Analytikern: Därför vågar jag inte köpa aktier nu

Foto: Peter Malmqvist

Börsbolagens vinster steg under perioden juli till september. Det gör att företagens vinster har ökat för tionde kvartalet i rad. En börsrekyl har väckt hoppet om en snar vändning men den lär inte komma förrän inflationen dämpats. 

Det finns 13 344 börsdagar från 1970 till den 10 november 2022. Bara femton av dessa har börsindexet S&P stigit mer än 5,5%. Senast det hände var just den 10 november. Då presenterades inflationsstatistik i USA som visade en nedgång från astronomiskt höga 8,2% till fortfarande astronomiskt höga 7,7%, men det var fjärde månaden i rad med en lägre inflation, vilket bidrog till den extremt positiva börsreaktionen.

Plockar vi isär statistiken blir börsreaktionen mer begriplig. Oktobersiffran låg nämligen på halva nivån jämfört med för ett år sedan. Räknar vi samtidigt om månadsuppgången till årstakt landar den på mellan 5 och 6%. Det är fortfarande högt, men en bra bit lägre än den skrämmande höga nivå kring 9% som vi sett under året. Dessutom är oktober historiskt en månad med hög inflation, varför denna omräknade årstaktsnivå troligen är tagen i överkant.

Går vi därtill in och analyserar olika sektorer kan konstateras att sju av åtta visade en fallande månadssiffra i oktober, jämfört med för ett år sedan. Kläder, transport och sjukvård visade markant lägre, medan boende och mat visade något lägre. Jublet fastnar däremot lite i halsen om vi jämför med perioden 2014–2019, alltså då inflationen var kring normala 2%. Då ligger fortfarande fem sektorer 3–4 gånger högre än normalt – boende, mat, transport, nöjen och övrigt, medan kläder och sjukvård ligger lägre.

Statistiken visar dock att amerikanska centralbankens fyra räntehöjningar från 0,25 till 4% börjar bita. Värre är det i Europa. Riksbankens höjning under året till 1,75%, liksom höjningarna inom euroområdet till 2,0% ligger långt efter USA. Samtidigt är inflationen klart högre i Europa, där Tyskland, Storbritannien, Italien och Sverige ligger mellan 10–11%, medan Frankrike klarar sig bäst kring 6%. Om vi exkluderar effekten från energi ligger Tyskland, Storbritannien, Spanien och Sverige på USA:s nivå kring 7%, medan Frankrike och Italien ligger kring 5%. Inget land visar något brott i den uppåtgående trenden, som sista månaden gjorde i USA. 

Ökade vinster tredje kvartalet

Den positiva börsreaktionen ska också ses i skenet av att värderingarna av börsbolagens vinster (p/etalet) nu börjar ligga på ganska normala nivåer. I USA var värderingen nere på ett p/e-tal på 16, vilket är ungefär på det långsiktiga genomsnittet, som uppnåtts med räntor på ungefär nuvarande nivå. I Sverige var p/e-talet nere på 14 innan uppstudsen i oktober–november, vilket är något under normalnivån.

Dessutom ökade börsbolagens vinster under det tredje kvartalet med ungefär 5%, både i Sverige och i USA. Trenden i de svenska bolagen bygger dock på markanta prisökningar och positiva valuta effekter, varför tillväxten är ganska fiktiv. I ett mer normalt inflationsläge, med en mer balanserad svensk krona hade vinstökningen sannolikt uteblivit.

Går vi över och granskar konjunkturstatistiken är det en blandad läsning. En av de viktigaste indikatorerna är inköpschefernas index i USA, det så kallade ISM. Det toppade i mars 2021 på det mycket höga värdet 64, men har nu dalat till 50, vilket innebär att industrin varken växer eller krymper. Ytterligare en viktig indikator är IFO-index i Tyskland, som också mäter aktiviteten i industrin. Detta index toppade på ungefär samma nivå som i USA och ungefär samtidigt, men ligger nu omräknat till den amerikanska skalan på ungefär 42–43, alltså mycket svagt. För hela EU ligger inköpschefernas index på 46, vilket tyder på en krympning. 

Bilförsäljningen - där hela havet stormar 

Ytterligare en viktig sektor är bilförsäljningen. Där är det hela havet stormar, dels till följd av omställningen till elbilar, dels som en följd av komponentbrist och andra trånga sektorer. Sedan i våras är tillväxten negativ i alla större industriländer, inklusive Sverige, men i Kina har tillväxten återvänt under hösten. Min bedömning är att den enorma satsningen på renodlade elbilar skapar betydande produktionsproblem. På annat sätt går det inte att förklara de långa väntetiderna på 1–1,5 år för en ny elbil. Så länge denna politiskt påhejade satsning består kommer nog bilproduktionen ha problem. Omställningen är närmast ofattbar.

Granskar vi slutligen BNP i de större industriländerna, kan det konstateras att samtliga visat tillväxt de senaste sex kvartalen, men att tillväxten successivt dämpats. Mäter vi i förhållande till tredje kvartalet 2019, alltså innan pandemin, ligger Sverige och USA i en klass för sig med en BNP-uppgång på ungefär 2%. Därefter följer Tyskland, Frankrike och Italien med en BNP-nivå ungefär med 2019, medan Japan, Spanien och Storbritannien fortfarande redovisar en BNP som är lägre. I Storbritannien är det dock bara marginellt. 

Slutsatsen

Och slutsatsen? När Stockholmsbörsen bottnade i oktober var nivån 32% under toppen från årsskiftet. I USA var nedgången 24%. Jag har tidigare jämfört med it-kraschen och finanskraschen och visat att den här nedgången uppvisar precis samma mönster, även i rekylerna. Under it-kraschen fick vi en uppstuds på 21% under april–maj 2001, varefter kurserna vände ner. Under finanskrisen fick vi motsvarande under våren 2008 med 18% och på hösten inträffade Lehman Brothers. När detta skrivs har Stockholmsbörsen studsat upp 19% på en och en halv månad. Det är en rekyl som ger hopp hos många.

Om det fortsätter upp från den här nivån kan det vara slutpunkten på börsraset. Då är placerarna övertygade om att centralbankerna lyckats stoppa inflationen och att de mest skräckinjagande räntescenarion som funnits hos många inte blir verklighet. Tyvärr tror jag inte kurserna fortsätter upp, dels för att det bara är i USA som inflationen visar någon form av inbromsning, dels för att de ränteuppgångar som redan inträffat kommer att få negativa effekter på tillväxten. Därför är vinstutsikterna i börsbolagen plötsligt ganska dystra. Jag vill därför se en tydligare och bredare dämpning av inflationstakten innan jag vågar köpa aktier igen. Jag tycker inte inflationen är under kontroll, inte ens i närheten.