Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-01-15

BANK: BANKER BORDE FINANSIERAS UTAN KORTFRISTIGA LÅN - COCHRANE

STOCKHOLM (Direkt) Banker borde finansieras helt utan kortfristiga lån.

Det sade ekonomen och den tidigare ekonomiprofessorn John Cochrane till
Nyhetsbyrån Direkt vid Skagen Fonders nyårskonferens i Stockholm.

Han anser att kapitalkraven skulle kunna vara mycket högre, eller att
banksystemet till och med skulle kunna vara baserat på enbart eget kapital
och långsiktig upplåning, helt utan kortsiktig finansiering.

"Banker håller inte med eftersom de får mycket subventioner för lån och
gillar att stater garanterar lån", säger John Cochrane som anser att det
råder konsensus bland ekonomer och i ökande grad hos centralbanker om att de
motargument som har anförts i frågan i själva verket inte är särskilt starka.

EU har infört bail-in-regler för att det ska finnas skuldinstrument som kan
ta
smällen i stället för skattebetalare om bankers eget kapital förbrukas. Vad
tycker du om bail-in ?

"Bail-in-instrument har problemet att bail-in måste utlösas av någon - vem?
Kommer centralbanken att göra det i ett läge när finansaktörer varnar för att
de inte skulle klara en bail-in? Knappast. Med aktiekapital händer bail-in
automatiskt i stället. Jag föredrar enkelheten hos aktiekapital. Om man ska
ha någon slags bail-in skulle jag rekommendera att banker köper optioner som
ger dem rätten att ge ut kapital till ett givet pris. Det är en form av
automatisk bail-in som inte kräver ett beslut, annat än av banken.
Anledningen till de nuvarande avancerade bail-in-instrumenten är att banker
vill ha något som de kan kalla för skuld så att de får subventioner", säger
han.

Skulle banker i din modell h a kvar sin intermediära roll i det finansiella
systemet med att göra kreditpr ö vningar etc ?

"Ja. Man skulle kunna investera i bankaktier på samma sätt som man köper andra
företags aktier. Banker skulle fatta sina egna utlåningsbeslut - det skulle
inte skötas av den som finansierar banken. Bankaktier skulle dock vara
jättesäkra i min modell eftersom banktillgångar överlag är säkra."

Kortfristiga lånerelationer är kopplade till likvidite t. Är inte likviditet
nödvändigt i en ekonomi?

"Förr var det kopplat till likviditet ja, men inte längre. Man kan köpa öl via
ett bankkort som är kopplat till en aktiefond - man behöver inte ha ett
bankkonto. Nuförtiden kan man sälja likvida aktier omedelbart utan prispress.
Då har man visserligen fortfarande en prisrisk, men man har likviditet. "

Om man lever på marginalen och inte vill ta risken att ens resurser t appar
snabbt i värde kanske man föredra r kronor på ett bankkonto snarare än
aktie r ?

"Om man vill ha absolut trygghet och absolut likviditet skulle man kunna sätta
sina pengar i en penningmarknadsfond som har investerat i statspapper eller
en fond som investerar i centralbanksreserver. Då får man låg, trygg ränta
och slipper risken för uttagsrusning. Därutöver skulle det finnas fonder som
investerar i lite mer riskabla och högavkastande tillgångar såsom
bolånepapper. Om man vill ha ännu bättre avkastning skulle jag föreslå en
aktieindexfond som görs ännu mer likvid än vad dessa fonder är i dag", säger
John Cochrane.

"Jag har inget emot lån, framförallt inte långsiktiga lån. Det jag har problem
med är kortfristiga lån där man har rätt att kräva återbetalning omedelbart,
vilket kan leda till uttagsrusningar hos banker", förtydligar han.

Den tidigare ekonomiprofessorn påminner om att ett skäl till att viss
finansiering ibland görs via skulder snarare än aktier är att investerare
inte alltid kan lita på att entreprenören kommer att redovisa alla intäkter
och därmed inte hela vinsten, exempelvis i klassiska kontantbranscher såsom
restaurangsektorn. Där kan lånefinansiering passa bättre än aktier, pekar han
på.

Tror du att nästa finans kris kommer att bli större eller mindre än den förra
som var år 2008?

"Om vi inte får ordning på saker och ting kommer nästa kris att bli större.
Den förra krisen kom hyfsat nära gränsen för vad länder kan hantera
räddningsmässigt. Det finns begränsad räddningsförmåga, även i USA. Många
länder är mer skuldsatta än tidigare, så om USA:s federala regering nu gick
till finansmarknaden för att låna upp flera biljoner dollar för att rädda
banker, rädda kommuner och delstater, stimulera ekonomin och kanske hantera
ett pågående krig skulle det eventuellt inte gå. En skuldkris i offentlig
sektor i västvärlden skulle vara hemsk."

Människor är inte skyldiga pengar till någon annan planet, utan alla
lånerelationer är på jorden. De som lånade ut resurser överlevde
uppenbarligen utan de resurserna när de lånade ut dem . Är
betalningsinställelser verkligen så farliga?

"Överleva kommer vi nog göra. Din poäng är rätt och ofta bortglömd - för varje
skuld finns det en tillgång. Om en person inte betalar tillbaka ett lån till
någon så försvinner inte pengar sammantaget. Men det speglar i regel något
underliggande som gick fel, exempelvis att man byggde en fabrik som inte var
värd något, så samhället har förlorat en del värden. Vi människor är
sinsemellan beroende sociala varelser, så utbredda betalningsinställelser
förstör relationsfibrerna och förtroendet mellan människor. Det är ett skäl
till att det blir recession i ekonomin vid finanskriser. När flödet av nya
krediter hindras av striden kring vem som är skyldig vem pengar enligt
tidigare avtal så fungerar inte ekonomin särskilt bra. Så vi skulle överleva,
men det skulle inte gå särskilt bra. Vi är alla så specialiserade nuförtiden.
Om civilisationen tar slut kommer efterfrågan att vara mycket låg på
ekonomiprofessorer och finansjournalister", konstaterar John Cochrane
skämtsamt.

Det har varit mycket fokus på att förebygga finanskrisrisker det senaste
decenniet. Finns det en chans att vi har lärt oss
så pass mycket att vi är bättre förberedda för att hantera tuffa kriser nu?

"Det finns å ena sidan kunskap och å andra sidan kunskap förkroppsligad i
regleringar. Dagens regleringar hanterar tyvärr många frågor som inte är
centrala. Jag är hoppfull om att vi kan lära oss att bankrusningar, såsom
hände kring Lehman Brothers, är det centrala och genom att åtgärda det kan vi
förebygga kriser, men det enda vi gör vid varje kris är att expandera
regelboken. Det kommer inte att fungera", säger John Cochrane som bland annat
har varit verksam vid University of Chicago.

Han anser att det amerikanska banksystemet fortfarande är underkapitaliserat
med hans synsätt.

"Vi kan få slut på finanskriser om vi höjer kapitalkraven", argumenterar han.

Fed-chefer brukar säga att det finns mer kapital i banksystemet i dag och att
det innebär att finanssystemet är säkrare. John Cochrane håller delvis med,
men anser inte att dagens riskviktade kapitalkrav är pålitliga. Europa
erkänner exempelvis fortfarande inte att statspapper innebär vissa risker i
en banks balansräkning.

"Italienska statspapper räknas som riskfria för italienska banker", noterar
han.

Vissa bedömare varnar för att höga kapitalkrav kan driva upp räntor och göra
att det blir vanligare med skuggbankverksamhet. Ser du en risk att d et skulle
finnas incitament för lån att kanaliseras utanför banksystemet ?

"Ja. Det skulle finnas en frestelse att ta fram upplägg som innebär
kortfristig finansiering med risk för rusning. 'Lån' är egentligen inte
problemet. Det är mycket bra om fintech-företag erbjuder lån till företag och
hushåll, finansierat via kapitalmarknader. Om utlåningen finansieras av
aktiekapital eller lån som inte omedelbart kan återkrävas så blir det ingen
bankrusning. Men vi kan inte ha icke-banker som lånar mycket över natten och
investerar i riskabla tillgångar som Lehman Brothers gjorde och sedan drabbas
av en rusning. Så i min vision behövs en viss reglering - det skulle inte
vara en helt oreglerad marknadsekonomisk nirvana", säger John Cochrane
avslutningsvis.

---------------------------------------
Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.