Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2017-03-28

De 11 viktigaste graferna just nu

Aktiespararnas analytiker Christoffer Ahnemark gör en djupdykning i vilka makroekonomiska grafer som sätter prägel på de globala börserna just nu.

En graf säger mer än 1000 ord. I denna marknadsanalys ska vi därför titta på en rad indikatorer med fokus på världens främsta ekonomi - USA.

Frågor som vi ska ställa oss är: varifrån kommer vi? Var befinner vi oss nu? Och naturligtvis - vart är vi på väg? 

Tillväxten

Vi börjar med en graf över hur den reala tillväxten i bruttonationalprodukten har utvecklats i USA. Den amerikanska ekonomin har av många utmålats som ett av världsekonomins främsta draglok.

Men faktum är att den amerikanska ekonomin inte lyckats växa med över 3 procent ett enskilt år sedan finanskrisen. Det är den svagaste återhämtningen i modern tid – trots massiva monetära stimulanser i form av QE1, QE2, Q3, Operation Twist, osv.

Grafen visar den årliga reala tillväxten i den amerikanska bruttonationalprodukten sedan 1950-talet. Observera hur tillväxten trendat ned sedan början på 2000-talet. År 2016 växte ekonomin 1,6 procent i årstakt – den svagaste tillväxten sedan år 2011

I all sin enkelhet är ekonomisk tillväxt en funktion av två variabler: produktivitet och antalet arbetade timmar. En förklaring till den låga tillväxttakten är därför den svaga utvecklingen för produktiviteten. Av allt att döma kommer denna produktivitetstrend bestå framöver.

Demografin bestämmer i sin tur antalet arbetade timmar. Varje dag når ungefär 10 000 individer födda i baby boom-generationen (födda åren 1946-1960) pensionsålder i USA. Av uppenbara skäl gör denna demografiska transformation även avtryck i den aggregerade tillväxten och påverkar antalet arbetade timmar negativt. 

Utöver denna diskussion har Atlanta Fed kommit ut med sin reviderade BNP-prognos för det första kvartalet 2017. I början på året väntade sig regionbanken i Federal Reserve System en tillväxttakt på över tre procent.

Nu räknar Atlanta Fed med en tillväxt på under 1 procent – närmare bestämt 0,9 procent.

 

Grafen visar Atlanta Feds prognos över den reala BNP-tillväxten i USA för det första kvartalet 2017 räknat i årstakt. 

Börsen

Vi går över till kursutvecklingen på amerikanska S&P 500 – världens kanske viktigaste börsindex. Som ni redan vet har optimismen varit stor sedan president Donald Trump kom segrande ur valstriden den 8 november 2016. Investerarna har tagit fasta på Trumps ambitiösa tillväxtagenda och investerarna har räknat kallt med att alla löften ska infrias.

Men, precis som nederlaget kring sjukvårdsreformen förra veckan illustrerar, är den politiska processen mer komplicerad än så. Oenigheten i kongressen resulterade till slut i ett låst läge och av allt att döma skjuts reformerna av Obamacare på framtiden.

Motgångarna med sjukvårdsreformen mynnade ut i mindre nedgångar på den amerikanska börsen. Sedan presidentvalet i november har dock S&P 500 stigit med omkring 12 procent. Det går därför att argumentera för att en viss andhämtning är rimlig efter den kraftiga uppgången.

Rent tekniskt bröts nästan den tekniskt betydelsefulla nivån om 2400 punkter den 1 mars i år för S&P-indexet, men sedan dess har vi kommit ned till nivåer kring 2340. Huruvida det blir ett klassiskt ”köp-dippen”-läge eller om en inflexionspunkt är nådd återstår att se. 

Grafen visar utvecklingen på den amerikanska börsen i form av S&P 500. Trump-optimismen lyckades bryta konsolideringen som indexet befunnit sig i mellan sent 2014 till mitten på 2017. Är det nu verkligheten kommer ikapp? 

Inflationen

Utvecklingen på de globala börserna har bland annat drivits av förhoppningen om ”reflation”. Tanken är att åratal av oro för disinflation (en inflationstakt som exempelvis går från 3 procent till 2 procent) och deflation (negativ inflation, fallande priser) ska bytas mot en kraftig inflationsimpuls.

Sett till det amerikanska konsumentprisindexet i årstakt, ser vi också att den officiella inflationstakten stigit rejält på kort tid. Nivån på 2,8 procent ligger klart över den amerikanska centralbankens mål på 2 procent.

Även om vi vet att inflationstakten underskattas, bland annat på grund av mätproblem som substitutionseffekten, den geometriska vägningen och den hedoniska prisregressionen, är det viktigt att lyfta fram att till och med den officiella inflationstakten överstiger det officiella inflationsmålet. 

Grafen visar inflationsutvecklingen i USA sedan 1950-talet. Notera den stora inflationsökningen som ägt rum det senaste halvåret

En annan betydelsefull insikt är att om inflationssiffrorna underskattas, då överskattas per definition den reala tillväxten i bruttonationalprodukten. Kom ihåg att om ”deflatorn” som används för att räkna fram den reala BNP-tillväxten bygger på den officiella inflationsstatistiken.

Att inflationstakten konsekvent underskattas ser vi tydligt om vi tittar på utvecklingen för sjukvårdskostnaderna i USA. Hälsovårdssektorn utgör omkring 20 procent av landets BNP, men väger enbart 5-6 procent i varukorgen - vilket är helt orimligt. 

Sjukvårdspriserna har under många år stigit långt snabbare än lönerna, vilket medfört att sjukvård blivit allt mindre överkomligt för den genomsnittliga amerikanen. Under 2016 steg premien för Obamacare med i genomsnitt över 20 procent i landet.

Grafen visar prisutvecklingen inom hälsovårdssektorn i USA räknad i årlig procentuell förändringstakt.

Den främsta inflationsimpulsen i år kommer dock från energiområdet i spåren av den kraftiga uppgången i oljepriset efter fjolårets ras. Nedan ser ni den årliga förändringen i oljepriset.

 En av de främsta inflationsimpulserna kommer från den kraftiga uppgången i oljepriset efter fjolårets ras. Notera återhämtningen i oljepriset den senaste tiden.

Arbetsmarknaden

Arbetslösheten, mätt som U-3, har trendat ned under en längre tid och stabiliserats under 5 procent-nivån. Måttet exkluderar människor som givit upp hoppet om att finna ett jobb, vilket kallas ”discouraged workers” i USA.

Av uppenbara skäl kan du få ned arbetslösheten till låga nivåer om du exkluderar arbetslösa ur arbetsstyrkan. Att argumentera för att ”full sysselsättning råder i USA” blir på så vis missvisande, men det hindrar inte individer från att göra precis det.

Kom också ihåg att arbetslöshetsstatistiken felaktigt räknar med alla former av arbetsformer. Ett heltidsjobb som delas upp i tre deltidstjänster betraktas exempelvis som att 2 nya jobb har skapats i statistiken. Anställningstrygghet räknas heller inte med, något som i förlängningen påverkar individernas tillgänglighet för att axla krediter.

Faktum är att många jobb som har skapats efter finanskrisen i USA är inom restaurangnäringen. Tillväxten i antalet bartenders och servitriser har varit särskilt anmärkningsvärd. Förekomsten av deltidstjänster är som störst inom denna sektor. 

Grafen visar utvecklingen för arbetslösheten, mätt som U-3, i USA. Amerikanska centralbanken, Fed, fokuserar på U-3-måttet

Räntorna

Med en stigande inflationstakt och en ”låg” arbetslöshet kände sig den amerikanska centralbanken Fed tvingade att höja målintervallet för dagslåneräntan med 25 punkter till 0,75-1,00 procent den 15 mars. Vidare indikerade direktionen att två räntehöjningar till är aktuella i år. 

Grafen visar styrräntans utveckling i USA sedan år 1955. Ser ni de senaste höjningarna längst till höger?

Sedan räntehöjningen den 15 mars har dock räntan på en tioårig amerikansk statsobligation sjunkit med närmare 20 punkter, från 2,6 procent till omkring 2,4 procent. Räntan har förvisso stigit efter det amerikanska presidentvalet, men skillnaden är anmärkningsvärd.

Rörelsen indikerar att avkastningskurvan (yield-curve på engelska) har plattas ut. Avkastningskurvan är en uppställning av räntor med olika löptider till samma kreditrisk, exempelvis räntan på 1, 2, 5 och 10 åriga amerikanska statsobligationer i samma graf.

En avkastningskurva som lutar uppåt – det vill säga att korträntorna är lägre än de räntorna för längre löptider - tyder på att kreditmarknaden väntar sig att den ekonomiska expansionen ska fortsätta. Att låna pengar på längre löptider kostar då mer eftersom den ekonomiska aktiviteten bland annat väntas medföra prisökningar i ekonomin.

En inverterad avkastningskurva är motsatsen till en uppåtsluttande kurva, där de korta räntorna är högre än de långa räntorna, vilket indikerar att kreditmarknaden väntar sig en konjunkturell inbromsning i närtid. I denna situation är det även sannolikt med räntesänkningar från centralbankshållet.

Att avkastningskurvan nu plattas ut är därför en illavarslande signal. Är vi på väg mot en inverterad avkastningskurva? 

Grafen illustrerar ränteutvecklingen för en amerikansk 10 årig statsobligation. Notera nedgången sedan Feds räntehöjning i mars. 

Industriproduktionen

Den reala amerikanska ekonomin möter en kraftig motvind trots dagens exceptionellt låga räntor.  

Till att börja med kan vi se hur industriproduktionen i landet befinner sig i en tydlig avmattningsfas. Historiskt har industriproduktionen varit en drivande faktor i industrikonjunkturen i landet, där en inbromsning gjort sig gällande i början av en recession.  

Grafen visar utvecklingen för den amerikanska industriproduktionen. Notera svagheten i sektorn.

Detaljhandeln

Ett annat område som uppvisar en tillbakagång är detaljhandeln i USA. En våg av butiksstängningar har sköljt av sektorn. Exempelvis har följande kedjor stängt butiker;

  • JCPenny 138 butiker
  • Macy´s 68 butiker
  • Sears & Kmart 150 butiker
  • HHGregg 88 butiker
  • Abercrombie & Fitch 60 butiker
  • American Apparael 110 butiker

Listan kan göras lång. Sannolikt kommer trenden med butiksdöd fortsätta. Av allt att döma kommer butiksdöden slå mot antalet anställda i detaljhandeln.

När butiker lägger ned, vad ska alla dessa människor göra? 

Grafen visar antalet anställda i den amerikanska detaljhandeln. 

Konklusion

Sammantaget kan vi konstatera att inte ”allt är fantastiskt” som många vill tro om den amerikanska ekonomin. Den amerikanska aktiemarknaden har dock uppisat styrka oavsett negativa överraskningar. Bli därför inte överraksad om börsindexet fortsätter upp trots alla besvikelser beträffande den hårda datan. Status quo kan därmed upprätthållas ett tag till.

I nästa nummer av tidningen Aktiespararen (kommer ut denna torsdag) har jag även gjort en djupdykning i den amerikanska skuldsättningen och lokaliserat ett antal bubblor.

Ni vill garanterat inte missa den analysen.  

Har du ingen tidning? Gå med i Aktiespararna redan idag genom att klicka här.

Christoffer Ahnemark 

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.