Du är här

2016-08-16

Festa som det vore 1999

Trots all oro är börsen stark. I USA satte nyligen börsindexen Dow Jones, tekniktunga Nasdaq och S&P 500 nya rekord – samtidigt. Detta har inte hänt sedan 31 december 1999. Festen ser ut att fortsätta åtminstone till det amerikanska presidentvalet.

Aktiemarknaden i världens största ekonomi fortsätter att sätta nya rekordnoteringar, trots en svag rapportsäsong och dystra vinstutsikter. Efter 5 raka kvartal med fallande vinster för de amerikanska börsbolagen är utvecklingen minst sagt fascinerande. 

Fallande vinster och stigande priser gör att den så kallade multipelexpansionen fortsätter. Om ni vill läsa mer om fenomenet multipelexpansion kan ni läsa en tidigare krönika här.

Grafen illustrerar hur S&P 500, Dow Jones och tekniktunga Nasdaq presterat sedan 1995. Större bild här.

Som vi ser har alla tre index letat sig till nya rekord under 2016. Uppgången syns tydligt i värderingen av så kallade ”momentum aktier” som exempelvis e-handelsbolaget Amazon, där p/e-talet för 2017 års förväntade vinst uppgår till runt 70 gånger. Även ”old-tech” i form av Microsoft har fått en värderingsrenässans med ett p/e-tal på uppåt 28 gånger för innevarande år. 

Att multiplarna expanderar på aggregerad basis syns tydligt i grafen över Shiller P/E nedan. Shiller P/E är ett cykliskt justerat värderingsmått. Måttet skapades av Robert Shiller som är professor vid Yale University.

 Grafen visar Shiller P/E för amerikanska börsen S&P 500. Större bild här. 

Samtidigt som aktiemarknaden fortsätter sitt segertåg, letar sig obligationsräntorna ned till nya bottennoteringar. Givet den omvända relationen mellan räntan och obligationspriser (sjunkande ränta ger högre priser och vice versa) sätter även obligationsmarknaden nya rekord. Faktum är att obligationsmarknaden har varit inne i en stigande trend sedan 1980-talet (eftersom räntorna - och därmed avkastningskravet - sjunkit). Denna uppgångsfas kan nu summeras till runt 36 år.  

Är vi då tillbaka till år 1999 när allt går upp? 

Det är en bra fråga.

Under IT-eran i slutet på 90-talet föll gamla och vedertagna värderingsmått i glömska. Nya, mer flexibla och anpassade mått för den ”nya ekonomin” vann istället ny mark. Dessa värderingsmått kunde vara antal sidvisningar på företagens hemsidor eller börsvärde dividerat med antal anställda. Relativvärdering – där bolag inom samma sektor jämfördes med varandra - blev även omåttligt populärt.

Vi kan se dessa relativa tendenser för att motivera höga kurser även idag. Marknadsaktörerna lyfter gärna fram att värderingsmultiplar - som p/e-talet - inte har någon bortre gräns i en värld med negativa räntor. En direktavkastning på, säg 2 procent, från ett större företag som exempelvis Microsoft lockar mer än en 10-årig statsobligation från tyska staten. Och kanske är det så. 

Men allt i universum framstår nästan som billigt jämfört med obligationsmarknaden. Att använda ett övervärderat tillgångsslag (obligationer) som universell motivering till högre aktiekurser är behäftat med en betydande osäkerhet.  

Det som emellertid är intressant är hur synen på finansiella placeringar förändrats under de senaste åren. Marknadens aktörer har nämligen börjat köpa aktier för inkomst (utdelning) och obligationer för prisstegring (i hopp om att någon annan ska betala mer). 

Historiskt har relationen nämligen varit tvärtom. 

Avslutningsvis kan vi konstatera att det råder feststämning på börserna i USA. Värderingarna börjar se väldigt utmanande just nu på andra sidan Atlanten. Men börsfesten lär dock fortsätta till det amerikanska valet som avgörs den 8-9 november i år.

Till dess festar vi med andra ord som om det vore 1999 igen. Vad som händer därefter står skrivet i stjärnorna.

Christoffer Ahnemark   

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.