Du är här

2017-03-11

Pensionsorden vi får höra mer om 2017

Förra årets pensionsord var flexpension och löneväxling. År 2017 tror jag att vi även kommer att höra mer om höjd pensions­ålder och minusräntor.

 

För dig som vill hänga med och vara lite uppdaterad kring vad som händer på pensionsfronten kommer här en snabbguide för vad jag tror vi pratar om 2017.

Flexpension. Det var årets snackis redan förra året. Fler fackförbund hotade med strejk. Arbetsdomstolen stoppade strejkhotet men i år tas nya tag. Flexpensionens fördel är att avsättningen till tjänstepensionen ökar. Samtidigt ges större möjlighet än tidigare att gå ner i arbetstid de sista åren på jobbet. Flexpensionen fyller ut. Det går också att jobba på som tidigare och istället kvittera ut en högre pension. Nackdelen är att pengarna tas från löneutrymmet, alltså från pengar här och nu.

Löneväxling har också ökat i popularitet de senaste åren, i synnerhet sedan möjligheten att ha ett avdragsgillt pensionssparande försvann för vanliga löntagare för två år sedan.

Löneväxlingen är något du väljer själv om du vill göra. Kravet är att arbetsgivaren är med på upplägget. Du växlar in en del av din lön till framtida pension. Arbetsgivaren får lägre sociala kostnader. Du bör se till att mellanskillnaden hamnar hos dig.

Haken med hela operationen är att det bara passar för dem med högre löner. I år går gränsen vid 41 358 kronor i månadslön, eller drygt 496 000 i årslön. Det bör du ha kvar efter att löneväxlingen är gjord. Skälet till just den summan är att den motsvarar vad som krävs för att få full inbetalning till den allmänna pensionen, den som redovisas i det orange kuvertet. Att löneväxla och hamna under det beloppet innebär att pensionsinbetalningarna sjunker. Då försvinner ju en del av vitsen med löneväxlingen, att få högre pension.

Du som redan har löneväxlat ett tag bör kolla att du fortfarande ligger över gränsen. Det är inte alltid dina lönehöjningar hängt med den allmänna utvecklingen.

Höjd pensionsålder. Nej inget är bestämt än, men i takt med att pensionerna blir längre så pratar politikerna alltmer om att vi borde arbeta längre för att klara framtida pensioner och välfärd.

Minusräntor kan också bidra till att vi får stanna kvar i arbetslivet längre än vi tänkt oss. Minusräntor kan vara trevligt för den som lånar pengar. För den som sparar långsiktigt i till exempel en traditionell försäkring där mycket av tjänste­pensionspengarna hamnar är det inte lika kul. Det blir en ränta-på-ränta effekt fast med minustecken framför. Prognosräntorna, de antaganden som görs om värdeutvecklingen för dina framtida pensionspengar, har redan börjat sänkas.

För försäkringsbolagen, som har försäkringar med garanterad avkastning till spararna, är det inte bra när de löftena hotar att tära på kapitalet till framtida pensioner. Stigande räntor är nästan lika illa det. Då minskar värdet på obligationerna i portföljerna.

Fattigpensionär var ett vanligt ord 2016. Jag kan bara hoppas att det i alla fall inte blir vanligare 2017. För dig som redan är pensionär kan det vara intressant att veta att den genomsnittliga pensionen nu ligger på 17 900 kronor i månaden, när allmän pension, tjänstepension och privat sparande läggs samman. För kvinnor är den 15 100 kronor och för män 21 100 kronor. Det genomsnittliga privata sparandet utgör ungefär en tusenlapp i månaden i pension. Jämfört med förra året är 2017 års snittpension värd 260 kronor mer.  

Källa: Aktiespararen nr 1 2017.

Författare Awave Admin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.