Du är här

2015-02-03

Uppryckning utan uppgång på börsen

Förnybar energisektorn har skärpt till sig rejält på senare tid. Så nu lyfter bolagen på börsen? Inte alls. Raset för oljepriset stoppade uppgången.

Vad ska in? Sol och vind! Vad ska väck? Barsebäck! Så skanderade svenska kärn­krafts­mot­stån­dare på demonstrationståg på 1980-talet.

Gräsrotsrörelser världen över spelade en viktig roll för att få igång produktionen av förnybar energi, främst vindkraft men på senare år även solkraft. Även sedan bolagen tagit sig in på börsen har det ideologiska inslaget levt kvar. Inte sällan har investeringar i till exempel vindkraftsbolag haft en dubbel agenda. Gör en insats för miljön och ha samtidigt chans att hänga på en börsraket, har det låtit – mer eller mindre uttalat.

Man får hoppas att den känslomässiga vinsten av att stötta något man tror på har haft betydelse för investerarna. För med få undantag har det inte gått bra mätt i kronor och ören. Den som investerade en tusenlapp i den förnybara energi­sektorn 2002, samma år som Renixx, världens första globala index, startade har i dag bara runt 170 kronor kvar. En nedgång med drygt 70 procent.

Men på senare tid har en hel del förändrats till det bättre. Stålbadet som sektorn genomgått i synnerhet mellan 2009 och 2013 tvingade den att växa upp. Tidigare år fanns det gott om investerare som gärna plöjde ner pengar i sektorn, främst vindkraftsprojekt. Det gjorde bolagen ohälsosamt kaxiga. Den atti­tyden har raskt tonats ned i takt med ett sjunkande elpris som ätit upp marginalerna.

Dessutom gjorde finanskrisen såväl stater som privata investerare mindre benägna att hålla bolag med ineffektiv produktion under armarna. Svaga aktörer slogs ut.

– Vi ser utslagningen som något positivt. Det överlägset viktigaste som hänt under de senaste två, tre åren är att sektorn börjar bli konkurrenskraftig jämfört med fossil energi, säger Alexander Jansson, VD på CB Fonder, och en av förvaltarna av CB Save Earth Fund som investerar i förnybar energi, vattenhantering och miljöteknik.

Trots en knackig ekonomisk utveckling har andelen förnybar energi­produktion ökat kraftigt. I dag kommer 2 procent av världens energiförbrukning från förnybara källor (8 procent om man räknar in vattenkraften).

Det sägs ofta att tillväxten skett på en skör grund, att bolagen varit dopade av subventioner och olika politiska stödsystem. Även om en hel del invester­ingsstöd finns kvar, och politiker på många håll fort­farande lanserar nya mer eller mindre snillrika sy­stem för att minska fossilberoendet, verkar den stora stödperioden vara över.

Så sent som 2008 var i princip alla solinstallationer i världen statligt subventionerade. Prognosen är att var tredje system ska klara sig utan subventioner 2015.

– Ett minskat beroende av subventioner är a och o för en långsiktigt sund utveckling, och för ett ökat intresse från investerare. Tillgången till subventioner har blivit sämre främst i länder med svaga statsfinanser; det vill säga i Sydeuropa. Men i starka ekonomier, framförallt Tyskland, satsar man fortfarande på sektorn i allmänhet och solenergi i synnerhet.

Samtidigt är anklagelserna mot sektorns bidragsberoende överdrivna, menar Alexander Jansson. För att få upp nya energislag på banan krävs investeringar av en omfattning som det privata näringslivet inte skulle ha mäktat med. Dessutom klarar sig den fossila energi-sektorn inte heller på egen hand.

– Man ska minnas att hela energisektorn är kraftigt subventionerad. Fossil energi mottar årligen ungefär 600 miljarder dollar i subventioner, att jämföra med 90 miljarder dollar för förnybar energi.

De förnybara energibolagen har gjort sin läxa, och belönades följaktligen med vad som såg ut att vara en början på en stark återhämtning på börsen. Sedan andra halvan av 2012 har index för sektorn stigit med drygt 80 procent, i kronor. Men glädjen blev kortvarig. Uppgången har avstannat helt och nu backar många av aktierna.

Det är oljans fel. Oljepriset har sedan juni i år fallit nästan 40 procent vilket gjort att intresset för förnybar energi svalnat betydligt.

– Raset är negativt för oljebolag men också för förnybar energi, då incitamenten för substitution minskar.

En av de viktigaste förklaringarna till oljeprisets sammanklappning är den starka utvecklingen av en ny konkurrent till alla etablerade energislag, såväl fossila som förnybara.

Den långt mindre kostsamma skiffergasen, främst producerad i USA men med nya utvinnings­anläggningar på gång i till exempel Brasilien och – på närmare håll – Polen, har seglat upp som något av en svart svan på energi­området och gör det mycket svårt att förutse utvecklingen på energiområdet i stort.

Att det finns stora reserver av skiffergas står utom tvivel. Där­emot finns många frågetecken kring miljöaspekterna, främst med anledning av utvinningsmetoden, så kallad fracking, som gör det omöjligt att förutse hur stort hotet mot konkurrerande energikällor är.

Men priskriget mot andra energi­slag är långt ifrån den förnybara energisektorns enda problem. En i högsta grad aktuell utmaning är det kalla klimatet där många av vindkraftverken rests och där många av de framtida tornen planeras; i Kanada, norra Kina, Ryssland och Norden.

Mycket möda har lagts ned på att utveckla så kallade avisningssystem, men inte ens sådana är någon garanti för fungerande drift. Till exempel Vattenfalls satsning på vindkraft i kalla klimat kantats av problem. Nedisning orsakar ett produktionsbortfall på hela 20 procent årligen, riktigt kalla år långt mer. Nyligen beslöt energijätten att skriva ned värdet rejält (enligt obekräftade uppgifter med närmare hälften) på sin största vindkraftspark Stor-Rotliden. Parken invigdes 2011 och investeringen var 1,5 miljarder kronor.

En summering av förnybar energi-sektorns problem är inte upplyftande. Svårigheter att finansiera nya projekt. Ett energipris som ser ut att stanna på ganska låga nivåer. Osäkerhet inför vad som gäller i fråga om subventioner och politiska åtaganden för att uppnå EU:s klimatmål, det så kallade 20-20-20-målet som bland annat går ut på att höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion.

Problemen för förnybar energi-bolag är ungefär desamma för de flesta europeiska länder. I Sverige finns dessutom problemet med att vindsnurrorna fryser fast, att elcertifikaten är billiga, att kommunala politiker kan sätta stopp för planerade projekt och att både närboende och vissa miljöaktörer protesterar högljutt mot planerade projekt.

Som lök på laxen tillkommer de bolagsspecifika problem som är oundvikliga på en marknad i ständig förändring och där tvära politis­ka kast är vardagsmat. I nuläget till exempel för danska Vestas, ett av världens ledande vindkrafts­bolag. Efter en djup kris som fick aktien att rasa ner till 23,25 danska kronor har bolaget rest sig, och aktien handlas nu till 236 kronor.

Rekordkursen till trots har bolaget tuffa tider. Dels på grund av en kostsam tvist med en grupp inve­sterare, men främst på grund av att utsikten till nya order försämrats.

I USA har ett bråk om en oljeledning mellan demokrater och republikaner fått till följd att det plötsligt råder osäkerhet om huruvida det blir några nya subventioner till förnybar energi i USA framöver.

Inte ens den fond som Alexander Jansson förvaltar med inriktning på bland annat förnybar energi hittar attraktiva investeringsobjekt i nuläget. CB Save Earth Fund har endast 1 procents exponering mot området, till förmån för bolag inom vattenhantering och energieffektivisering.

– Vi ser ett långsiktigt attraktivt case för förnybar energi, men är skeptiska på kort sikt.

Men – och det är ett stort men – det finns en underliggande tillväxtfaktor som får sektorns alla problem att te sig överkomliga. Världens behov av energi kommer att kvarstå, och ett ökat behov av just förnybar energi till följd av de miljöpolitiska löften som ledare världen över förbundit sig till gör att problemen helt enkelt måste övervinnas. Frågan är dock hur snabbt det sker. Svaret på den frågan ligger delvis i hur länge fossila källor kan fortsätta producera energi i oförminskad takt. Alexander Jansson pekar på att världen förvisso är helt i händerna på fossil energi i dag – men att det finns flera kraftfulla trender mot sektorn.

– Många investerare har börjat höja riskpremien för bolag med stora reserver av olja och gas på grund av det överhängande hotet från så kallade ”stranded assets”, strandade tillgångar. Det innebär att bolagen olje- och/eller gasreserver riskerar att falla kraftigt i värde, och i värsta fall bli värdelösa, bland annat på grund av att ny lagstiftning kan omöjliggöra utvinning av reserverna. I nuläget framstår det som motsägelsefullt att oljebolagen ska kunna utvinna sina bokförda reserver samtidigt som världen klarar 2-gradersmålet (att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader). En annan risk är att olje- och gassektorn underskattar potentialen för förnybar energi i allmänhet och solenergi i synnerhet. EON har redan gjort avbön, säger han.

På bara ett par decennium har förnybar energi gått från att vara en angelägenhet för ett begränsat antal demonstranter och eldsjälar till att vara ett högprioriterat område i samhällets alla delar.

För den börsintresserade finns fler och fler anledningar till att hålla koll på utvecklingen. Främst vindkraft, men på senare tid även solkraft, blir ett allt vanligare inslag i börsbolags verksamheter, även hos sådana som inte primärt sysslar med energi. Hit hör fastighetsbolaget Wallenstam, som med sina 66 vindkraftverk är självförsörjande på förnybar energi, och även inve­sterar i solenergi.

Skogsbolaget SCA har tidigare kämpat hårt för att kärnkraften ska byggas ut i Sverige. Nu bygger bolaget tillsammans med Statkraft Sveriges största vindkraftspark mellan Jämtland och Västernorrland.

Författare Linda Vikström

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.