Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-01-11

AFA Försäkring: 28 miljoner till forskning inom arbetsmiljö och hälsa

Pressmeddelande 11 januari

Hjälpmedel i badrum, individuell schemaplanering och trakasserier, hot
och våld i hotell- och restaurangbranschen. Det är ämnena för tre av
de nio forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 28 246 000 kronor
av AFA Försäkring i 2018 års fjärde anslagsomgång.

Badrum för alla - nydanande lösningar för hållbar arbetsmiljö och
brukarautonomi

Allt fler äldre vårdas hemma och trånga badrum gör att vårdpersonalen
får svårt att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. En genomgång och
utveckling av tekniska hjälpmedel som lyftanordningar och vridbara
toaletter kan både bidra till en bättre arbetsmiljö och minska
antalet olyckor i badrum.

Linda Rose, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 3 658 000
kronor för att undersöka behovet av badrumslösningar hos vårdtagare,
vårdpersonal och arbetsgivare. Efter en genomgång av tillgängliga och
utvecklingsbara lösningar utrustas två prototypbadrum med
nyutvecklade tekniska hjälpmedel.

Projektet pågår till och med juni 2022 och väntas ge en tydlig bild av
hur badrum kan förbättras för att bidra till en god arbetsmiljö och
minska antalet olyckor och arbetsskador inom vård och omsorg.

Linda Rose, teknologie doktor vid Kungliga Tekniska Högskolan, tel:
08-790 94 96, e-post: linda.rose@sth.kth.se.

Hur kan man inom vården uppnå långsiktigt hållbara och attraktiva
arbetstider med en individuell schemaplanering (ISP)?

När vården står inför utmaningen att rekrytera personal för att
undvika underbemanning kan möjligheten att påverka sitt arbetsschema
vara ett attraktivt erbjudande. Bättre kunskap om effekterna av
individuell schemaplanering kan gynna personalens hälsa och bidra
till säkrare och effektivare vård.

Anna Dahlgren, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 294 000 kronor
för att kartlägga hur ISP används och uppfattas av undersköterskor,
sjuksköterskor och avdelningschefer. En enkät kommer att skickas ut
till 600-800 personer i de olika yrkesgrupperna med frågor om
exempelvis sömn, balans mellan arbete och fritid, inflytande över
arbetstiden och psykosocial arbetsmiljö.

Projektet pågår till och med mars 2022 och väntas generera kunskap om
hur man kan använda ISP på ett sätt som möjliggör en bättre
arbetsmiljö och minskar risken att medarbetare blir sjuka. I
projektet ingår att ta fram rekommendationer och riktlinjer som
kommer att kunna användas av medarbetare, chefer, HR-avdelningar och
ledningar inom vården.

Anna Dahlgren, doktor i psykologi vid Karolinska Institutet, tel:
070-258 20 03, e-post: anna.dahlgren@ki.se.

Bara en bagatell - eller? Att avnormalisera trakasserier och hot om
våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen

Hotell- och restaurangbranschen sysselsätter många unga, kvinnor och
invandrare och är samtidigt en bransch där den psykosociala
arbetsmiljön inte är så väl kartlagd. Ökad kunskap kan förebygga
risken att utsättas för sexuella och rasistiska trakasserier eller
hot och våld och ligga till grund för goda arbetsvillkor och en
hållbar arbetsmiljö.

Kristina Zampoukos, vid Mittuniversitetet, tilldelas 3 752 000 kronor
för att studera förekomsten av trakasserier, hot och våld och hinder
för att arbeta förebyggande och för att undersöka behovet av metoder
och verktyg för att förändra kulturen i hotell- och
restaurangbranschen. Studien innefattar individ- och gruppintervjuer
med chefer, skyddsombud och anställda inom kök och servering,
städning, reception och konferens.

Projektet pågår till och med februari 2022 och förväntas bidra med
kunskap, rekommendationer och åtgärdsförslag som ökar möjligheterna
att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö inom hotell- och
restaurangnäringen.

Kristina Zampoukos, doktor i samhällsgeografi vid Mittuniversitetet,
tel: 010-142 79 12, e-post: kristina.zampoukos@miun.se
(https://www.miun.se/Personal/kristinazampoukos/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7P...).

10 år med Bas-P och Bas-U - hur kan deras effektivitet öka och
byggarbetsmiljön bli säkrare?

På en byggarbetsplats samlas ofta många yrkesgrupper och sedan 10 år
tillbaka kräver Arbetsmiljöverket att särskilda
arbetsmiljösamordnare, Bas-P och Bas-U, ansvarar för arbetsmiljön vid
planering och utförande av arbetet. En utvärdering av de båda
samordnarrollerna kan öka förståelsen för hur ett fungerande
arbetsmiljöarbete kan bidra till att minska risken för tillbud och
skador.

Sanny Shamoun, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 3 480 000
kronor för att utifrån ett så kallat MTO-perspektiv undersöka
samspelet mellan människa, teknik och organisation i byggbranschen.
Data samlas in genom intervjuer, en enkät och arbetsplatsbesök.
Resultat och förslag diskuteras sedan på en workshop med bland andra
skyddsombud, chefer, HR-anställda och representanter från
Arbetsmiljöverket.

Projektet pågår till och med 2021 och väntas resultera i handfasta råd
och rekommendationer för hur man möjliggör en god arbetsmiljö i
byggbranschen med hjälp av arbetsmiljösamordnarrollerna Bas-P och
Bas-U.

Sanny Shamoun, doktor i psykologi vid IVL Svenska Miljöinstitutet,
tel: 010-788 65 52, e-post: sanny.shamoun@ivl.se.

Vad krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera i kedjeföretag inom
handeln?

Numera domineras dagligvaru- och detaljhandeln av butikskedjor där
ramarna för arbetsmiljöarbetet ofta sätts av huvudkontoret och sedan
införs i butikerna. Ökad kunskap om hur kedjeföretag arbetar med
arbetsmiljön kan belysa utmaningar och möjligheter och bidra till ett
fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i handeln.

Maria Vigren, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 3 650 000
kronor för att studera arbetsmiljöarbetet i kedjeföretag och hur det
implementeras från central nivå. Data kommer att samlas in genom
besök i 6-8 butikskedjor och intervjuer med personer som deltar i
arbetsmiljöarbetet för att sedan analyseras ur ett OBM-perspektiv,
Organizational Behaviour Management.

Projektet pågår till och med 2021 och förväntas resultera i konkreta
råd om hur en god arbetsmiljö kan möjliggöras i kedjeföretag.

Maria Vigren, fil.kand. i personal- och arbetslivsfrågor, IVL Svenska
Miljöinstitutet, tel: 010-788 66 43, e-post: maria.vigren@ivl.se.

Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart

Närmare var tredje sjöman i Sverige är kvinna och på senare år har en
tidningsartikel och ett upprop i samband med #MeToo-rörelsen
uppmärksammat sexuella trakasserier inom sjöfarten. Ökad kunskap om
hur man kan förebygga och hantera kränkande särbehandling ombord kan
bidra till en bättre och jämställd arbetsmiljö.

Cecilia Österman, vid Linnéuniversitetet, tilldelas 1 210 000 kronor
för att identifiera, sammanställa och utvärdera metoder och
strategier som kan minska risken för kränkningar. Utvärderingen
kommer att ske i samarbete med representanter för rederier,
arbetstagarorganisationer och yrkesnätverk inom sjöfarten.

Projektet pågår till och med januari 2021 och förväntas resultera i
kommunikation om metoder och strategier för att minska risken för
kränkande särbehandling inom ramen för det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Förankring av projektet i branschen väntas göra
det lättare att införa de föreslagna åtgärderna i sjöfartens vardag.

Cecilia Österman, doktor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet,
tel: 070-748 27 07, e-post: cecilia.osterman@lnu.se.

Smarttelefon-baserad mätning, riskanalys och intervention av kraft och
rörelse vid handintensivt arbete

Repetitivt och påfrestande arbete som orsakar belastningsbesvär i
underarmar, händer och fingrar är vanligt inom exempelvis
dagligvaruhandeln. Ett bärbart system som mäter muskelaktivitet och
handledens vinkel och rörelsehastighet kan ge mer tillförlitliga
riskbedömningar än dagens observationsbaserade ergonomiska
bedömningsmetoder och bidra till bättre arbetsteknik och
arbetsplatsutformning.

Carl Lind, vid Karolinska Institutet, tilldelas 1 737 000 kronor för
att undersöka om ett bärbart mätsystem med återkoppling via
vibrerande sensorer kan minska skadliga belastningar och ge mer
precisa och mindre kostsamma riskbedömningar. Muskelaktivitet i
underarmar och vinkel och rörelsehastighet för handleder kommer att
mätas hos lagerarbetare och kassapersonal med hjälp av trådlös teknik
i form av elektromyografi och positions- och rörelsemätare, så
kallade inertial measurements units.

Projektet pågår till och med 2021 och förväntas visa om så kallad
vibrotaktil återkoppling kan främja bättre arbetsteknik vid
handintensivt arbete och om det bärbara mätsystemet kan leda till mer
kostnadseffektiva riskbedömningar med högre tillförlitlighet.
Resultaten väntas ge kunskap om metoder som kan bidra till att
förebygga belastningsbesvär och minska sjukfrånvaron.

Carl Lind, teknologie doktor i ergonomi vid Karolinska Institutet,
Institutet för miljömedicin, tel: 070-496 01 56, e-post:
carl.lind@ki.se.

Referensmätningar kring EMF-direktivet

I juli 2016 infördes ett EU-direktiv om exponering för
elektromagnetiska fält i svensk lagstiftning i och med
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2016:3. Direktivet är komplicerat
och EU-kommissionens vägledning ger inte företag tillräcklig hjälp
för att kunna följa föreskrifterna i sitt systematiska
arbetsmiljöarbete. Projektets syfte är att göra referensmätningar i
industrin som kan användas som kompletterande vägledning.

Hans Grönqvist, vid Swerea IVF AB, tilldelas 3 528 000 kronor för att
identifiera industrier som har svårt att uppfylla föreskriftens krav
och för att genomföra mätningar och simuleringar av elektromagnetisk
exponering. I projektet ingår att utveckla en metod för bedömning av
riskerna vid exponering för elektromagnetiska fält.

Projektet pågår till och med september 2020 och väntas leda till ökad
kunskap om elektriska och magnetiska fält, vilket i sin tur kan
underlätta för industrin att uppfylla kraven i AFS 2016:3.

Hans Grönqvist, doktor i mikrovågsteknik vid Swerea IVF AB, tel:
070-780 62 60, e-post: hans.gronqvist@ri.se.

Utveckling av ett numeriskt beräkningsverktyg med en öppen källkod för
att skapa en säkrare arbetsmiljö inom svensk industri avseende
dammexplosioner

Dammexplosioner inträffar i industrin när brännbara dammpartiklar
kommer i kontakt med luft vid produktion och bearbetning av till
exempel livsmedel, pellets eller metall.

Ett beräkningsverktyg som till skillnad från dagens förenklade
beräkningsmodeller tar hänsyn till potentiella förbränningsfenomen
vid en explosion gör det möjligt att utveckla bättre system för
tryckavlastning och därmed en säkrare arbetsmiljö....

Författare Cision

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.