Du är här

2016-08-13

Låg inflation - trots stimulanser?

Den låga inflationstakten har förbryllat många experter. Efter åratal av stimulanser och pengatryckande väntades stora prisökningar även ute i butiker. Men inflationen uteblev enligt den officiella statistiken. Men finns det något som alla experter missar i debatten?

Penningmängdens omsättningshastighet är något som sällan kommer på vardagligt tal. I makroekonomiska sammanhang kallas emellertid denna betydelsefulla faktor för ”velocitet”. Ordet kommer ursprungligen från engelskan ”velocity” som ungefär betyder hastighet.  

Nu är ämnet extra aktuellt. 

Stimulanserna från centralbankerna har nämligen intensifierats den senaste tiden. Nu senast under augustimånad från brittiskt håll, där centralbanken sänkte sin styrränta till rekordlåga 0,25 procent. Den första sänkningen på 7 år. Samtidigt utökades tillgångsköpen (kvantitativa lättnader) med ytterligare 60 miljarder brittiska pund till sammanlagt 435 miljarder. 

Koordinerade stimulanser
Tillsammans stimulerar Bank of Japan (BoJ) och den Europeiska Centralbanken (ECB) till tonen av mer än 180 miljarder dollar per månad enligt nyhetsbyrån Reuters. Till detta belopp tillkommer alltså Bank of Englands stimulanser på 435 miljarder pund (men låt oss bortse från de brittiska stimulanserna just nu). 

Siffran på 180 miljarder dollar är svår att förstå. Men låt oss försöka. Om vi skriver ut hela beloppet blir det 180 000 000 000$ per månad. 

För en svensk person säger det inte så mycket. Så låt oss räkna i svenska kronor. Om vi antar en växelkurs om där en dollar kostar 8,5 kr innebär det att 1530 miljarder kronor per månad. Eller 18360 miljarder kronor per år. 

För helåret 2015 uppgick hela Sveriges bruttonationalprodukt till 4159 miljarder kronor. Stimulanspaketet från dessa centralbanker motsvarar alltså mer än 4 gånger hela den svenska ekonomin per år. Det är ungefär lika mycket som bruttonationalprodukten i Indien. Ett land med nästan 1,3 miljarder människor som varje dag konsumerar och producerar varor/tjänster. 

Minst sagt häpnadsväckande summor. 

Mot denna bakgrund ställer sig en rationell individ ett antal olika frågor; 

1. Varifrån kommer dessa pengar? 

2. Om nu centralbankerna stimulerar så mycket, varför har vi då inte sett en stigande inflationstakt? 

Fråga 1 är väldigt intressant. Men den frågan sparar vi till framtiden. Vi ska istället fokusera på fråga nummer 2. Svaret är något kontraintuitivt, men ändå viktigt.

Enligt den legendariske ekonomen Milton Friedmans definition är inflation en expansion av penningmängden, medan deflation är en kontraktion av penningmängden. Inflation är inte stigande priser, utan det är ett symptom av ett fallande penningvärde. Fler sedlar krävs för att köpa samma vara (varan har inte förändrats).

Den officiella inflationsstatistiken (vars validitet kan diskuteras) säger emellertid att ingen väsentlig prisinflation har ägt rum sedan finanskrisen, trots de monetära stimulanserna. Tvärtom är vi på gränsen till deflation.

Hur kan vi rimligen förstå vad som händer?

Här kommer begreppet velocitet – eller penningmängdens omsättningshastighet – in i bilden. Velocitet innebär hur ofta transaktionsmedlet cirkulerar i ekonomin. 

Säg att du promenerar längs med Kungsgatan i Stockholm och hittar en hundralapp liggandes på marken. Ingen är i närheten. Du plockar upp sedeln. Går du till någon närliggande butik och köper något direkt? Eller lägger du sedeln i plånboken som sparande tills senare? 

Det är nämligen en väsentlig skillnad mellan valen. 

Liknelsen med exemplet ovan kan vi dra till dagens ekonomi. Om pengar som skapas av centralbanker sparas i ”madrassen” av banker eller privatpersoner, då cirkulerar de facto inte den nytryckta mängden digitala sedlar. Velociteten i penningmängden sjunker då. Effekten blir nästan som att en kontraktion i penningmängden ägt rum. Priserna kan då tänkas falla. 

Grafen illustrerar velociteten i penningmängden M1 i USA. Större bild finner ni här

Sedan finanskrisen 2008/2009 har omsättningshastigheten i det smalaste segmentet av penningmängden M1 – sedlar, mynt, vanliga transaktionskonton – halverats i världens största ekonomi, USA. Utvecklingen signalerar att transaktionsintensiteten under återhämtningen har varit anemisk som bäst. Trenden är illavarslande, eftersom en hälsosamt expanderande ekonomi – åtminstone historiskt – har karaktäriserats av en ökad transaktionsnivå i den reala ekonomin och succesivt stigande inflation.

Eftersom finanskrisen 2008/2009 även var en skuldkris har människor efter krisen börjat amortera ned sina skulder, vilket även det sänker omsättningshastigheten. Vi kan även se vart de penningpolitiska stimulanserna efter QE1, QE2 och QE3 landat i USA - delvis tillbaka som inlåning hos centralbanken Federal Reserve. Se nedan.

Den monetära basens utveckling sedan 1980-talet i USA. Större bild finns här

I ovanstående graf kan vi se hur amerikanska Federal Reserves stimulanspaket påverkade den monetära basen i USA, som förändrades från 800 miljarder USD till runt 4000 miljarder. Men alla stimulanser cirkulerar inte i den reala ekonomin...  

Reserver över lagkrav i amerikanska banker - inlåning hos centralbanken FED. Större bild här 

... utan istället har huvuddelen kommit tillbaka till centralbanken i USA i form av inlåning som syns i grafen ovan med "Excess reserves". Kapital över reservkravet kan dock lånas ut och multipliceras flera gånger via banksystemet med fraktionella reserver. Men låneefterfrågan från bankkunderna har varit sval efter finanskrisen.

Framtidstro
Vad som får oss att spendera våra pengar beror på hur vi känner inför framtiden. Summerar vi alla individer i en ekonomi erhåller vi den kollektiva känslonivån. Med andra ord så får vi fram sentimentet i den verkliga ekonomin.

Om vi är rädda för att förlora våra jobb eller saknar framtidstro av olika anledningar, då går vi inte ut och köper exempelvis en ny TV-apparat. Vi tar definitivt inte ett lån för att köpa samma TV. Givet osäkerheten kanske vi till och med betalar ned tidigare skulder. Denna känsla återspeglas förr eller senare i den aggregerade omsättningshastigheten i penningmängden. Deflationen är då ett faktum. 

Fallet Venezuela
Vi får dock inte glömma att det finns en faktor till som påverkar hur snabbt vi väljer att omsätta våra pengar – förtroende för valutan och dess köpkraft. I oljeberoende Venezuela är detta en dyster verklighet idag. Invånarna i landet spenderar den inhemska valutan – Bolivar - så fort de erhåller en sedel. 

Resultatet? 

En galopperande inflation som i år beräknas uppgå till 700 procent enligt den Internationella valutafonden (IMF). Nästa år beräknas inflationstakten uppgå till makalösa 1700 procent. Naturligtvis fungerar inte en ekonomi under en sådan destruktiv inflationstakt. Brister av alla dess slag börjar uppstå. Just nu råder det akut brist på exempelvis mediciner och dagligvaror. Leverantörer väljer att avvakta med leveranser ”i väntan på” högre priser. Annars riskerar de själva sitta med en valuta som tappar köpkraft snabbare än vad de kan producera varor. Hela samhällsekonomin upphör då att fungera. Återkommande strömavbrott gör inte produktionen av varor lättare heller.

Hyllorna i butikerna gapar tomma i en butik i Venezuela. Detta i ett land som bedöms ha större naturrikedomar i form av oljereserver än Saudiarabien. Större bild här

Hyperinflation i Venezuela. Velociteten har skjutit i höjden, inflationen likaså. Större bild här

Konklusion
Sammantaget kan vi konstatera att inflationen på kort sikt avgörs av velociteten. På längre sikt avgör i sin tur storleken på penningmängden priserna, när väl mängden av valuta börjar cirkulera i systemet. En distinktion måste således göras mellan vad som sker på kort respektive lång sikt.

Stimulanserna som centralbankerna bjuder på runt om i världen kommer förr eller senare göra avtryck i inflationstakten. Men innan vi ser stigande priser är det fullt möjligt vi först får se en period av påtaglig deflation. Att status quo skulle kunna upprätthållas framstår emellertid som mer och mer osannolikt. 

Christoffer Ahnemark

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.