Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-10-25

BANK: BASEL VILL INTE EU SENARELÄGGER NYA KAPITALREGLER - FT

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Baselkommittén anser att EU bör börja implementera det reviderade Basel III-regelverket under 2023 och inte senarelägga justeringarna i kapitalregler med två år till 2025.

Det säger Carolyn Rogers, generalsekreterare vid Baselkommittén, i en intervju med Financial Times (FT).

Internationellt har det kommit överens om att färdigställandet av Basel III ska inledas 2023 (förändringar som banksektorn har kallat Basel IV då det setts som för stora revideringar för att behålla benämningen Basel III).

Enligt ett utkast som FT sett inför att EU-kommissionen på onsdagen ska delge hur förändringarna i Basel-kapitalpaketet ska implementeras kommer en senareläggning till 2025 föreslås.

Carolyn Rogers anser att förändringarna utgör "ett väldigt viktigt slutkapitel" i översynen i Basel III-reglerna som bör implementeras "konsekvent och snarast möjligt".

EU-förslaget som ska presenteras i veckan inbegriper därtill infasning av vissa åtgärder såsom riskviktjusteringar på bolån så dessa krav inte är fullt i kraft förrän 2032.

ECB:s bankövervakningschef Andrea Enria sade tidigare i oktober att det är "av största vikt att alla de kvarvarande Basel III-reglerna implementeras fullt ut och i rätt tid".

Carolyn Rogers påpekar för FT att globala regler syftar till att skapa "en jämn spelplan där en enskild avvikelse är svår att behålla som en enskild avvikelse".

Enligt FT skulle en senareläggning av infasningen inte minst uppskattas av Frankrike vars banksektor skulle träffas relativt hårt av höjda kapitalkrav.

Tidigare har bland annat nordisk banksektor lyfts fram som en potentiellt sett hårt drabbad region av nya mindre riskkänsliga kapitalkrav på lån med låg risk till bolåne- och företagskunder. Med en mångårig implementeringsperiod och det faktum att skandinaviska finansmyndigheter sedan tidigare infört egna krav på exempelvis bolån har det resonerats att effekten av de nya Basel-reglerna inte behöver bli avsevärda.

Den svenska Bankföreningen framförde dock så sent som i våras att golv för kapitalkrav riskerar att slå relativt hårt mot svenska banker jämfört med EU-snittet.

Det blir ett "golv för kapitalkraven som i stort sett eliminerar kopplingen till risk, framför allt för företagsutlåningen. Effekten blir kraftiga kapitalkravsökningar i länder med låg risk", framhöll Bankföreningen i ett utlåtande.

EU-kommissionen anger för FT att de kommer att hålla sig till internationella åtaganden men med justeringar "för att reflektera särdragen för EU:s ekonomi och banksektor".




Författare Direkt-SE