Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-01-16

AFA Försäkring: 30 miljoner till forskning inom arbetsmiljö och hälsa

Pressmeddelande 2020-01-16:

Säkrare arbetsmiljö inom hästnäringen, kartläggning av hälsofarliga
rengöringsmedel och förstoringsglasögon för kirurger. Det är ämnena
för tre av de tretton forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 29
682 000 kronor av AFA Försäkring i 2019 års fjärde anslagsomgång.

[image]

Säker hästnäring

Ridskolor och travstall rapporterar in många arbetsolyckor och har
ofta brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ökad kunskap om
hur arbetsvillkor och arbetsmiljö inom hästnäringen inverkar på hälsa
och säkerhet kan gynna det förebyggande arbetet och bidra till färre
olycksfall, minskad sjukfrånvaro och ökad lönsamhet.

Ing-Marie Andersson, vid Högskolan Dalarna, tilldelas 2 983 000 kronor
för att utveckla metoder för ett systematiskt arbetsmiljöarbete i
hästnäringen genom riskbedömningar, enkätstudier och workshoppar på
fyra ridskolor och fyra travstall. I projektet ingår att producera
ett digitalt material som kan hjälpa ridskolor och travstall att
komma igång med arbetsmiljöarbete.

Projektet pågår till och med januari 2023 och förväntas leda till ökad
kunskap om arbetsmiljön inom hästnäringen. Projektet väntas också
resultera i konkreta metoder och verktyg för att förbättra det
systematiska arbetsmiljöarbetet och därigenom minska antalet olyckor
i branschen.

Ing-Marie Andersson, professor i arbetsvetenskap, Högskolan Dalarna,
tel: 070-656 70 20, e-post: ima@du.se.

Kemiska risker med rengöringsmedel i arbetslivet

Rengöringsmedel används på de flesta arbetsplatser och är en vanlig
orsak till kemiska skador, luftvägsbesvär och hudsjukdomar. Idag
saknas övergripande kunskap om rengöringsmedlens negativa
hälsoeffekter. En kunskapssammanställning och en granskning av
medlens säkerhetsdatablad kan bidra till att förebygga skador och
sjukdomar orsakade av dessa produkter.

Linda Schenk, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 822 000 kronor
för att kartlägga användningen av rengöringsmedel i Sverige och
undersöka medlens innehåll och hälsopåverkan. Analys av kemiska
olyckor, arbetsskador och av säkerhetsdatablad kommer att kombineras
med exponeringsmätningar på arbetsplatser och datamodellering.

Projektet pågår till och med februari 2023 och förväntas ge en
överblick över medel för rengöring i arbetslivet och dess effekter på
användarnas hälsa. Resultaten väntas främja arbetet med att förebygga
skador och sjukdomar orsakade av rengöringsmedel och ge exempel på
hur säkerhetsdatablad kan förbättras.

Linda Schenk, docent i toxikologisk riskhantering, Karolinska
Institutet, tel: 08-524 879 68, e-post: linda.schenk@ki.se.

Nya prismatiska förstoringsglasögon för att minska kirurgers
nackbelastning

Kirurger får ofta nackbesvär av att arbeta framåtlutade med
förstorande glasögonluppar och pannlampor. Idag finns prismatiska
luppar som bryter synfältet nedåt och möjliggör en mer upprätt
nackposition. Tester och utvärdering av denna typ av lupp kan bidra
till ökad användning av prismatiska luppar inom kirurgin och minska
kirurgers nackbelastning.

Mikael Forsman, vid Kungliga tekniska högskolan, tilldelas 2 327 000
kronor för att testa prismatiska luppar vid kirurgiska
arbetsuppgifter och jämföra användbarhet och påverkan på fysisk
belastning med konventionella luppar. Tester kommer att göras
tillsammans med medicinstudenter och kirurger. Utvärdering av
lupparna kommer att ske med hjälp av intervjuer, frågeformulär och
mätningar av arbetsställningar och muskelaktivitet.

Projektet pågår till och med januari 2022 och förväntas ge ökad
kunskap om prismatiska luppars användbarhet, ergonomi och effekt på
produktivitet och kvalitet vid kirurgiska arbetsuppgifter. Positiva
testresultat väntas leda till ökad användning av prismatiska luppar
inom kirurgin och en minskning av kirurgers fysiska belastning och
nackbesvär.

Mikael Forsman, professor i ergonomi, KTH, tel: 070-491 01 96, e-post:
miforsm@kth.se.

Det ingår väl i jobbet? Undersköterskors och sjuksköterskors utsatthet
för hot och våld på arbetet och chefers handlingsstrategier

Hot och våld är ett växande arbetsmiljöproblem för undersköterskor och
sjuksköterskor.

Eftersom hotfulla och våldsamma händelser i vården inte alltid anmäls
saknas det kunskap om hur vanligt detta är och vilka konsekvenser det
får. Ökad kunskap om undersköterskors och sjuksköterskors utsatthet
för hot och våld och hur chefer hanterar denna typ av händelser kan
bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa för vårdpersonal.

Jenny Jakobsson, vid Malmö universitet, tilldelas 2 507 000 kronor för
att undersöka hur undersköterskor och sjuksköterskor utsätts för hot
och våld och hur det påverkar dem genom en enkätstudie. I projektet
ingår även att ta reda på vilka strategier chefer använder för att
hantera hotfulla och våldsamma situationer och vilket organisatoriskt
stöd som behövs för att främja en trygg arbetsmiljö.

Projektet pågår till och med december 2022 och förväntas ge insikt i
hur utsatta undersköterskor och sjuksköterskor är i det dagliga
arbetet på vårdavdelningar och hur det påverkar dem. Projektet väntas
också ge en bild av hur chefer hanterar hot och våld och hur
arbetsmiljön i vården kan bli tryggare. Resultaten väntas kunna
spridas i form av rekommendationer och åtgärdsförslag och på sikt
bidra till minskad ohälsa och sjukfrånvaro på grund av hot och våld.

Jenny Jakobsson, biträdande lektor i vårdvetenskap, Malmö universitet,
tel: 076-145 72 85, e-post: jenny.jakobsson@mau.se.

Vilka kombinationer av skiftschemakarakteristika är värst och vilka är
mest attraktiva? Påverkar yrke eller kön?

Att skiftarbete med nattarbete kan ha negativa effekter på hälsan är
känt, men kunskap saknas om hur skiftarbetaren själv ser på sina
arbetstider. Ett tidigare projekt visade att kort framförhållning och
kort dygnsvila upplevdes som mer problematiskt än nattskift. Analyser
av hur olika arbetsscheman upplevs och påverkar trötthet, familjeliv
och hälsa samt betydelsen av inflytande över arbetstider kan
tydliggöra vilka inslag i ett skiftschema som gör det mer eller
mindre attraktivt.

Göran Kecklund, vid Stockholm universitet, tilldelas 2 639 000 kronor
för att genom nya analyser av tidigare insamlad data undersöka vilka
typer av scheman skiftarbetare upplever som bäst respektive värst och
vilka som är förenade med trötthet, sömnproblem, familjetidsproblem,
olycksrisk och ohälsa. I projektet ingår att undersöka om stress
eller hög fysisk arbetsbelastning gör att scheman upplevs mer
negativa och om inflytande över schemat motverkar negativa effekter.
Jämförelser kommer att göras mellan arbetare och tjänstemän, kvinnor
och män samt yngre och äldre.

Projektet pågår till och med december 2021 och förväntas ge ny kunskap
om vad som gör ett skiftarbetsschema mer eller mindre attraktivt.
Kunskapen väntas komma till användning när arbetsgivare och fackliga
representanter skapar scheman och kan ge skiftarbetare en tydligare
bild av vad i olika scheman som är bra respektive mindre bra.

Göran Kecklund, professor i psykobiologisk sömnforskning, Stockholms
universitet, tel: 073-707 89 12, e-post:
goran.kecklund@stressforskning.su.se.

Hur påverkar ett personcentrerat arbetssätt sjukvårdspersonalens
arbetstillfredsställelse, arbetsstress och psykosociala arbetsmiljö?

Personcentrerad vård är en modell där patienten är en partner i
planering och genomförande av vården. Tidigare studier visar att
arbetssättet kan ha positiva effekter för patienter, som till exempel
kortare slutenvård. Kunskapen om dess effekt på vårdpersonalens
arbetsmiljö och hälsa är däremot begränsad. Ökad kunskap om hur ett
personcentrerat arbetssätt påverkar arbetstillfredsställelse, stress
och psykosocial arbetsmiljö kan visa om modellen har potential att
minska personalomsättning och sjukfrånvaro i vården.

Inger Ekman, vid Göteborgs universitet, tilldelas 1 647 000 kronor för
att undersöka hur anställdas arbetstillfredsställelse och
arbetsrelaterade hälsa påverkas på sjukhusavdelningar som inför
personcentrerad vård som arbetssätt. Enkäter skickas ut innan, under
och efter införandet av arbetsmodellen. I studien ingår också att
genom intervjuer ta reda på vilka hinder och möjligheter personalen
upplever att modellen medför.

Projektet pågår till och med september 2021 och förväntas visa om ett
personcentrerat arbetssätt kan minska stress, personalomsättning och
sjukfrånvaro. Projektet ingår i en plattform för kunskapsdelning och
införande av personcentrerad vård och resultaten väntas kunna vara
till hjälp för sjukhus och regioner som planerar att införa modellen.

Inger Ekman, senior professor i vårdvetenskap, Göteborgs universitet,
tel: 073-707 89 12, e-post: inger.ekman@gu.se.

Förändring av vardagens aktiviteter hos personer med depression och
ångest efter arbetsterapeutisk rehabilitering

Sjukskrivning för psykisk ohälsa ökar och de vanligaste diagnoserna är
depression och ångest. Kunskap saknas om hur de sjukskrivna upplever
vardagliga aktiviteter som skötsel av hem, sociala relationer och
fritidsaktiviteter relaterat till arbetsförmåga. Ökad kunskap om hur
personer med depression och ångest upplever vardagen kan vara till
hjälp vid rehabilitering och bidra till minskad ohälsa och
sjukfrånvaro för individen.

Petra Wagman, vid Jönköping University, tilldelas 848 000 kronor för
att genom analys av data insamlad i ett pågående projekt studera hur
personer med depression och ångest upplever vardagliga aktiviteter
före och efter rehabilitering. Upplevelserna kommer att mätas vid tre
tidpunkter under ett år och jämförelser göras mellan patienter som
arbetat/återgått i arbete respektive varit sjukskrivna.

Projektet pågår till och med juni 2023 och förväntas leda till ny
kunskap om upplevelsen av vardagsaktiviteter i relation till
arbetsförmåga hos personer med depression och ångest. Resultaten
väntas bidra till bättre hälsa och ökad arbetsförmåga för individen
och kan vara till nytta för arbetsgivare, Försäkringskassan och
vården vid rehabilitering.

Petra Wagman, docent i arbetsterapi, Jönköping University, tel:
073-910 16 87, e-post: petra.wagman@ju.se.

Personlig skyddsutrustning - strategier och rekommendationer för ökad
användning genom anpassning till användare, uppgift och kontext

På senare år har arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro ökat och
fortfarande inträffar tillbud som hade kunnat förebyggas med rätt
personlig skyddsutrustning. I byggbranschen och fartygsbranschen
finns arbetsmiljöer där olyckor inträffar på grund av felaktig
användning av skyddande utrustning. En analys av hur personlig
skyddsutru...

Författare Cision News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.