Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-09-03

Framtidens valuta är här

Den virtuella kryptovalutan Bitcoin fortsätter att intressera finansmarknaden.Vi tittar närmare på vad Bitcoin är och på vad som driver utvecklingen.

 

Cypern. En liten och vacker ö belägen i det turkosblåa Medelhavet. Det var slutet på veckan. En fredag. Den 15:e mars. Året var 2013. Medborgarna i landet gick till sängs med en känsla av trygghet. Deras besparingar var i säkert förvar hos den lokala banken.

Några loggade sannolikt in på sin internetbank för att snabbt se över sina sparade medel. Inget bortom det vanliga kunde skönjas på internetbanken. Allt var som det alltid hade varit. Siffrorna skänkte lugn.

Morgonen därpå hände emellertid något. En händelse som kom att förändra cyprioternas syn på banksystemet i grunden. På sätt och vis vaknade invånarna på ön upp till en ny verklighet.

Eller åtminstone var det ett uppvaknande om att tryggheten, som tagits för given, i själva verket var en illusion. Begreppet motpartsrisk gjorde sig brutalt gällande.

I detta fall var motpartsrisken banken där individen var kund. Hela det cypriotiska banksystemet brottades nämligen med stora likviditets- och solvensproblem. Felaktiga beslut hade slutligen kommit ikapp bankerna. Förlusterna ackumulerades snabbt.

Men det blev inte en bankräddning – en bail-out – i en traditionell mening. I stället lanserades en bail-in. Kunderna fick vara med och finansiera underskotten. Men kunderna ställde naturligtvis inte upp frivilligt. Besparingar konfi­ske­rades genom att införa en ”skatt” av engångskaraktär på omkring 20 procent av behållningen på större bankkonton.

Utöver konfiskeringen frystes hela banksystemet. För att förhindra upprörda kunder att ta ut sina besparingar ur bankerna sattes en gräns på hur mycket som kunde tas ut i bankomater och överföras till utlandet. Kapitalkontroller introducerades med andra ord. En hopplös situation. Det fanns ingen­stans att gömma sig. Eller fanns det?

Här kommer vi in på artikelns huvud­sakliga ämne – Bitcoin (BTC). En virtuell valuta utom räckvidd och kontroll för banker och myndigheter. I spåren av krisen fattade cyprioterna snabbt tycke för Bitcoin. Men vad är så speciellt med Bitcoin, varför har valutan värde och hur uppstod systemet?

Vem som kom på själva Bitcoin-designen är fortfarande en gåta. Spekulationerna om skaparen har duggat tätt på Internet, men det är ännu oklart vem eller vilka som ligger bakom Bitcoin. Idén till hela projektet publicerades år 2009 i en rapport på Internet i något som liknade en akademisk uppsats.

Författaren av rapporten kallade sig själv för Satoshi Nakamoto. Anonymiteten väcker vissa misstankar, men själva idén är tidlös, revolutionerande och rimligen större än en person.

Till skillnad från de nationella valutorna är Bitcoin en helt decentraliserad valuta. Det finns ingen central enhet, motsvarande en centralbank, som kan kontrollera systemet eller påverka penningmängden.

Bitcoin bygger på avancerad kryptografi, öppen källkod och förlitar sig på en revolutionerande teknologi kallad Blockchain.

Dagens monetära system bygger i sin tur på skuld. Din behållning är någon annans skuld. Banker har på så vis en roll som finansiell intermediär och kopplar samman sparare och låntagare. Designen av Bitcoin följer i stället en ”P2P”-struktur, där det inte finns behov av en mellanhand.

Transaktioner genomförs i ett nätverk och valideringen av alla transaktioner sker med hjälp av Blockchain-teknologin. Tanken är att individen ska kunna frigöra sig från banksystemet med hjälp av kryptovalutan.

Bitcoin måste dock, precis som kontanter, förvaras i en plånbok. Men inte i en plånbok av den sort som vi kanske först tänker på. Utan i en helt digital plånbok. Bitcoin existerar nämligen endast digitalt, med undantag för vissa entreprenörer som präglar fysiska coins.

En helt digitaliserad valuta låter kanske främmande. Men faktum är att vi redan nu lever i en era av digitala pengar. Som alltid beror det på definition, men enligt Riksbanken och Statistiska Centralbyrån uppgår den kontanta andelen av den breda penningmängden (M3) till ungefär 2–3 procent i Sverige.

Omvänt innebär det att 97–98 procent av hela vår penningmängd redan är digital. Steget att gå till en helt virtuell valuta är med andra ord inte särskilt stort. Åtminstone inte här i Sverige.

 

Designen på Bitcoin-systemet skiljer sig även från det nuvarande monetära systemet i och med den deflationsliknande strukturen. Genom en avancerad matematisk kod kommer det aldrig finnas mer än 21 miljoner Bitcoin. Däremot behöver inte transaktioner äga rum i hela BTC. Den minsta enheten kallas Satoshi (efter upphovsmakaren) och är 0,00000001 BTC.

För att systemet ska fungera är tanken att priserna, räknat i Bitcoin, ska sjunka och att köpkraften därmed ska stärkas. Med dagens fiat-system finns å andra sidan ingen fysisk begräsning för hur mycket krediter som kan skapas av en centralbank.

Ambitionen hos dagens central­banker är tvärtom att få igång inflationen. Bitcoin är med andra ord den diametrala motsatsen till dagens monetära system.

Hur kommer då nya Bitcoins till och in i cirkulation? Likt metaller behöver Bitcoin ”brytas” fram. Men det är inte tal om någon traditionell gruvbrytning ute i skogen i Bitcoin-fallet. I stället bygger systemet på att en ”gruvbrytare” löser avancerade matematiska problem med hjälp av sin dator.

Problemen blir svårare och svårare ju närmare den slutliga gränsen om 21 miljoner vi kommer. Den ökade svårighetsgraden kräver i sin tur mer och mer datakapacitet för att lyckas med driften. Belöningen för lösningen av matematiska utmaningen är Bitcoins.

Ett världsomspännande transaktionsnätverk tillgängligt 24 timmar om dygnet 365 dagar om året kräver utan tvivel enorma mängder datakapa­citet. ”Brytningen” som genomförs med avancerad datorutrustning tillför således värde till nätverket eftersom de upplåter sin datorkapacitet till nätverket. En parallell här kan exempelvis dras till den enorma infrastrukturen som banker har. Men här är alla delar decentraliserade.

Bitcoin har i sig inget inneboende värde, det är enbart ettor och nollor i ett digitalt system. Det finns ingen intäktsström eller kassa­flöde som existerar i ett tillverkande företag eller i andra produktiva tillgångar.

Kryptovalutan har dock ett värde eftersom människor ger Bitcoin ett värde. Den digitala infrastruktur som finns tillgänglig i nätverket är samtidigt värd flera miljarder kronor. Teknologi backar på sätt och vis upp valutan.

Likt mycket annat i världsekonomin bestäms priset på Bitcoin av utbud och efterfrågan. Om efterfrågan är hög stiger priset och vice versa. Prisutvecklingen på valutan har historiskt varit mycket volatil. Stora uppgångar har följts av stora nedgångar.

Trenden har emellertid varit uppåtriktad. Det totala marknadsvärdet på Bitcoin i cirkulation uppgår till dryga 10 miljarder amerikanska dollar. En Bitcoin kostar cirka 5 200 kronor.

Nya användare driver efterfrågan. I nuläget finns omkring 10–12 miljoner aktiva plånböcker globalt, vilket ungefär motsvarar lika många individer. IMF och Världsbanken uppskattar dock att det finns cirka 2 miljarder människor ute i världen som saknar ett traditionellt bankkonto.

 

Sannolikt kommer en del av dessa individer söka sig till krypto­valutor i takt med att behovet av finansiella tjänster ökar i deras vardag. Steget till Bitcoin är då inte speciellt långt. Enbart en mobil med internetuppkoppling krävs för att börja med Bitcoin. Potentialen i ett invester­ingscase som baseras på en utbredd adaption av kryptovalutan är således stor.

All ny teknologi tenderar emellertid att attrahera skeptiker. Ofta är skeptikerna samma grupp som har mest att förlora på utvecklingen. I det här fallet har den finansiella sektorn mycket att förlora på framväxten av virtuella kryptovalutor baserade på Blockchain.

Med Blockchain, ett slags avancerat digitalt bokföringssystem, kan transaktioner av alla dess slag genomföras snabbare och väsentligt billigare jämfört med det traditionella banksystemet.

Om du exempelvis ska överföra medel från ett konto i en svensk bank i Stockholm till en vän i Australien, kan överföringen ta upp till fyra bankdagar. I en digital och global tidsålder kan man verkligen ifrågasätta ledtiden. Med Bitcoin hade samma transaktion tagit några sekunder. Eller en minut på sin höjd.

Precis som fallet på Cypern illustrerar är även Bitcoin ett sätt att kringgå kapitalkontroller, eftersom kryptovalutan ligger utanför traditionella banker. I takt med en tilltagande stress i ett banksystem införs ofta olika former av kapitalkontroller.

Kontrollernas huvudsakliga syfte är vanligen att kontrollera kapitalflöden i ett banksystem som är på gränsen till insolvens och, eller, har likviditetsutmaningar.

Införandet av dessa kontroller gör dock att människor blir panik­slagna och ser sig om efter alternativ. Bitcoin är just ett sådant alternativ.

Som investering kan vi utan tvekan konstatera att Bitcoin är en högriskplacering. Antingen blir kryptovalutan en succé eller ett storslaget fiasko. Nedsidan är som bekant 100 procent. Men Bitcoin kan vara ett intressant inslag i en väldiversifierad portfölj. 

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.