Du är här

2016-04-01

Makroskolan

wysiwyg_image

Den som vet vad klockan är i konjunkturcykeln kan positionera sig rätt i olika tillgångsslag. Men för att kunna angöra ”konjunkturtiden” rätt krävs att man har insikt i vad som sker i ekonomierna och varför. I denna makroskola får du denna insikt. 

 

Del 1: Hitta rätt i konjunkturen

Fundamental bolagsanalys, teknisk diagramanalys och makroanalys har alla ett enda syfte: att försöka väga över sannolikheterna till placerarens fördel – att förbättra oddsen, med andra ord. Oavsett hur sofistikerade analysmodeller vi än använder, eller hur erfarna vi än är i att tolka information, finns alltid en viss risk, ett utrymme för misslyckande, som inte kan analyseras bort.

 

Ekonomen John Maynard Keynes (1883–1946), upphovsmannen till den keynesianska teorin och av många ansedd vara grundaren till ämnet makroekonomi, lär ha sagt att ”även om marknaderna på sikt tendera att röra sig mot sitt rationella värde kan de vara irrationella långt längre än vad du kan vara solvent”. Med andra ord: Du kan ha hur rätt som helst, men långt innan detta hinner visa sig kan dina pengar vara slut!

 

För att en person i långa loppet ska kunna bli en framgångsrik aktieplacerare räcker det inte med att kunna värdera börsbolag, bolagsdata, aktiekurvor och indexdiagram. Vederbörande måste också ha insikt i vad som sker i de viktiga ekonomierna, varför det händer och hur det som sker i slutändan kan påverka aktiekurser och indexrörelser. Som investerare måste vi själva kunna värdera det som massmedierna dagligen förser oss med i form av räntekommentarer, råvarupriser, konjunkturprognoser, sysselsättningsrapporter och en massa annan makroekonomisk statistik.

 

Makroekonomi och makrostatistik låter inte särskilt spännande. I den litteratur som finns i ämnet, och det som förmedlas av massmedierna, staplas ekonomiska termer på varandra – och kryddas med konstiga diagram.

 

Denna makroskola ska dock inte fördjupa sig i komplicerade ekonomiska modeller och hypoteser, men det kan faktiskt vara både intressant och i det långa loppet lönsamt för en aktieplacerare att ha insikt i ämnet.

 

Makroekonomi påverkar oss konsumenter, privatplacerare och företagare ständigt. Priserna på livsmedel eller på bensinen vid bensinstationen hänger ihop med makro. Vad vi betalar i ränta på bolånet eller vad den nya mobiltelefonen kostar gör det också. Till och med för dagisavgiften till kommunen finns en koppling till omvärldsfaktorer.

 

Det grekiska ordet ”makro”, när det står som tillägg eller prefix till ett annat ord, betyder ”i stor skala”. Motsatsen är ”mikro”, vilket i ekonomiska sammanhang brukar avse det som sker på konsument- och företagsnivå. Företagen antas vara vinstmaximerande, medan konsumenterna främst ser till ”nyttan” av sin konsumtion och ställer denna i relation till sysselsättning, inkomst, inflation, löneutveckling med mera.

 

Resultatet av våra ”mikrobeslut”, till exempel köp av lägenhet, villa eller att placera pengar i aktier och fonder, påverkas av makrofaktorer. Dessa hänger samman, och det är långtifrån givet vilka som vid varje tidpunkt har störst inverkan på placeringens värdeutveckling. Detta varierar från tid till annan och är i grunden beroende på var i cykeln konjunkturen befinner sig.

 

Ordet ”makro” i kombination med ”ekonomi” innefattar alltså samhällsekonomiska, inhemska som internationella, begrepp som penningpolitik, konjunktur, sysselsättning, BNP, industriproduktion, dollarkurs, inflation, export och oljepris, för att nämna några. Några givna regler för hur de här begreppen hänger samman och hur finansmarknaderna reagerar på dem finns alltså inte. När man försöker förutse den mer långsiktiga reaktionen på förändringar i viktiga makrodata handlar det till stor del om att man tittar bakåt i tiden för att se vad som hänt i ett liknande läge på liknande data. Det gäller alltså att hitta tumregler som till exempel: ”Börsen vänder uppåt mellan två och tre kvartal innan konjunkturen träffar sin botten” eller att ”konjunkturtrenden i Europa i regel släpar 6–9 månader efter USA:s”.

 

Ett fenomen som gäller på alla tillgångsmarknader där priserna får styras av utbud och efterfrågan fullt ut, alltså av ”fria marknadskrafter”, och som komplicerar bedömningen är att aktörerna tar ut en förväntad utveckling i förtid. Placerarna prisar in, eller ”diskonterar”, den förväntade framtida utvecklingen redan i dag.

 

Om aktiemarknadens aktörer får för sig att Ericsson nästa år kan komma att öka sin vinst med 20 procent börjar placerarna redan i dag köpa aktier, och kursen stiger. Om aktörerna på obligationsmarknaden tror att inflationen framöver kommer att stiga agerar de i dag utifrån denna övertygelse genom att sälja obligationer och därigenom höja marknadsräntorna.

 

Beteendet på marknaden framstår som rationellt tills statistik visar att inflationen inte alls var på väg uppåt. På kort sikt är det svårt att finna belägg för att marknaderna beter sig rationellt. På längre sikt anpassar sig aktörerna successivt till ny information.

 

Finansmarknaderna reagerar egentligen inte heller på den ekonomiska statistik som verkligen presenteras utan på avvikelser från sina förväntningar. Ekonomer vid banker, mäklarfirmor och andra placeringsinstitut rapporterar regelbundet sina prognoser för ett antal makroindikatorer. Nyhetsbyråer som Bloombergs, Reuter’s och svenska Direkt sammanställer och distribuerar dessa ”väntevärden”, och därigenom skapas en genomsnittsprognos.

 

Någon vecka innan Statistiska centralbyrån (SCB) ska publicera de svenska nationalräkenskaperna redovisar, till exempel, nyhetsbyrån Direkt vad konjunkturbedömarna i medeltal tror att tillväxten för bruttonationalprodukten (BNP) var under fjärde kvartalet.

 

Detsamma sker för annan viktig statistik och för andra länder. Den faktiska tillväxten i USA:s ekonomi föregående kvartal var kanske 3,7 procent, och enligt nyhetsbyrån väntar sig makroanalytikerna i genomsnitt att den nu har sjunkit till 1,7 procent. Marknaden tar till sig denna information och en konsensusuppfattning etableras.

 

När BNP-tillväxten senare redovisas till 1,7 procent sker ingen reaktion på marknaderna. Trots att tillväxten mellan andra och tredje kvartalet alltså mattades betydligt kom den in i linje med förväntningarna. Däremot hade marknaderna sannolikt reagerat kraftigt om tillväxten hade avvikit stort från väntevärdet.

 

I förlängningen betyder detta att marknaderna faktiskt kan reagera på samma indikator två gånger – första gången när nyhetsbyråerna publicerar sina undersökningsresultat, om prognosen avviker från vad som då väntas, och andra gången om den faktiska noteringen avviker från konsensusprognosen.

 

Detta är tre viktiga observationer vi ska vara medvetna om. Marknaderna tar ut en förväntad utveckling i förväg, de reagerar på avvikelser från vad som väntades och anpassar sig till ny information. Dessutom kan de reagera på samma indikatorer två gånger, först när konsensus bildas (om den avviker från gängse tro) och sedan om det redovisade faktiska talet är bättre eller sämre än väntevärdet.

 

Sedan kan vi lägga till ytterligare ett par aspekter: Reaktionen på ett visst utfall i makrostatistik kan variera från gång till annan, beroende på var i konjunkturcykeln börsen befinner sig. Amerikansk makrostatistik och räntepolitik påverkar Stockholmsbörsen betydligt mer än svensk statistik. Detta beror på USA:s stora betydelse för världsekonomin och svensk ekonomis ringa storlek men stora beroende av vad som sker i omvärlden.

 

Även om USA:s ekonomi gått knackigt de senaste åren är den fortfarande världens största, och räknat som BNP i löpande priser och i USA-dollar är den ungefär 2,5 gånger så stor som tvåan Kina (runt 14 600 miljarder dollar respektive 5 750 miljarder dollar enligt prognos för 2010 från Internationella valutafonden). Kina passerade för övrigt Japan (cirka 5 400 miljarder dollar), som länge innehaft silverplatsen i världsligan, under andra kvartalet 2010.

 

Detta betyder att när vi tittar på inkommande makrostatistik måste vi hålla ett speciellt öga på den amerikanska statistiken men vara väl medvetna om att även den kinesiska statistiken också är väldigt viktig numera och där utvecklingen kan påverka finansmarknaderna starkt.

 

Inte nog med detta – vad som händer i de så kallade BRIC-länderna sammantaget (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) måste också bevakas, för de har en samlad BNP på nästan 10 700 miljarder dollar. Men, för att ytterligare understryka USA:s betydelse och vikten av att speciellt följa utvecklingen där, kan nämnas att de amerikanska hushållens privatkonsumtion svarar för närmare 70 procent av USA:s ekonomi och för nästan 20 procent av världens BNP.

 

Främst två faktorer bestämmer utvecklingen för olika investeringsobjekt: tillväxt och inflation. Har vi kläm på dessa två kan vi också positionera oss rätt i konjunkturcykeln och på investeringsklockan. I det förstnämnda nyckelbegreppet, tillväxt, finns bland annat indikatorer som BNP, privatkonsumtion, sysselsättning och industriproduktion att ta hänsyn till.

 

Vad gäller inflationen måste vi också lägga till centralbankerna och deras förändringar av styrräntorna. Konjunkturcykeln är det sammanlagda resultatet av många underliggande cykler för allt ifrån priserna på griskött och smör till fraktfartyg och lokaler.

 

Teorierna kring konjunkturförloppet har genom åren varit många, och de första cykelteorierna tog sin utgångspunkt i förändringar i väder samt i astrologin. Sådana ”naturliga” fenomen ansågs påverka skördar, människors humör med mera och att de i sin tur skapade de fluktuationer som kan obseveras, till exempel för priser på jordbruksprodukter eller stål.

 

Den som brukar anges som ”upptäckare” av konjunkturcykeln är den franske statistikern Clément Juglar (1819–1905). Han identifierade och skrev 1862 att sådana fluktuationer framträder i alla ekonomiska system och att det tar i genomsnitt 7–11 år för ett land att gå från välstånd till depression och tillbaka till välstånd igen.

 

Moderna teorier om konjunkturcykeln utgår ifrån att den består av två olika ”delar” och att en kombination av dessa gör att cykelförloppet blir som det blir. BNP, industriproduktion och andra makroindikatorer är trögrörliga till sin natur, vilket innebär att ett land inte svänger från högkonjunktur till recession på ett enda kvartal.

 

Den ena är alltså att konjunkturförloppet är förutsägbart. Den andra komponenten består av slumpmässiga yttre element, och påverkan från dessa gör att konjunkturprognoser då och då slår fel. Den kraftiga prisstegringen på råolja från 2006 och fram till sommaren 2008 är en sådan yttre störning som kan minska förutsägbarheten. Snabba och starka valutakursförändringar är en annan störning som kan rucka på mönstret.

 

BNP, som nämnts några gånger, kan sägas vara grundbulten för ämnet makroekonomi. BNP är ett värdemått på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en bestämd tidsperiod. Oftast redovisas BNP som den procentuella förändringen under ett kvartal jämfört med föregående kvartal (till exempel +0,6 procent) eller jämfört med motsvarande kvartal för ett år sedan (till exempel +2,1 procent i årstakt).

 

Ibland refereras till det absoluta värdet i kronor eller dollar, som i den tidigare jämförelsen mellan USA och Kina. Observera dock att när ekonomer i USA, även i Japan och andra asiatiska länder, räknar om sin BNP-tillväxt från ett kvartal till årstakt multiplicerar de den helt enkelt med 4. Om BNP under tredje kvartalet steg med 0,8 procent jämfört med första kvartalet blir tillväxten, räknat på detta sätt, 3,2 procent över ett år. I Sverige och övriga Europa beräknas årstakten genom att det faktiska BNP-värdet för aktuellt kvartal jämförs med motsvarande värde samma kvartal ett år tidigare.

 

BNP används som värdemätare på den ekonomiska aktiviteten i ett land. I Sverige hittar vi uppgifter om BNP i Nationalräkenskaperna (NR) som sammanställs av Statistiska centralbyrån och offentliggörs var tredje månad, med en fördröjning på drygt två månader. I USA kommer motsvarande information med ungefär en månads fördröjning.

 

NR är, enkelt uttryckt, ett lands bokföring, jämförbart med ett företags resultat- och balansräkningar, där man med uppdelning på olika konton kan följa utvecklingen för olika poster.

 

Denna statistik ger en samlad bild av den ekonomiska utvecklingen, från såväl efterfråge- som utbudssidan. Den kan beräknas från endera produktions-, inkomst- och användningssidan, men alla når i princip fram till samma slutsumma. Nationalräkenskaperna är ett viktigt hjälpmedel för beslutsfattare, till exempel för regeringen när den ska utforma sin ekonomiska politik. Det som begränsar betydelsen för en aktieplacerare är dels den långa eftersläpningen, dels att det mesta av innehållet redan är känt genom andra indikatorer.

 

På lång sikt, över många år, växer BNP stadigt, och kurvan över dess utveckling har en svagt positiv lutning. Detta är vad man säger den långsiktiga tillväxtpotentialen, eller konjunkturtrenden. Det är den takt ett land kan växa med neutralt inflationstryck, alltså en ”lagom” stark tillväxt som är uthållig och utan att resursutnyttjandet sätter press uppåt eller nedåt på inflationen. För USA bedöms den långsiktiga tillväxtpotentialen för närvarande vara omkring 2,75 procent, för Sverige 2,25–2,5 procent och för euroområdet något lägre.

 

På kort sikt, till exempel från kvartal till kvartal eller från år till år, kan BNP dock förändras ganska mycket. Dessa, mer kortvariga, förändringar i förhållande till trenden kallas konjunkturcykeln.

 

I nästa avsnitt ska vi dels se hur börsen rör sig genom en konjunkturcykel, dels granska en handfull andra intressanta variabler som kan ge oss information om var i cykeln vi befinner oss.

 

Mats Jonnerhag

Marknadsstrateg och kapitalförvaltare vid ACT Asset Management i Zürich, Schweiz. Mats har jobbat 30 år i finansbranschen som företags-, börs- och makroanalytiker. Han startade tidningen Börsinsikt 1982.

 

Del 2: Aktiebörsen visar vägen

Del 3: Berg av statistik ger mest problem

Del 4: Rytmiska rörelser styr börstrenderna

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.