Du är här

2014-03-14

Industrins omättliga energibehov

Svensk industri med dess omfattande export utgör en betydande del av svensk ekonomi. Industrin står samtidigt för cirka en tredjedel av elkonsumtionen i ett land som tills nyligen har haft för avsikt att avveckla sin kärnkraft till förmån för förnyelsebar energi. Den framtida elförsörjningen står inför många utmaningar men samtidigt innebär utvecklingen också flera intressanta möjligheter för investeringar.

Att Sverige är ett industriland innebär att den svenska industrin står för en stor del av den svenska ekonomin. Enligt Världsbanken utgjorde den 26 procent av BNP år 2010. Utöver statliga intäkter har industrin även skapat många arbetstillfällen och gett upphov till en omfattande tjänstesektor.

Men för sin drift kräver industrin stora mängder el. I produktionen av el har vattenkraft och kärnkraft spelat en central roll i Sverige sedan 1960-talet. Under 2013 stod kärnkraften för cirka 38 procent av produktionen medan vattenkraften och vindkraften stod för cirka 48 respektive 4 procent. I internationell jämförelse där exempelvis kolkraft stått för en betydande del, har det inneburit att utsläppen för elproduktionen i Sverige varit låga.

Dessutom har det resulterat i att industrin fått konkurrenskraftiga elpriser. För att bibehålla den starka industrin står Sverige idag inför stora utmaningar när det kommer till elförsörjningen. Inom en femtonårsperiod kommer de idag existerande kärnkraftverken, på grund av dess ålder, att behöva ersättas. Antingen med ny kärnteknik eller med alternativ, som exempelvis biokraft eller vindkraft. Det tidigare förbudet mot vidareutvecklingen av kärnkraften upphävdes av den sittande regeringen 2009 men innebar också ökade krav och större ansvarstagande av producenten.

En kritisk industri

Även om det nu är fritt fram att utveckla kärnkraften har någon utveckling ännu inte tagit fart och industrin är kritisk till regeringens politik. I en gemensam debattartikel i Dagens Industri, från september 2013, belyser de verkställande direktörerna från industribolagen SCA, Borealis, Holmen och SSAB problematiken. För att bibehålla en fortsatt växande industri menar de att de konkurrenskraftiga elpriserna som kärn- och vattenkraften ger behöver bibehållas. Debattartikelns författare ställer sig kritiska till regeringens politik och uppmanar till ett mer aktivt poitiskt ansvarstagande:

”Regeringen har konstaterat att Sverige under överskådlig tid kommer att vara beroende av kärnkraften som ett av tre ben i energipolitiken. Det är lätt att instämma i. Det är svårare att förstå varför detta inte följs av ett mer aktivt ansvarstagande för att denna utveckling också ska vara möjlig.”

De hävdar att som situationen ser ut idag har regeringen lagt över ansvaret för den framtida elförsörjningen till marknaden och elbolagen. För att säkra den svenska industrin uppmanar de regeringen till större politiskt ansvarstagande genom att värna om industrins konkurrenskraft.

Effektivare alternativ

Frågan om framtidens energiförsörjning är ett omtvistat ämne som ofta blir föremål för en hätsk debatt. Huruvida en fortsatt kärnkraft i Sverige kommer ge fortsatt låga konkurrenskraftiga elpriser är också omtvistat. Göran Bryntse vid Sveriges Energiföreningars Riksorganisation menar att en kombination av förnyelsebar energi, så som vindkraft, solkraft och biokraft samt energieffektivisering inom industrin, idag är ett fullt realistiskt och mer kostnadseffektivt alternativ. Dessutom sker det en intensiv utveckling på området som innebär ökad effektivitet och ännu lägre kostnader. Bryntse kommenterar den framtida kostnadsutvecklingen:

– Den tekniska utvecklingen inom exempelvis vindkraften medför att kostnaden, räknat i kronor per kWh, för vindkraft kommer att vara nära hälften så låg som vad kostnaden för vad en förnyad kärnkraft skulle bli, vid en driftsättning om cirka 5-10 år.

Bryntse menar också att den tekniska utvecklingen inom alla sektorer idag genererar allt mer energisnåla produkter vilket inte ger någon anledning att oroa sig för en ökad elförbrukning. Att effektivisera industrin genom att ersätta gammal utrustning med exempelvis energisnålare fläktar, motorer, värmepumpar och belysning kommer att innebära drastiska energibesparingar.

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin presenterade i augusti 2013 en rapport som visar att industrin genom liknande åtgärder, fram till 2050 har potential att reducera sin förbrukning till hälften.

Nya möjligheter

Samtidigt som industrin idag önskar tydligare politiska direktiv i energifrågan arbetar de själva aktivt på flera fronter. Ett exempel på detta arbete är Industrikraft AB, som ägs av några av industrins tunga aktörer. Bolagets arbete syftar till att säkra en konkurrenskraftig energiförsörjning till industrin genom att titta på ny kärnkraft.

Samtidigt investerar industrin också stora summor i vindkraft. Ett exempel på detta är det gemensamt ägda bolaget Vindin AB som arbetar med upprättandet av vindkraft för industrin.

För att tillgodose en framtida elförsörjning och den svenska ekonomin är Sverige i behov av fortsatt forskning och teknisk utveckling. En effektivisering av industrin innebär ytterligare behov av utveckling, men också tillverkning. Något som dessutom skulle gynna de inhemska industribolagen.

Oavsett en satsning på fortsatt kärnkraft eller ökade satsningar på förnyelsebar energi kommer behovet av utveckling och produktion sannolikt att innebära ökade orderingångar till berörda bolag vilket borde innebär goda möjligheter för investeraren.

Författare Pär Wedin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.