Du är här

2017-02-14

Hur bör vi spara?

I en värld där sparkontot är en förlustaffär blir frågan enkel. Hur bör vi spara?

 

För några veckor sedan frågade vi oss varför vi överhuvudtaget sparar. I artikeln konkluderade vi att sparande är självklart för många individer, men också främmande för andra. Vi drog även paralleller till berättelsen om systrarna ”spara” och ”slösa” och vilket livsöde som i slutet av dagen gick systrarna till mötes.

I krönikan konstaterade vi att incitamenten för kontosparande helt eroderats bort i takt med lägre realräntor. Om vi trots allt lyckas få ränta på ett sparkonto är ränteinkomsten vanligen skattepliktig. 30 procent av ränteinkomsten ska som bekant betalas till Skatteverket av någon oklar anledning.

Samtidigt subventioneras låntagande i form av ränteavdrag på 30 procent upp till 100 000 kronor, därefter uppgår ränteavdraget till 21 procent.

Med låga räntor och höga skatter på ränteinkomster är det av förklarliga skäl extremt svårt att hålla jämna steg med inflationstakten i samhället. ”Lyckas” du t.ex. få 0,1 procent på ett sparkonto hos en storbank får du behålla hela 0,07 procent av förtjänsten.

Om du har lyckats spara ihop 1 miljoner kronor genom personlig återhållsamhet och hårt arbete får du hela 700 kronor i ränta efter skatt. Bättre med 700 kronor, än med noll kronor, tänker ni kanske?

Nja. Mindre dåligt möjligen.

Inflationstakten, mätt som KPI-F var 1,9 procent, i december 2016 enligt SCB. Enligt denna logik ”tjänade” du 700 kronor i ränteinkomster efter skatt på storbankens sparkonto. Samtidigt förlorade du 19 000 kronor i köpkraft på din miljon.

Nettoförlusten i köpkraft blev med andra ord 18 300 kronor. Du blev alltså realt fattigare som kontosparare. Med realt menas att du kan köpa färre varor och tjänster – trots att du i nominella termer har mer.  

För 18 300 kronor får du en hygglig resa ut i världen i dagens penningvärde. Åtminstone än så länge. 

Om du förlorade på den negativa realränta, vem var vinnaren på andra sidan? Vem fick dina 18 300 kronor? Försvann bara köpkraften av en ren slump till följd av en rad olyckliga omständigheter?

Nej. Naturligtvis inte.

Svaret är kanske svårt att se med blotta ögat för en vanlig sparare. Men din köpkraft överfördes till Riksbanken, till storbankerna och till Skatteverket. Och till alla låntagare.

Det här är ingen mörk konspiration eller något påhitt.

Vårt skuldbaserade monetära system är designat på ett sådant sätt att våra pengar ska förlora köpkraft över tid. Det är en matematisk oundviklighet. Banksystemet och den som har ”rättigheten” att skapa pengar är den stora vinnaren på designen.

Riksbanken säger till och med öppet att ”vi” har ett inflationsmål på 2 procent.

Riksbanken vill med andra ord urholka din köpkraft med minst 2 procent årligen. Av någon oklar anledning använder de alla till buds stående medel för att uppnå denna inflationstakt – oavsett om det rör sig om kvantitativa lättnader, negativa styrräntor eller verbala valutainterventioner.

Sparare ska, enligt designen på systemet, straffas till förmån för låntagare. Vilket i sig är ganska märkligt, givet att regeln bakom allt uthålligt välstånd bygger på att vi ska spara mer än vad vi konsumerar.

Om vi långsiktigt vill ha ett högre välstånd bör vi alltså spara mer än vi konsumerar. Inte tvärtom.

Slutsatsen som vi, något skämtsamt, drog i förra artikeln var;

”Den som spar han har… tills Ingves, banken eller Skatteverket tar det som blir kvar”  

Slutsatsen är förvisso enkel. Men den är samtidigt, sorgligt nog, rättvisande.

Konsekvenserna av systemet kan vi alla se i vår vardag med en ökad andel fattigpensionärer och stigande obalanser. Spänningarna i samhället ökar dessutom i takt med ränta-på-ränta effekten, men få tycks rikta fokus mot problemets kärna.

Men hur bör vi placera våra sparpengar om det ”riskfria” kontosparandet är en ren förlustaffär?

Svaret vet ni säkert redan. Aktier och reala tillgångar.

Över tid är produktiva tillgångar som framgångsrika företag, jordbruk eller skogsegendom svårslagna vinnare. Sannolikt kommer denna regel att kvarstå även framöver.

För långsiktigt sparande är aktier med återinvesterade utdelningar i särklass den bästa sparformen. Noga utvalda aktier i de bästa företagen inköpta till rimliga värderingar är den melodi vi här på Aktiespararna försöker lära ut och vi behöver naturligtvis Er hjälp för att sprida budskapet.

Vi är idag cirka 70 000 medlemmar i förbundet, men potentialen är så pass mycket högre i ett land med fler än 4 miljoner förvärvsarbetande som förr eller senare behöver ta ställning i sparfrågan.

1 600 miljarder kronor ligger idag på förtvinande sparkonton runt om i Sverige. Det måste finnas en bättre väg?

Lås upp din sparpotential genom att bli medlem i Aktiespararna här.

Christoffer Ahnemark

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.