter: Finanspolitiska åtgärder med stöd för ökande energikostnader och intensifierade investeringar i försvar och grön omställning, stora sparbuffertar och starka balansräkningar hos hushållen, en fortsatt återöppning av tjänste­sektorn samt, så småningom, lättade utbudsproblem. Realräntan förblir trots kommande ränte­höjningar därtill låg.

- Finanspolitiken har fortsatt en viktig roll att spela för att balansera olika negativa krafter. Men samtidigt har finanspolitikens roll blivit mer komplicerad. Det finns en risk för att finans- och penningpolitik hamnar i en destruktiv dragkamp där expansiv finanspolitik ökar inflationstrycket och tvingar centralbanker till ännu hårdare åtstramningar, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Trots försämrade tillväxtutsikter måste centralbankerna fokusera på att få bukt med inflationen. Uppgången i inflationen har breddats när företag i allt högre grad övervältrar stigande kostnader till konsumentledet. Det ökar riskerna för att även långsiktiga inflationsförväntningar drar iväg. Bilden på lönesidan är fortfarande splittrad och riskerna för en uppåtgående pris- och lönespiral är störst i USA och Storbritannien. Centralbanksprognoserna justeras upp med framtunga höjningar av omsorg om inflationsmålen. Fed höjer med 50-punkters­steg de närmaste mötena och ECB påbörjar räntehöjningar redan i juli.

Sverige: Hög inflation och stigande räntor pressar hushållen
BNP-prognosen för Sverige sänks med runt en procentenhet till 1,8 procent för båda åren 2022 och 2023. Den snabbt stigande inflationen urholkar hushållens inkomster, medan utsikterna för industrin är blandade. Gynnsam struktur, med tonvikt mot investeringsvaror och betydligt mindre elprisuppgång än genomsnittet i Europa, talar för en relativt mild inbromsning. Arbetsmarknaden är i nuläget stark men mattas framöver, vilket får arbetslösheten att plana ut på en nivå runt 7,5 procent. Den kommande avtalsrörelsen behandlas i en särskild temaartikel. Förhandlingarna blir de svåraste på mycket länge men risken för en allvarlig pris- och lönespiral är låg.

Från att inledningsvis ha drivits av höga energipriser har inflationstrycket i Sverige breddats dramatiskt. Prognosen är att inflationen faller tillbaka när utbudsproblemen lättar och efterfrågan på konsumtionsvaror dämpas. KPIF väntas sjunka under målet på 2 procent en bit in i 2023. Kortsiktiga uppåtrisker jämfört med Riksbankens inflationsprognos leder till framtunga räntehöjningar med en 50-punktershöjning i september. Vår pessimistiska tillväxtbild talar för att Riksbanken ändå stannar på 1,75 procent och avslutar höjningscykeln i mitten av nästa år. 

- Riksbanken kommer att prioritera inflationsbekämpningen ett tag framöver. Men den kan samtidigt inte bortse från konsekvenserna av ekonomins stora räntekänslighet. Högt uppdrivna bostadspriser skapar risk för betydande fall om räntan höjs snabbt och mycket. Riksbanken står nu liksom många andra centralbanker inför en svår balansakt mellan inflationsrisker och realekonomiska risker, säger Jens Magnusson.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO januari 2022)

Internationell ekonomi. 2020 2021 2022 2023
BNP Årlig förändring i %
USA -3,4 5,7 (5,6) 2,6 (3,5) 1,7 (2,1)
Euroområdet -6,4 5,4 (5,3) 2,1 (4,0) 2,8 (2,9)
Storbritannien -9,3 7,4 (7,2) 3,7 (4,5) 2,5 (2,9)
Japan -4,5 1,6 (2,0) 2,3 (3,2) 1,9 (1,2)
OECD -4,6 5,5 (5,2) 2,6 (3,7) 2,3 (2,4)
Kina 2,2 8,1 (8,1) 5,0 (5,2) 5,2 (5,4)
Norden -2,1 4,3 (4,2) 2,4 (3,3) 2,1 (2,5)
Baltikum -1,8 5,6 (5,6) 1,1 (3,8) 2,0 (3,4)
Världen (PPP) -3,2 6,1 (5,8) 3,0 (4,1) 3,4 (3,6)
Norden och Baltikum.
BNP, årlig förändring i
%
Norge -0,7 3,9 (3,9) 3,6 (4,0) 2,9 (2,5)
Danmark -2,1 4,8 (4,0) 2,4 (3,3) 2,4 (3,0)
Finland -2,3 3,5 (3,5) 1,8 (3,0) 1,5 (1,6)
Litauen  -0,1 5,0 (4,9) 0,9 (3,5) 1,8 (3,3)
Lettland -3,6 4,8 (4,5) 1,8 (4,6) 2,5 (3,8)
Estland -3,0 8,3 (8,2) 0,6 (3,2) 2,0 (3,0)
Svensk ekonomi. Årlig
förändring i %
BNP, faktisk -2,9 4,8 (4,9) 1,8 (3,0) 1,8 (2,7)
BNP, dagkorrigerad -3,2 4,7 (4,8) 1,9 (3,1) 1,9 (2,8)
Arbetslöshet (%) (EU 8,5 8,8 (8,8) 7,6 (7,6) 7,5 (7,2)
-definition)
KPI 0,5 2,2 (2,2) 6,1 (3,1) 4,2 (1,7)
KPIF 0,5 2,4 (2,4) 5,9 (3,3) 3,0 (1,5)
Offentligt saldo (% av -2,7 -0,2 (-0,6) 0,3 (0,7) 0,2 (0,7)
BNP)
Reporänta (dec) 0,00 0,00 1,25 (0,00) 1,75 (0,50)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,05 10,29 10,15 (10,05) 9,70 (9,70)

För mer information, kontakta:

Jens Magnusson: 070-210 2267
Håkan Frisén: 070-763 8067
Robert Bergqvist: 070- 445 1404
Daniel Bergvall: 073-523 5287
Lina Fransson: 08-506 232 02
Per Hammarlund: 076-038 9605
Olle Holmgren: 070 -763 8079
Elisabet Kopelman: 070-655 3017
Marcus Widén: 070-639 1057
Presskontakt
Frank Hojem, Chef Corporate Communication,
070-763 9947

Författare Cision