Du är här

2016-04-05

Låga räntor och höga bostadspriser ett lyckopiller?

Oljeprisernas kraftiga uppstuds har mest kallats för en effekt av en lägre dollar samt investerare som fått lov att täcka sina korta positioner och att inget fundamentalt egentligen har ändrats. Utbudsproblematiken finns alltjämt kvar. Oron finns därför att om oljepriserna ska börja tappa igen kommer börsen följa med ner då korrelationen mellan de båda varit väldigt hög senaste tiden.

Därför är nedan graf intressant att studera där vi ser att oljan och börsen faktiskt börja spreada isär, hur korrelationen håller på att bryta samman där börsen fortsatt stiga trots att oljan tappat mark.

 

 

Det nya beteendemönstret kan tolkas lite som att det snarare är kopplingen till FED-politiken snarare än oljepriset som nu styr börsen. En oväntat duvaktig Janet Yellen under FED:s senaste presskonferens där färre planerade räntehöjningar annonserades fick de finansiella marknaderna att stiga. Beslutet ledde också till en svagare dollar vilket var välkommet av flertalet nedtryckta amerikanska bolag med intjäning utomlands. Ett mjukare FED minskar också trycket på tillväxtmarknaderna generellt då en stor del av deras lån är i dollar. Det här ledde till lägre statsräntor, starkare inhemska valutor och även en starkare börs. Att oljan inte följde med upp i spåret av dollarförsvagnigen var ingenting som denna gång hindrade världens börser från att stiga.

Ett land som däremot inte gynnas av en svagare dollar och starkare inhemsk valuta är Japan som har en stor andel exportbolag på sin börs. Precis som vi har här på Stockholmsbörsen. Nedan ser vi utvecklingen kontra tillväxtmarknaderna där Japan inte alls uppvisar samma positiva tendens.

 

I USA fick vi i fredags ekonomisk statistik som bjöd på det bästa av två världar. Jobbskapandet steg samtidigt som inköpschefsindex för tillverkningssektorn stärktes mer än väntat och indikerar att den amerikanska ekonomin ser fortsatt stark ut och puttade rädslan för recession allt längre bort. Siffran med störst bäring på börsen var kanske ändå löneökningstakten som sjönk från 2,7 procent till 2,3 procent. En avtagande löneökningstakt uppskattas av börsen då det är den enskilt kanske viktigaste parametern i FED:s beslutsfattande kring nästa räntehöjning. Allt annat lika är en högre ränta negativt för börsen. Att därför se amerikansk ekonomi tuffa på men utan risk för en räntehöjning i närtid får börsens aktörer att jubla. Men sett ur ett mer ekonomiskt hälsoperspektiv borde vi kanske känna tvärtom. En lägre löneökningstakt innebär de facto en svag efterfrågan samt en svag privat kreditgivningstillväxt. 

Om folk inte heller tror på en högre framtida intjäning, leder det i sin tur till att de är ovilliga att låna och banker är samtidigt ovilliga att låna ut till dem. Det här är någonting negativt då ett första steg mot en bättre och starkare ekonomi börjar med just en välmående efterfrågan på krediter.

Som det ser ut idag, där rika blir rikare och medelklassen till synes inte blir det kommer kredittillväxten som en tillväxtmotor att fortsatt vara svag. Om det inte råder någon ökad köpkraft bland konsumenter kommer det dessutom bli svårt för butiker att höja priserna på sina varor och inflationen kommer därför förbli fortsatt låg. Den låga inflationen innebär samtidigt att räntan kommer förbli låg, vilket som sagt är positivt för börsen, men samtidigt av helt fel anledningar.

Apropå låga räntor. World Happiness Report är en omfattande rapport (170 sidor) som sammanställs varje år där folks lycka mäts på olika sätt. Bland annat indexeras vilka länder som har den lyckligaste befolkningen. Deutsche Bank har sedan satt indexet i relation till bostadspriserna och tittar man på de länder som befinner sig högst upp på rankingen (bland annat Sverige) kan man inte låta bli att undra om det inte är så att lycka till viss del verkar uppnås ur negativa räntor och uppblåsta bostadspriser?

 

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.