Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2013-11-02

Pollinering - en viktig bisyssla

Vad blommor och bin har med varandra att göra får vi lära oss tidigt i livet. Behöver du bli påmind? Bin för pollen från en hanblomma till pistillen på en honblomma som gör att blomman kan bli frukt, bär, nötter eller grönsaker. I dag dör bina och massdöden kan få enorma ekonomiska konsekvenser. Läs om företaget Bee Urban som försöker råda bot på det globala hotet.

På soffbordet står en klibbig burk full av naturligt socker. Karolina Lisslö, som är en av grundarna till Bee Urban, har med sig egen honung från företagets bikupor.

Med ett kilopris på över 1 300 kronor blir Karolina och Josefina Oddsberg, som tillsammans driver Bee Urban, inte sällan ifrågasatta. Många honungsproducenter tycker priset är orimligt eftersom de själva säljer sin honung för 37 kronor kilot.
– Honung är en effekt av att det har skett en pollinering. Vi gör inte honung för att sälja. Köper man vår honung stödjer man hela vår ideella verksamhet. Vi har inga problem att sälja honungen, antagligen just på grund av säljargumentet.

Från modell till biodlare

Karolina Lisslö hann jobba i modeindustrin i fjorton år innan hon bytte karriär.
– Jag vistades på många fattiga ställen. Att stå i en klänning som kostar 80 000 dollar när hungriga barn sitter bredvid är inte kul. När jag fick barn blev det ännu mer självklart att tänka på kommande generationer och jag insåg att mitt eget mönster inte var hållbart.

Josefina Oddsberg och Karolina Lisslö träffades när de i vuxen ålder skolade om sig till biologer. Båda har tidigare jobbat med marknadsföring, vilket gjort att de haft lättare att nå ut med sitt budskap.

Under en parkvandring i nationalparken Stora skuggan fick de höra att växter varje år försvinner eftersom det inte finns tillräckligt med pollinerande insekter. De började fundera på vad som skulle hända om de ställde ut bikupor i naturen.
– Vi anslöt oss till en lokal biodlarförening, lärde oss allt och blev hobbybiodlare som försökte få med alla våra kurskamrater, skrattar Karolina.

Efter två år satte de upp en bikupa på Kulturhuset i Stockholm. Där hade de öppna seminarier, visningar av bikupan och försökte få allmänheten intresserad av bin. Inga företag ville sponsra verksamheten som skulle rädda världen. Bina blev en förlustaffär.
– Jag vaknade mitt i natten och kom på idén att vi skulle paketera om verksamheten till en CSR-tjänst och erbjuda företag ett sätt att profilera sig inom miljöarbete. I stället för att plantera träd i staden, som också är bra och behövs, är det häftigt att känna att man gör något lokalt. Det är också roligare att ha sin egen bikupa utanför fönstret som ger honung i stället för ett diplom på väggen som visar att man har ett träd.

Karolina tycker att bin har fått oförtjänt dåligt rykte eftersom de blandas ihop med getingar.
– Getingar kommer till människan – det gör inte bin. Bin äter bara pollen och nektar, därför stöter man på bin där det finns blommor. Men getingar kommer till allt vi människor tycker om. De kommer till kräftkalaset, grillpartyt och picknicken. Stadsmänniskan har nästan tappat kontakten till naturen. Det är inte konstigt, men det är synd. Många människor, många barn är rädda för att gå ut i skogen.

Hur ska man komma ifrån den rädslan?
– Ta in naturen till staden och visa människan att den inte är farlig. När vi berättar för företag att de ska ha bin på taket blir de rädda. När vi reder ut missuppfattningarna om bin blir de genast positiva. Det är ett väldigt bra redskap att inte bara prata om växter som försvinner utan också om hur de små insekterna styr vår vardag. Val av mat, priset på mat, till och med kläder. Bomullsskördarna blir mycket större om det finns insekter i närheten. Så indirekt styr det priset på bomullsprodukter.

Många tänker inte på att teet eller kaffet som man dricker till frukost är beroende av pollinering för att man ska kunna dricka det. Köttpriserna skulle vara dyrare utan pollinering, eftersom den föda som exempelvis korna äter behöver pollineras. Så mycket som 76 procent av allt vi odlar i hela Europa för att äta, behöver pollinering.

Hur bra är egentligen honung producerad i en storstad full med avgaser?
– Vid ett jordbruksområde är det fullt av besprutningsmedel, dels för ogräs men även mot insekter. Gifterna dödar inte bara bina utan även fjärilar och humlor. Det är storskaliga jordbruk, monokulturer, med en enda gröda som blommar vid ett enda tillfälle. Så insekterna hittar mat under två, tre veckor när det blommar, efter kan de inte hitta någonting i närheten när det är skördat. Dessutom har de svårt att hitta boplatser i den besprutade jorden och så har de svårt att hitta en partner. För antingen har de svultit ihjäl, dött av gifterna, eller så har de ingenstans att bo.

Bland vilda bin och humlor är utrotningsradien 40 procent. Det är 103 av 289 arter som är rödlistade. Femton arter är redan helt borta.
– Och det är inte bara att det finns färre arter, utan det finns färre antal av dem också. Så de har en garanterat mer giftfri miljö i storstan.

Men avgaserna och luftföroreningarna?
– Precis som vi stadsmänniskor har bin antagligen mer smuts i kropparna. Efter att ha analyserat honungen har vi funnit noll spår av luftföroreningar vilket inte är konstigt för honung är vattenlösligt och därför fastnar luftföroreningarna i biet. Hade vi däremot fortfarande haft bly i bensinen hade vi förmodligen haft bly i honungen.

Bee Urbans honung är alltså säker att äta. Dessutom hittar bina, och då även de vilda bina, många boplatser i stan.
– De tama bina bor i biodlarens bikupa. I rondeller och parker finns det ställen de vilda bina kan bo på. Där kan de också hitta en partner. Eftersom vi stadsmänniskor tycker att det är vackert när det blommar året om så har bina en jämn ström av mat. Gourmetkockar runt hela världen säger att stadshonungen är den finaste honungen för att den har den bredaste smakbuketten. Bara det gör ju honungen mycket mer värd.

Osynligt värde

Karolina menar att vi inte förstår konsekvenserna av binas död och att den kortsiktiga vinsten är ett problem.
– Hur mycket är vi beredda att betala för ren luft när växterna som tar upp koldioxiden försvinner? Grönska har ett stort osynligt värde för oss att vi inte tänker på det eller ser kopplingen.

Hur skulle du övertyga någon som tycker att det verkar jobbigt eller inte har pengar att handla ekologiska varor som är bättre för miljön?
– Gör små val. Alla har inte lust att sluta äta kött för att det är mer miljövänligt att äta vegetariskt. Men de flesta kan byta ut ett mål mat till en vegetarisk rätt och har du inte råd att köpa allt ekologiskt, har du kanske råd att dricka ekologisk mjölk. Världen blir inte bättre än människan gör den. Vi är alla bidragande till hur utvecklingen fortskrider.

Karolina har stor förhoppning till alla unga som har en tendens att förstå precis hur man borde göra.
– De vill ha bilfria städer med många gröna mötesplatser, solenergi och vindkraftverk på taken, kajak- och surfingställen, utbyggd kollektivtrafik och mer grönska. Vi har tagit bort så mycket natur från naturen att det finns ett stort behov av det.

Individen styr

Karolina anser att man måste lägga stora delar av ansvaret på politiker, men även på privatpersoner och företag.
– Individen behöver politikens hjälp för att ha råd att göra rätt val. Varför subventionerar man fiskeindustrins fiskare för att fånga fisk som inte finns i Östersjön som dessutom är giftig när man istället kan subventionera ekologiskt jordbruk som på sikt ger en hälso- och miljöeffekt som gör skillnad? Ifrågasätt varför de ekologiska bananerna kommer inplastade. Varför ska varor som är ekologiska vara märkta? Varför är det inte de besprutade, giftiga bananerna, som är inplastade? Varför står det inte ”giftiga bananer” i stället? Varför är det maten som är ”bra” som märks ut, det borde vara tvärtom. Det som är giftigt ska märkas ut.

En miljardindustri

Det globala värdet av pollineringen är värderad till drygt 1 900 miljarder kronor om året, eller 9,5 procent av det totala värdet av matproduktionen i världen enligt en fransk-tysk studie från 2009.
– När man räknar värdet av pollinering kan man endast använda det direkta värdet av pollineringen för en råvara, exempelvis tomaten. Det indirekta värdet på en förädlad produkt som ketchup, kan inte tas med i beräkningen. Förädlingsvärden kan således aldrig tas med, vilket om man tänker på hur vi förädlar saker, skulle vara ovärderligt. Samma sak med gurka, man räknar inte med saltgurka och bostongurka, utan endast "rågurkan".

Mänsklig pollinering

Karolina berättar att hon träffat en man i Skärholmen som provade att pollinera sitt eget äppelträd. Han hann inte göra mer än en tredjedel, men det var också enda stället av trädet som fick äpplen.
– Man klipper hanblommor från träd. Slår ned pollen i påsar, tar sedan en påse och en pensel och sen doppas penseln i påsen och så går man från blomma till blomma och pollinerar.

Många går utan jobb, kan det inte vara bra med mänsklig pollinering som ger fler arbetstillfällen?
– Vi kan bege oss till Sichuan i Kina och fråga hur effektivt det är. Landets före detta diktator Mao Zedong beordrade att man skulle döda alla småfåglar för att de åt upp utsädet, potentiell skörd. Resultatet blev en insektsepidemi som åt upp allting eftersom småfåglarna inte fanns där för att äta upp insekterna. Resultatet av det var att bespruta skörden med farliga miljögifter. Marken har fortfarande inte återhämtat sig.

Är det en stor kris?
– Ja. Folk kommer inte reagera förrän de väljer att se. Skygglappar är vårt största hot. Vi vill tjäna pengar som vi inte har för att köpa saker som vi inte behöver för att imponera på folk vi inte bryr oss om. Det vi behöver är tid och den har vi inte råd med, så då måste vi jobba ännu mer.

Varför är inte folk rädda?
Konsekvenserna kommuniceras inte. När folk läser att bin dör tänker folk att de ändå inte gillar bin. Hade det i stället stått ”kaffepriserna förväntas gå upp 70 procent” och ”jeansprodukter kommer vara en bristvara” tror jag att fler skulle börja oroa sig. Vi kommer inte ha något kaffe om vi inte har insekter som pollinerar blommorna och det skulle vara enormt mycket dyrare att köpa kött om insekterna forsätter försvinna i den takt de gör.

Då kanske flera frågar sig om man verkligen behöver den biologiska mångfalden? Man kanske kan bli av med tio, femton arter utan att någonting händer. Men rätt som det är blir vi av med två nyckelarter, som bin. Med det faller din matkonsumtion.
– Kanske måste något hända för att människan ska ändra sig. Å andra sidan är jag skeptisk till det. Vi har haft världskrig, inte bara en, utan två gånger! Så jag undrar om vi verkligen lär oss något.

Einstein lär ha sagt att vi kommer dö fyra år efter att bina har dött.
– Forskare har prövat hypotesen. Nej, vi skulle inte dö, men vi skulle ha en global sjörbjugg, alltså c-vitamin brist, inom fyra år. Men som sagt, då har man bara testat på pollineringen, man har inte tagit hänsyn till om luften försämrats eller om temperaturen har höjts. Vi skulle generellt gå omkring med dåliga tänder och i polyesterkläder och det är ju lagom roligt.

Krossar fördomar

Folk tror ofta att bin är getingar och de blir förvånade när Karolina och Josefina är pålästa och kunniga inom ett så brett område.

– Folk förväntar sig att vi ska kunna mycket om bin, men kanske inte ha samhällsfokus i den utsträckning som vi har. Vi ser inte ut som biodlare ”ska” göra. Jag har ofta knallrött läppstift, färgglad klädstil och ibland går jag i högklackat. Samtidigt kan jag gå in i nördiga diskussioner om bins levnadsstadier. Vissa kanske är rädda att jag ska dyka upp i gummistövlar och en trasig tröja. Det är alltid lättare att kommunicera med folk som har samma ”språk”. Det är en fördel när man har kundmöten.

Tror du att ni provocerar andra?
– Vi har nog provocerat en och annan biodlare. Vissa testar vår kunskap och i bland blir vi korsförhörda för att se om vi kan våra bin. I bland blir de retade när jag frågar om de använder vissa gifter. De flesta biodlare odlar för honungens skull, här kommer vi och odlar för miljön. Vi blev ifrågasatta när vi startade ett aktiebolag. För vi som gör något som är bra för allmänheten, varför ska vi tjäna pengar på det? Då hävdar jag att det borde vara tvärtom – att alla företag som gör något dåligt borde betala lite extra. Det ska inte vara fult att tjäna pengar på bra saker. Det borde vara fult att tjäna pengar på dåliga saker.

Ni är två tjejer, som är biologer, som har blivit kommersiella – är det kontroversiellt?
– Det tror jag beror på vilken yrkesgrupp man talar om. Den grupp vi mötte störst motstånd från var vissa delar av biodlarkåren. Många biodlare kontaktade oss för att fråga varför vår honung var så dyr. ”Hur vågade vi”, ”var vår honung så mycket bättre”. Jag tror att priset på honung kommer stiga.

Bee Urban var non-profit men sadlade om för två år sedan och blev aktiebolag.
– Ett beslut som till viss del berodde på juridiska skäl. Vem bär till exempel ansvaret om en bikupa ramlar ner från ett hustak?

Karolina berättar att företaget fick högre trovärdighetsfaktor. Som ideella fick vi inte en krona i starta-eget-bidrag för vår idé verkade så dum. Nu har vi omregistrerat och startat det ideella nätverket ”beeurban network” där privatpersoner kan gå in med sitt stöd genom att köpa presentkort på bin (pengar).

Förra året gick ni back 24 000 kronor. Vad har ni för resultatmål i år?
– Att gå minus var nog en nybörjarmiss. Vi har startat en verksamhet som inte är prövad och finns någon annan stans. Prissättningsbilden var också ett problem. Först var vi för billiga, nu är vi en krona för dyra, en bikupa kostar nämligen 60 000 kronor istället för det psykologiska i att kosta 59.999 kr. Vi är en miljöåtgärd, men företags miljöbudget är ofta mycket små.

Er verksamhet främjar biologisk mångfald, varför är biologisk mångfald bra?
– Biologisk mångfald är alla levande varelser, och ju fler arter med liknande funktioner ger hög resilience. Det betyder att olika växter som kan utföra samma funktion i naturen kan ersätta en arts försvinnande. Andra växter kan alltså ta över en annan växts funktion om den skulle minska i antal. Naturen hjälper på så sätt sig själv. Men har man olika växter som gör olika saker kan det vara förödande om en växt som ensam fyller en funktion försvinner. Det betyder att hela områden kan raseras om bara en art skulle utrotas. Därför är det oerhört viktigt att ha många arter med samma funktioner, som ett stöd för eventuella rubbningar.

Ska man låta naturen vara?
– Det kommer aldrig att hända. Den är kontrollerad, vare sig vi vill det eller inte. Där människan är kontrolleras naturen.

Författare Carin Fock

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.