Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2017-10-27

AFA Försäkring: 28 miljoner kronor till ny forskning om arbetsmiljö och hälsa

Pressmeddelande 27 oktober

På uppdrag av arbetsmarknadens parter beviljar AFA Försäkring drygt 28
miljoner kronor i anslag till nio nya forskningsprojekt. Gemensamt
för projekten är att de ska bidra till att minska arbetsskador och
långvarig sjukfrånvaro.

[image] Organisatoriska förutsättningar för rektorer och
förskolechefer, fysisk och psykosocial belastning i sjukvården och
kemikalierisker för ögonfransstylister och nagelteknologer. Det är
ämnena för tre av de nio forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa
som har beviljats totalt 28 312 000 kronor av AFA Försäkring i 2017
års tredje anslagsomgång.

- Att resultaten från vår forskning kommer arbetsplatser till nytta är
viktigt för oss. Därför är detta ett av våra huvudkriterier, när vi
beslutar om vilka projekt som får stöd. Vi är glada att kunna bevilja
nio nya projekt med olika fokus inom arbetsmiljö och hälsa, säger
Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA
Försäkring.

AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och
hälsa. Målgrupperna utgörs i första hand av människor i arbetslivet,
inom det privata näringslivet och i kommuner och landsting.

Skolledares arbetsmiljö: Ett projekt om organisatoriska
förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet
och förbättringspotential

Rektorer och förskolechefer har en hög arbetsbelastning och riskerar
att drabbas av överbelastning, kronisk stress och stressrelaterad
psykisk ohälsa. Idag saknas kunskap om sambandet mellan skolledarnas
organisatoriska förutsättningar och deras psykiska hälsa. En
undersökning av skolledares möjligheter att möta utmaningar de ställs
inför gynnar både deras arbetsmiljö och skolan.

Roger Persson, docent i psykologi, har tilldelats 3 998 000 kronor för
att i samarbete med Umeå universitet kartlägga tidiga tecken på
utmattning och byte av arbetsplats/befattning hos rektorer och
förskolechefer. Enkätdata kommer att samlas in från upp till 4 000
personer vid två tillfällen och följs av workshoppar där grupper av
skolledare får reflektera över resultaten.

Projektet pågår till 2020 och avser att bygga upp en kunskapsbas om
skolledares utmaningar och deras möjligheter att möta dessa.
Resultaten kommer att kunna användas till att främja skolledares
arbetsmiljö och hälsa och därigenom bidra till en bättre skola.

Roger Persson, Institutionen för psykologi, Lunds universitet, tel;
046-222 87 56, e-post: roger.persson@psy.lu.se.

De mest sjukskrivna. Sjukfrånvaro bland anställda inom vård- och
omsorg - vilken roll spelar kombinationen av fysiska och psykosociala
belastningar?

Sedan början av 2000-talet har sjukfrånvaron i vård- och
omsorgssektorn ökat kraftigt, särskilt i form av längre sjukfall med
psykisk diagnos. Långa sjukskrivningar leder i regel till att den
drabbade slutar arbeta, vilket medför kostnader för samhället och
lidande för individen. Studien gör det möjligt att identifiera hur
riskfaktorer och så kallade friskfaktorer påverkar de anställdas
sjukfrånvaro.

Magnus Helgesson, med. dr, tilldelas 4 200 000 kronor för att studera
utvecklingen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för långa
sjukskrivningar med psykiska, muskuloskeletala och hjärt- och
kärl-diagnoser i vård och omsorgssektorn. Studien baseras på en
sammanlänkning av data från Statistiska
centralbyråns/Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöundersökningar, SCB:s
databas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier och
Försäkringskassans sjukförsäkringsregister.

Projektet pågår till 2020 och beräknas göra det möjligt att
identifiera specifika arbetsmiljöfaktorer och kombinationer av
faktorer som leder till sjukfrånvaro inom vård och omsorg.

Magnus Helgesson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Institutet, tel; 08-524 832 20, e-post: magnus.helgesson@ki.se.

Akrylater inom skönhetsbranschen: En kartläggning av arbetsmiljö och
yrkesrelaterad ohälsa hos ögonfransstylister och nagelteknologer

Kvinnor i skönhetsbranschen känner sällan till att de produkter de
hanterar kan innehålla kemikalier som betraktas som hälsofarliga i
manligt dominerade yrken. Ögonfransstylister och nagelteknologer
arbetar med produkter som innehåller akrylater, vilka kan orsaka
luftvägsbesvär och eksem. Studien är den första systematiska
granskningen av de båda yrkesgruppernas arbetsmiljö och
yrkesrelaterade ohälsa.

Sara Gunnare, med. dr. i toxikologi, tilldelas 2 878 000 kronor för
att kartlägga ögonfransstylisters och nagelteknologers hälsa,
arbetsmiljö och kännedom om skyddsutrustning och för att mäta deras
exponering för akrylater. Data samlas in vid luftmätningar på tio
arbetsplatser per yrkesgrupp och genom två enkäter som skickas till
600 personer.

Projektet pågår till 2020 och väntas ge den första samlade bilden av
ögonfransstylisters och nagelteknologers arbetsmiljö och
arbetsrelaterade ohälsa. I projektet ingår också att ta fram en
branschinriktad webbutbildning om säker hantering av produkter som
innehåller akrylater.

Sara Gunnare, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, tel;
070-650 80 83, e-post: sara.gunnare@gmail.com.

Hållbart arbetsliv för nattarbetande sjukvårdspersonal: En kvalitativ
studie av arbetsmiljöfaktorer och möjligheten att kombinera arbete
med privatliv

Sjukvården har svårt att rekrytera och behålla nattpersonal. De som
arbetar natt verkar känna en lägre arbetstillfredsställelse och många
överväger att börja arbeta dagtid. Det finns därför ett behov av att
öka kunskapen om hur natt- och skiftarbete kan kombineras med god
hälsa, motivation och engagemang i arbetet.

Annika Lindahl Norberg, docent i psykologi, tilldelas 2 229 000 kronor
för att undersöka vad som påverkar sjuksköterskors och barnmorskors
vilja att stanna i en tjänst som inkluderar nattarbete. Data samlas
in i intervjuer med 30-40 personer inom yrkesgrupperna.

Projektet pågår till 2020 och väntas öka kunskapen om vilka faktorer
som bidrar till ett hållbart arbetsliv för nattarbetande inom
sjukvården.

Annika Lindahl Norberg, Institutet för miljömedicin, Karolinska
Institutet, tel; 070-226 06 71, e-post: Annika.Lindahl.Norberg@ki.se.

Nickel på huden - vad är normalt och vad är säkert?

Metallen nickel är fortfarande den vanligaste orsaken till
kontaktallergi, trots att den begränsas av den europeiska
kemikalieförordningen REACH. Tidigare forskning har främst undersökt
hudkontakt med nickel i yrken med hög exponering. Det saknas kunskap
om effekten av daglig kontakt med nickel i yrken där exponeringen är
mer diffus.

Anneli Julander, docent i arbets- och miljömedicin, tilldelas 2 116
000 kronor för att kartlägga effekten av kortvarig och upprepad
hudkontakt med nickel i yrken där exponeringen inte betraktas som
hög. Prover samlas in för analys från 150 personer med yrken som
IT-tekniker, frisör, lärare, förskolepersonal och administratör.

Projektet pågår till 2019 och förväntas ge ny kunskap om exponeringen
av nickel i olika yrken och eventuella skillnader i exponering mellan
kvinnor och män. Resultaten bör få betydelse för begränsningen av
nickel i REACH och ge underlag till företagshälsovårdens förebyggande
arbete. Bättre information om var man riskerar att exponeras för
nickel kommer att underlätta för allergiska personer och väntas leda
till färre sjukskrivningar på grund av handeksem.

Anneli Julander, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet,
tel; 08-524 800 52, e-post: anneli.julander@ki.se.

Risk- och friskfaktorer hos personer som fått evidensbaserad
grundbehandling för höft- och knäartros

Artros är vår vanligaste ledsjukdom och drabbar var fjärde person över
45 år. Sjukdomen går idag inte att bota och den behandling som ges är
främst inriktad på att lindra symtom och förebygga
funktionsnedsättning och försämrad hälsa. Det finns behov av ökad
kunskap om utvecklingen av artros för att identifiera vilka patienter
som har en god prognos med långsam sjukdomsutveckling och vilka som
ska rekommenderas protesoperation.

Ola Rolfson, docent i ortopedi, tilldelas 2 368 000 kronor för att
studera 50 000 patienter som fått grundbehandling för artros och
bland annat jämföra deras hälsa, yrke och civilstånd med personer
utan artros. Data hämtas från det nationella kvalitetsregistret
Bättre Omhändertagande av patienter med Artros, BOA, SCB,
Socialstyrelsens patientregister, Svenska höftprotesregistret och
Svenska knäprotesregistret.

Projektet pågår till 2020 och förväntas öka kunskapen om utveckling av
artros över tid. Det ger i sin tur möjlighet att förbättra
behandlingen vid artros och att förutse vilka patienter som kommer ha
större behov av insatser.

Ola Rolfson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs
universitet, tel; 070- 522 63 86, e-post: ola.rolfson@vgregion.se.

Förenklade exponeringsbedömningar av vibrationer - ett viktigt verktyg
i det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Vibrationsskador är idag den vanligaste godkända arbetssjukdomen och
skadorna blir ofta permanenta. Arbetsgivaren är skyldig att förhindra
vibrationsskador genom att bedöma riskerna vid arbete med verktyg och
maskiner. En utvecklad vibrationsdatabas skulle underlätta
riskbedömningar för både arbetstagare och arbetsgivare och bidra till
ett bättre förebyggande arbetsmiljöarbete.

Hans Pettersson, tekn. dr, tilldelas 2 989 000 kronor för att utveckla
den nationella vibrationsdatabasen och dess tillhörande
mobilapplikation. Projektet genomförs i samarbete med
arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och arbets- och
miljömedicinska kliniker i Sverige. Arbetsgivare, skyddsombud och
företagshälsovård från ett 90-tal företag i berörda branscher bjuds
in för att utvärdera den utvecklade databasen och mobilapplikationen.

Projektet pågår till 2020 och förväntas resultera i ett förenklat och
mer användarvänligt verktyg för bedömning av riskerna vid arbete med
vibrerande verktyg och maskiner. Det beräknas kunna leda till ett
förbättrat förebyggande arbetsmiljöarbete.

Hans Pettersson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
universitet, tel; 090-785 69 27, e-post: hans.pettersson@umu.se.

Kan man mäta vibrationsskador i blodet?

På senare år har vibrationsskadorna ökat och många av de drabbade är
unga. Vi vet idag att vibrationer orsakar symtom i kärl och nerver,
men vi vet inte exakt vad som händer i kroppen när den utsätts för
vibrerande påfrestningar. Det finns behov av metoder som kan ge
objektiv och tidig information om att en vibrationsskada är på väg
att utvecklas.

Catarina Nordander, docent i arbets- och miljömedicin, tilldelas 4 152
000 kronor, för att samla in blodprover från 100 sökande för
vibrationsskada och jämföra dem med prover från vibrationsexponerade
personer utan symtom och med personer som inte exponer...

Författare Cision

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.