Du är här

2014-07-13

Att investera i kvittertider

Att följa bloggare, musiker och sportstjärnor via internet börjar bli förlegat, på senare tid är det de börsnoterade bolagen som börjat ta allt mer plats på de digitala plattformarna! Som investerare bör du därmed lägga extra vikt på ett av de mest värdefulla analysverktygen du har; ditt följarflöde.

Ryktet sprider sig som ringar på vattnet. Idag är du aldrig längre än en, till möjligtvis två retweets ifrån att ha delat dina tankar till hundratals om inte tusentals personer världen över.  Det blixtsnabba informationsflöde som följer de sociala medierna och deras framfart, går att tolka på både gott och ont. Vi behöver sällan sträcka oss längre bort än till vår smartphone för att nå en oändlig källa av både nyheter och information. Något som i sin tur ställer krav på ett kritiskt förhållningssätt till alla de påståenden vi dagligen möts av. Som investerare är det då självklart att ställa sig frågan om hur aktiemarknaden påverkas av dessa kvittertider? Finns det någon tydlig korrelation mellan vad som sägs och hörs i följarflödet och vad som sker på världens börser?

Kurspåverkande statusuppdateringar

Ett flertal exempel tyder faktiskt på att det finns en korrelation. Den 13 augusti 2013 skedde det kanske mest omtalade exemplet på hur en statusuppdatering kan fungera som köpsignal. Sent på förmiddagen samma dag gick den amerikanske finansmannen, Carl Icahn, ut med en uppdatering på Twitter där han uppmärksammade att Apples aktie, vid tillfället, var undervärderad och att han nyligen köpt in sig på en större post i bolaget. Bara några sekunder efter att Icahn hade tryck på ”send tweet”, hade hans uppdatering hunnit delas med över hundratusentals följare och när marknaden insåg att han nu hade intagit en post som motsvarade ett börsvärde på över 1 miljard dollar fick NASDAQ bevittna ett börsrally utan dess like. När börsen stängde samma dag hade aktien kommit att stiga med 4,75 procent motsvarande drygt 17 miljarder dollar, vilket var drygt två miljarder mindre än omsättningen för hela H&M samma år.

Oturligt nog kan denna snöbollseffekt även komma att verka åt motsatt håll. När både nyhetsbyråer och börsnoterade bolag ska synas ute i statusflöden är det inte särskilt svårt att inse de eventuella säkerhetsproblem som skulle kunna uppstå ifall fel person fick tillgång till ett användarkonto. Detta är exakt vad som hände den 23 april i fjol då nyhetsbyrån Associated Press, med över två miljoner följare, fick sitt Twitterkonto hackat av en grupp Twitterpirater vid namn ”Syrian Electronic Army”. Genom att få tillgång till nyhetsbyråns lösenord, lyckades de skicka ut en tweet som hävdade att Vita huset hade blivit utsatt för ett bombattentat och att president Barack Obama var skadad. Långt innan någon hann förstå att nyheten var fejkad hade S&P-index, som följer utvecklingen för över 500 amerikanska börsnoterade bolag, hunnit sjunka med cirka en procent, vilket motsvarade ett börsvärde på den astronomiska summan 136 miljarder dollar. Detta skedde inom loppet av tre minuter.

Även om de amerikanska börserna hann repa sig då det kom fram att nyheten inte stämde, stärker ändå dessa två exempel övertygelsen om att marknaden använder det som skrivs i sociala medier som ett underlag för affärer. Ytterligare exempel tyder på samma sak. I juli år 2012 kom den amerikanska mediajätten Netflix aktie att stiga kraftigt i samband med att företagets VD, Reed Hastings, skrev ett facebookinlägg där han uttalade sig om att företags streamingtjänst hade slagit nytt rekord i antalet tittade timmar:

“Netflix monthly viewing exceeded 1 billion hours for the first time ever in June. When House of Cards and Arrested Development debut, we’ll blow these records away.”

Sociala sentimentindikatorer

Möjligheterna till att snabbt kunna publicera både nyheter och information till en oerhört stor publik ger de sociala medierna ett klart försprång gentemot nyhetsrapportering i både tv-rutan och kvällstidningen. Vi kan dessutom slå fast att de som gjort de bästa affärerna i de föregående exemplen, som vanligt, är de som kunnat tillgodogöra sig informationen tidigast. Därför har de på senare tid blivit allt mer vanligt att analytiker på investmentbanker och finansiella nyhetsbyråer som till exempel Bloomberg lägger allt mer vikt på vad som ryktas via sociala medier, främst via Twitter. 

Sedan några år tillbaka har det, främst på den amerikanska marknaden, startats upp ett flertal analysfirmor vars syfte har varit att snabbt kunna sortera ut relevanta statusuppdateringar från Twitter och sedan sälja dem som underlag för analys. Utöver detta arbetar firmorna även med att läsa av trender angående hur specifika aktier omnämns på Twitter och i andra sociala medier. Detta kallas för att läsa av ”sociala sentimentindikatorer” och mycket tyder på att de aktier som bemöts av en god kritik i sociala medier, också presterar bättre än genomsnittet. Företaget Markit, som tillhandahåller finansiell data, publicerade förra året en studie som visade att aktier med positiva sentiment hade gjort en avkastning på 76 procent från 2011 till 2013. De aktier som, under samma period, bemötts med dålig kritik hade i genomsnitt sjunkit med 14 procent.

En digital närvaro

De sociala medierna är dock inte bara ett forum för nyhetsbyråer, analysfirmor och privatsparare, utan självklart fyller den digitala plattformen en viktig funktion för företagen själva. Många bolag har idag förstått sig på vikten av att kunna profilera sig via sociala medier och på detta sätt skapa en digital närvaro med både, kunder, medarbetare och investerare. Tidigt i år publicerade SCB en rapport där de kartlade de svenska företagens närvaro i sociala medier. Rapporten visade att 46 procent av alla svenska företag med mer än tio anställda var digitalt närvarande. Detta var klart högre än genomsnittet i EU som låg på 32 procent.

Ett flertal av dessa bolag är idag noterade på Stockholmsbörsen och bland de mest aktiva hittar vi till exempel H&M, Volvo, Astra Zeneca och ABB. För att ge oss en bättre bild av hur ett börsnoterat bolag försöker profilera sig digitalt, har vi kontaktat Lotta Sjösten; Social Media Manager hos Astra Zeneca.

– För oss är det viktigt att visa att vi är ett öppet och transparent företag och då är de olika digitala plattformarna viktiga hjälpmedel för att så många intresserade som möjligt ska få ta del av information om oss. Vi ser det dessutom som en service till våra aktieägare; här kan de snabbt och enkelt hålla sig uppdaterade.

Det svensk-brittiska läkemedelsbolaget har idag över 50 000 följare på Twitter och är ett av de mest digitalt aktiva bolagen på Stockholmsbörsen. Via deras Twitterprofil kan man, som registrerad användare, få tillgång till dagliga uppdateringar om bolagets utveckling. Uppdateringarna är av betydelse för både bolagsspekulanter och de som är intresserad av branschen, vilket förmodligen är en stor anledning till bolagets höga följarantal. Lotta tror dessutom att deras tidiga etablering med ett globalt Twitterkonto har banat vägen för en lyckad digital profilering. Detta eftersom att de har en stor internationell följarbasis.

– Jag skulle tro att en anledning till att vi har så många följare beror på att vi startade vårt globala Twitterkonto relativt tidigt och flera av våra följare har sin hemvist i USA, där är man ofta snabb med att ta till sig nya kanaler. Vi är dessutom frekventa i vårt twittrande, utan att överdriva, och jag hoppas att det vi skriver uppfattas som relevant.

Vidare trycker även Lotta på vikten av att ha en transparent, tydlig och snabb kommunikation i sociala medier. Som representant för ett stort, börsnoterat bolag är hon väl medveten om att det som publiceras externt kan komma att påverka bolagets varumärke och börskurs.

– Det är därför viktigt att vi är precisa och tydliga i det vi skriver även i sociala medier. Vi kan enbart påverka genom att göra vår kommunikation så bra som möjligt, men givetvis tror jag att detta bidrar till att stärka Astra Zeneca som varumärke. Jag tror även att det kan ha betydelse för de som till exempel funderar på att köpa aktier eller de som är intresserade av att börja jobba hos oss, men rimligtvis väger man även in fler faktorer innan man tar dessa typer av beslut.

Sammanfattningsvis ser dock Lotta främst fördelar med att vara närvarande i sociala medier, även om det alltid innebär en viss risk.

– Jag tror att  fördelarna med att profilera sig digitalt överväger de eventuella nackdelarna. Det finns alltid risker kring digital publicering som till exempel att något av våra konton skulle hamna i fel händer. Men detta är något som vi är medvetna om och har beredskap för.

Fortsatt utveckling

De sociala mediernas påverkan i finansvärlden bör alltså inte tas för intet. Vare sig man är en ny eller erfaren investerare, finns det en stor anledning till att hålla sig uppdaterad på det som sägs och hörs i följarflödet. För precis som tidigare, kommer det alltid finnas en vikt vid att hålla sig uppdaterad kring vad som händer på marknaden; och när nyheterna nu byter plattform för publicering, är det viktigt att vi sparare följer med. Förhoppningsvis finns det även goda möjligheter för att vi ska bli mer ”sociala” i vårt sparande i framtiden. Ett bra exempel på hur denna utveckling redan börjat ta fart är Nordnets nya storsatsning; ”Shareville”. En internetbaserad plattform där sparare kan följa, diskutera och kopiera varandras aktie- och fondportföljer online i hopp om att kunna göra sparandet mer socialt. Precis som vilket socialt nätverk som helst, fast du tillåts att handla med aktier i realtid.

Mycket tyder därmed på fortsatta digitala framsteg på aktiemarknaden, en utveckling som är värd att se fram emot. Men samtidigt som det blir allt enklare att sprida information är det viktigt att vi kommer ihåg att vara källkritiska. För när ringarna väl har börjat sprida sig längst vattenytan; är det viktigt att ta reda på vem som kastade stenen.

Författare Ludwig Skogman

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.