Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-05-16

Bank: Banker bör avsluta oetiska kundförbindelser i skatteparadis - FI

(SIX) Parallellt med att de så kallade Panamadokumenten blir
offentliga fortsätter Finansinspektionens granskning av de svenska
storbankerna Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken.
Finansinspektionen anser att bankerna bör avsluta förbindelser med
kunder som har brevlådeföretag i skatteparadis även om det kan leda
till rättsliga konsekvenser. Det säger Christer Furustedt,
avdelningschef för tillsyn i stora banker hos Finansinspektionen, till
SIX News.

Bankerna är enligt kontraheringsplikten skyldiga att ta emot medel
från allmänheten och kan inte säga upp avtal med kunder utan saklig
grund. Att säga upp avtalet med en kund som misstänks skatteplanera
kan bryta mot kontraheringsplikten, något som sätter bankerna i en
knepig situation.

Men Christer Furustedt anser att det är upp till bankerna själva
att avgöra vilken typ av transaktioner de vill vara förknippade med.

"Normalt sett har bankerna egna interna regler och etiska
riktlinjer för vilken typ av affärer och kunder de vill göra
transaktioner med. Så den första frågan som en bank ska ställa sig är
om kunden eller verksamheten i fråga är i linje med bankens etiska
riktlinjer", säger Christer Furustedt.

Triumfar inte kontraheringsplikten en etisk riktlinje?

"Jo, så är det ju. Grundprincipen från vår sida är att banken själv
måste ha en uppfattning om vilken verksamhet de vill bedriva som de
anser vara sund. Banken själv måste identifiera vilken
affärsverksamhet de vill bedriva för att tjäna pengar och vilka
begränsningar man vill lägga på den verksamheten", säger Furustedt och
fortsätter:

"Om man sedan överträder den gränsen så får man fråga sig om vad
man gjort för överträdelse och vad man medverkat till och om det i sin
tur är uppsåtligt eller inte."

Det är banken själv som väljer vilken typ av affärer man vill göra
med en kund, anser Furustedt. Om transaktionerna inte är i linje med
bankens valda affärsmodell och inte bryter mot någon annan lag eller
om man av något annat skäl skulle vara tvungen att upprätthålla en
viss typ av tjänst, så står det banken fritt att avsluta förbindelsen,
säger han.

Om banker bryter mot kontraheringsplikten kan det leda till
rättsliga processer, påpekar Furustedt samtidigt.

"I slutändan är det så att personen som får kontot avslutat får gå
till domstol om man vill ha kvar sitt konto. I allmänhet kan det ju
vara så att man inte går till domstol om man bedriver brottslig
verksamhet", säger Furustedt.

Och om banker vill undvika rättsliga processer?

"Banken måste vara klara över om det är en verksamhet som de inte
vill medverka i, då är det ganska klart. Men är det i en zon där du
inte riktigt vet och det finns en skyldighet att tillhandahålla
tjänster är det ett annat läge", säger Furustedt och påpekar att det
beror mycket på situationen.

"Allt det där är bankens val. Det är ett avtalsförhållande mellan
en kund och ett företag i botten och banken måste göra bedömningarna.
Det måste naturligtvis vara väl underbyggda beslut så de inte bara
tycker en massa saker."

I den pågående bankutredningen samarbetar Finansinspektionen med
Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, EBM. Skatteverket bevakar
frågor som skattebrott eller medhjälp till skattebrott medan
Ekobrottsmyndigheten ansvarar för den polisiära delen.

"Vi har lite olika uppdrag. I och med att det är lite komplext så
har vi inlett en samverkan mellan myndigheterna", säger Furustedt.

Finansinspektionens primära uppdrag i det här sammanhanget är att
utreda penningstvättsrelaterade frågor och se om banken har de
processer, rutiner, policys och system som krävs för att motverka
penningtvätt.

"Vi tittar på vilken typ av verksamhet en bank ska bedriva och vad
som är sunt eller inte sunt, men handlar det om skattebrott så är det
Skatteverkets fråga. Det är också de som ingriper om det är fråga om
skattebrott", säger Furustedt.

Finansinspektionen samarbetar också med representanter från Nordeas
tillsynskollegium, där Europeiska bankmyndigheten, EBA, ingår
tillsammans med representanter från de nordiska och baltiska länderna
samt Luxemburg och Storbritannien. Att bedriva tillsynsarbete för
gränsöverskridande banker i så kallade tillsynskollegier är enligt
Finansinspektionen väl etablerad praxis som också har stöd i
EU-direktiv. Det är alltså ingenting som sker enbart i detta fall utan
det är ett vanligt sätt att bedriva tillsyn, enligt myndigheten.

Christer Furustedt vill inte kommentera eventuella konsekvenser för
bankerna så länge utredningen pågår. Han vill inte heller meddela
någon tidsplan för när utredningen väntas vara klar.

"Vi jobbar så intensivt vi kan, men vi kan inte ge några prognoser
på tidsplaner. Det beror på hur framkomligt det är, vad vi upptäcker
och hur mycket data vi måste ta in. Vi lämnar inga prognoser för när
det ska vara klart."

Anna Sundström, 08 5861 6376
mailto:anna.sundstrom@six-group.se
www.blogg.six.se @SIXNyheter
SIX News

Författare direkt.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.