Du är här

2016-12-20

Auktoritär ledning bådar illa

Kinafonder har länge varit populära. Utvecklingen långsiktigt har varit god tack vare landets fantastiska tillväxt under de senaste decennierna. Men mycket tyder på att det inte håller framöver enligt en djupgående ny bok.

Detta framgår ur en artikel i Aktiespararen nummer 12 2016.

Landets ledare sedan 2012 har enligt denna för varje år blivit mer auktoritär, börjat odla en personkult och slår allt hårdare tillbaka mot oppositionella. Kina sluter sig, samtidigt som det blir geopolitiskt mer extrovert.

Med 1,4 miljarder invånare och den näst största ekonomin i världen efter USA är det märkligt tyst i media om Kinas politiska styre. Medan i stort sett vartenda ord som Donald Trump och Hillary Clinton har yttrat i presidentvalet rapporterats i svensk media är det få som ens vet vad Kinas ledare heter.

Journalisten Jojje Olsson bodde i landet från 2007 fram tills i somras. Med sin tredje bok om landet – Det nya Kina – har han blivit portad och vistas nu i Taiwan.

När Xi Jinping höll sitt invigningstal som kommunistpartiets generalsekreterare i november 2012 letade många efter tecken på liberala politiska reformer. Hans far, Xi Zhongxun, var gerillakrigare vid Mao Zedongs sida, blev vice premiärminister, men hamnade i kylan 1962 och gjorde inte comeback förrän 1978. Som guvernör av Guangdong blev denne populär för sina liberala ekonomiska reformer. Hans son har valt motsatt spår.

1990 levde 61 procent av Kinas befolkning i extrem fattigdom, 2015 var siffran 4 procent. Tillväxten har skett genom ett system där pengar från det helstatliga banksystemet slussas till enorma statliga företag som säkrar jobb och tillväxt genom investeringar i infrastruktur med mera. Den ekonomiska tillväxten har ökat Kinas inflytande i omvärlden, speciellt i Centralasien och i Afrika.

Men efter toppen sommaren 2015 har Shanghaibörsen rasat. Samtidigt flyr utländska investerare enligt Jojje Olssons bok. Produktionen stagnerar och råvarukonsumtionen är svagare.

Den ekonomiska stagnationen beror på att tillväxttakten i byggbranschen som pågick från 2000-talets början till slutet av 2010 är över. Arbetskraftens lönenivåer har samtidigt stigit. Landet behöver ställa om från statliga investeringar och export till inhemsk konsumtion. Omställningen borde ha skett långt tidigare.

De statliga stimulanspaketen ledde till korruption och överkapacitet. Dessutom avstannade landets liberala reformer och Kina har drabbats av en skuldkris. Våren 2016 uppskattade konsultföretaget McKinsey Kinas skuldsättning till 282 procent av BNP. Inget land har någonsin haft så hög skuldnivå utan stora ekonomiska konsekvenser.

Xi Jinping vill motverka privatisering och i stället ytterligare bygga upp de stora statliga företagsjättarna. Ekonomiskt är Kina på väg från ett utvecklingsland mot ett medelinkomstland, men enligt flera experter har inget land i modern historia klarat en sådan övergång utan demokratiska reformer. I Kina förtrycks oliktänkande i allt högre grad och staten kontrollerar totalt både media och internet, som Jojje Olsson visar i många exempel.

Utrikespolitiskt har Kina blivit kaxigare under Xi Jinping. Landet kringgår enligt boken internationell lag genom att bygga konstgjorda öar i Sydkinesiska havet och därmed utöka sitt territorium. Det har lett till ökade konflikter med länder i närheten och inte minst USA. Det är oroande.

En studie 2015 från Harvard University visar att krig har uppstått i tolv av sexton fall då en aspirerande stormakt i modern tid har utmanat en nuvarande supermakt.

Sverker Brundin

Författare Sverker Brundin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.