Du är här

2011-09-08

Indexfonderna går inte alltid som index

Skillnaden mellan den bäst och sämst avkastande svenska indexfonden är så stor som 12,6 procentenheter på fem år. Hur är detta möjligt – alla indexfonder borde väl nå ungefär samma resultat? Jo, det är faktiskt möjligt, och inte alla indexfonder är värda sin förvaltaravgift.

Många undrar vad hemligheten är med indexfonden Avanza Zero, som inte har några avgifter alls. Det finns ingen hemlighet, men det finns en mängd andra faktorer än avgiften som påverkar en indexfonds resultat.

Aktieindexfonder beskrivs ofta som ett enkelt sätt för investerare att på lång sikt vinna ungefär lika mycket som börsen i genomsnitt går upp, tack vare låga avgifter. Logiskt sett borde därför den bästa indexfonden vara den med lägst förvaltaravgift.

En indexfond bygger på att fonden ska vara viktad som sitt jämförelseindex. Om jämförelseindexet är OMXS 30 ska fondens innehav fördelas efter Stockholmsbörsens 30 mest omsatta bolag (alltså inte de 30 största bolagen). Indexets sammansättning revideras två gånger per år, de första handelsdagarna i januari och juli.

Allokeringen i indexfonder saknar både teknisk och fundamental analys kan tyckas, så vad måste då förvaltarna ta hänsyn till? Måste indexfonderna verkligen ha förvaltare av kött och blod?

Jo, till skillnad mot vad många tror spelar indexförvaltaren inte golf på arbetstid. För att ligga jäms med index krävs dagligen flera avvägningar och beslut om metoder och tidpunkter för att pricka rätt.

Förvaltaravgiften är en av de mest omtalade orsakerna till att det uppstår skillnader i resultatet. I tabellen är indexfonderna ordnade efter avkastning på fem år. Hade den baserats på avgifter skulle sorteringen ha varit en annan. Förutom en låg förvaltaravgift beror resultatet följaktligen även på ne-danstående orsaker.

Olika jämförelseindex påverkar vilka bolag fonden får investera i. En Sverigeindexfond har inte alltid OMXS 30 som riktmärke. Ordet ”etisk” i namnet ger en uppenbar fingervisning om att fonden följer ett annat index, men faktum är att knappt hälften följer OMXS 30. Om fonden får investera även i småbolag kan avkastningen skilja sig markant från övriga. Ett tips är att gå in på respektive fonds faktablad för att se vilket index förvaltarna illustrerar i sin jämförelse.

Tidpunkten för indexfondernas aktiefördelning varierar efter det att Stockholmsbörsen redovisat omsättningen i OMXS 30, eller efter besked från annat index. Beskeden tenderar att pricka in jul- och sommarledighet för flertalet arbetande.

Att sitta eller inte sitta still i båten påverkar också avkastningen. Om ett bolag går upp mycket och får en för stor andel i portföljen relativt index måste förvaltaren avgöra om det är en tillfällig fluktuation som kommer att återgå eller om det är värt att omfördela portföljen. Agerande vid emissioner har också inverkan. Hur ofta och när omfördelningarna sker kan påverka avkastningen avsevärt, i både kursvinster/-förluster och kurtage-avgifter.

– Sett över ett antal år får dessa små avvikelser stor betydelse för fondens avkastning, säger Oscar Karlsson, en av förvaltarna till Evli aktieindexfond Sverige.

Andelen likvida medel i fonden för att underlätta uttag är ytterligare en faktor som kan påverka resultatet.

– Även fondens bestämmelser för utdelningar påverkar avkastningen, om fonden tillåter utlåning av aktier, användande av derivat och hantering av likviditeten gällande in- och utflöden, fortsätter Oscar Karlsson.

Bolagen kan nämligen själva välja hur ofta de vill portionera ut insättningarna i fonden över aktierna, även om målet för att följa index är att ligga så fullinvesterad som möjligt. En större andel likvida medel då börsen faller medför självklart att fondens avkastning blir högre än för fonder med högre exponering mot aktiemarknaden.

Avvägning om köp i mindre omsatta bolag påverkar också. En indexfond som exempelvis följer index för Stockholmsbörsens samtliga bolag kan välja att inte portionera ut insättningar i fonden på de minst omsatta bolagen lika ofta som på de mest omsatta och på så sätt slippa kurtageavgifter.

Stordriftsfördelar i form av rabatt på större order kan också spela in. Å andra sidan kan det tänkas att mängden insättningar och uttag är större hos de stora aktörerna, vilket skapar högre kurtagekostnader, och därför går på ett ut.

Insättnings- och uttagsregler kan inverka. En indexfond har dilemmat att vilja växa, samtidigt som omsättning i fonden skapar avgifter. Det talas i branschen om en ”idealisk kritisk massa”. Några fonder försöker korrigera insättningar och uttag med olika avgifter och begränsningar.

Om fondens största investerare är småsparare eller institutioner kan ha effekt på resultatet. Om en kund vill göra ett uttag som är större än de likvida medel fonden normalt har som ”buffert” kan det påverka fondens flöde negativt.

Dessvärre kan du som investerare inte veta hur respektive fond arbetar. Historiken säger inte mycket om framtiden men kan ändå ge en indikation om hur väl en förvaltare lyckas följa sitt jämförelseindex.

Intressant är också att studera skillnaden mot aktivt förvaltade Sverigefonder. En enkel sortering på Morningstar visar att Sverige-indexfonder de fem senaste åren har gett i medeltal 7,6 procent, mot 5,7 procent för de 66 fonder i hela kategorin Sverigefonder som funnits i mer än fem år.

Här är spannet dock betydligt större. Valet av indexfond kan alltså vara viktigt, och en väl vald aktivt förvaltad Sverigefond kan vara ett bra komplement.

Författare Amanda Broomé

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.