Du är här

2017-10-09

BÖRS: CLIMEON SKA SATSA PÅ SERVICE, INTÄKTER TAR FART 2018 - VD

STOCKHOLM (Direkt) Cleantech-bolaget Climeon, som är på väg till Nasdaq First
North med en miljardvärdering, ska satsa mer på serviceorganisationen än på
marknadsorganisationen för att vara rustade för en global marknad. Nästa år
kommer intäkterna från orderstocken på 350 miljoner kronor att ta fart.

Det säger Climeons vd Thomas Öström i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Climeon, med huvudkontor i Kista, tillhandahåller så kallade Heat Power-system
som genererar el från spillvärme i varmvatten från industrier eller från
lågtempererad geotermisk värme. Bolaget grundades 2011 och har kunder som
stålbolaget SSAB, färjeoperatören Viking Line och Richard Bransons Virgin.

Varför anser du att man bör teckna aktier i Climeon?

"För att vi har en unik, bevisad teknologi som kommer att förändra marknaden.
Vi har ett antal stora, välkända och kräsna kunder. De avtal vi har träffat
visar att kunderna tror på oss även i det långa loppet", svarar Thomas
Öström.

Han ser dels en enorm marknad i restvärmeåtervinning, som antingen bygger på
att använda varmvatten från motorer, kraftverk eller industriella processer.
Därutöver lyfter han fram den geotermiska sektorn som ännu mer intressant.

"Även om marknaden för restvärmeåtervinning är jättestor är den ändå inte lika
intressant som den geotermiska sektorn när man nu genom vår teknik kan göra
el vid lägre varmvattentemperaturer än tidigare, ned till 70 grader, överallt
i världen", säger han.

Heat Power-system. Foto: Climeon
En stor del av
era
intäkter på 7,5 miljoner kronor under första halvåret
var
aktiverat arbete för egen räkning medan nettoomsättningen bara
var
0,7 miljoner kronor. Varför har era order hittills medfört så relativt
begränsad omsättning?

"Det är kopplat till den strategi vi har. Vi sade tidigt att vi ska få ut ett
par maskiner som funkar klockrent innan vi accelererar. Vi ska ta bort alla
barnsjukdomar som annars kan ställa till det för ett företag som inte är redo
för uppskalning. Den andra förklaringen är att ledtiderna är ganska långa. Om
vi tar Virgin Voyages-affären, som vi fick under 2016, så levereras de
maskinerna ut nu. Därmed fördröjs ofta tidpunkten för när man får intäkter
och kassaflöde."

När ska intäkterna ta fart?

"Vi har i dag en orderstock på ungefär 350 miljoner kronor för 126 Heat
Power-moduler. De kommer att levereras ut de kommande 30 månaderna och det är
ganska baktungt. Det blir inte mycket mer i år utan det är framförallt nästa
år som intäkterna tar fart när modulerna ska levereras ut."

Hur sannolikt är det att de order ni har i orderboken verkligen kommer att
realiseras?

"I alla affärer, nästan oavsett vad man gör, finns det risker att det händer
saker längs vägen. Men i samtliga våra affärer finns det en bra drivkraft för
kunden. Någonstans är det den största säkerhet man kan ha. Våra kundföretag
är solida och de tekniska riskerna har vi nog tagit bort. Vi har tränat så
länge att det inte känns farligt."

Hur ska ni använda de 200-230 miljoner kronor ni
tar in?

"Vi avser satsa en hel del på servicesidan - nästan ännu mer än på
marknadssidan. När vi ger oss ut i ett antal länder ska vår
serviceorganisation vara rustad för en global marknad. Varje gång vi gör ett
inträde på en marknad gäller det att se till att överleverera. Mycket sitter
i ryktet och det fördyrar de första instegen."

Angående behovet av att satsa på produktutveckling anser Climeon-chefen att
produkten är i princip som den ska vara.

"Men vi kommer att lägga pengar på saker runt omkring såsom rördragning och
system som gör att den totala kostnaden för el fortsätter ned. Vi ligger
lägst i dag, men vi kommer att pressa oss stenhårt för att fortsätta att få
ned elkostnaderna kontinuerligt."

Att gå in i nya länder kräver också resurser.

"Varje gång vi ska in i ett nytt land krävs certifieringar - att säkra att
systemen ska passa i landet. Det är olika krav kring exempelvis hur man
levererar el ut på nätet. Det kräver ganska mycket resurser i startfasen."

Ni avser fokusera på länder med höga elpriser såsom Tyskland, Indien och
Japan. Hur låga elpriser "tål" er lösning för att fortfarande vara lönsam?

"Affären går ihop även i exempelvis Sverige, men det som händer om man har
låga elpriser är att incitamentet och drivkraften hos bolagen blir ganska
låg", säger Climeon-chefen.

Han framhåller dock att Heat Power-systemet är lönsamt även på Island som har
bland världens lägsta elpriser. Där är å andra sidan
varmvattenförutsättningarna särskilt gynnsamma.

Vilka marknader är det lättast att gå in på?

"Den största 'konkurrenten' vi har är att alternativa aktiviteter kan ha
prioritet över energibesparing. Därför siktar vi in oss på länder där
alternativkostnaden är hög, till exempel Indien, Polen och Tyskland. Vi
riktar även in oss på länder såsom USA och Island där elkostnaderna
visserligen inte är så höga, men där man är väldigt mottagliga för att göra
den här typen av aktiviteter och där det är väl förberett för den geotermiska
sektorn. Vi ska alltid leta efter den snabbaste vägen till en lönsam affär
för oss och våra kunder."

Ert
isländska pilotprojekt inom geotermi kanske inte är färdigutvärderat förrän i
slutet av 2018?

"Vi är fortfarande i definieringsfasen. Vi vill inte låsa upp oss, utan ha
flexibilitet. Det viktiga är att man först gör ett projekt för att träna
integration och för att göra finansieringen för de återkommande stegen bättre
- inte hur många moduler som ingår i den första pilotanläggningen."

Hur mycket kan er tekniklösning effektiviseras på sikt? Är den nära sin
teoretiska maxgräns eller finns mer potential?

"Effektivitetsmässigt ligger vi redan väldigt nära det som är teoretiskt
möjligt. Det man istället jobbar på är saker runt omkring. Maskinen behöver
varm- och kallvatten för att drivas, så vi försöker hitta en effektivare
lösning för att få tag i kyla. Sedan kommer det resterande krutet att vara
att se till att maskinen kontinuerligt kommer ned i kostnad och blir lättare
att producera. Vi har även lagt till en liten 'add-on' för att ytterligare
höja verkningsgraden hos Viking Line där man har tillgång till ånga".
Är det svårt att få in er lösning i befintliga fartyg?

"Nej. När vi stoppade in systemet på Viking Grace stoppade vi ombord
komponenterna på en lastbil och körde ombord. Medan fartyget var ute och
körde installerade vi systemet. Det var trycksatt och klart efter två dagar.
Vi har byggt hela systemet för att det ska kunna ske effektivt."

Hur mycket
sparar
ett
fartyg
in
med er lösning
?

"Cirka 5 procent av bränsleförbrukningen som ofta är den största eller näst
största kostnadsposten. Några procent i bränslebesparing kan lyfta bolagets
resultat på sista raden."

Krävs många tillstånd
till sjöss
?

"Vi är certifierad enligt Lloyds, vilket har varit ett stort arbete. Vi håller
nu på att försöka få motsvarande klassning från de andra klassningsorganen.
Där har vi lite kvar att göra, men det är svårast första gången."

Climeon fokuserar på fyra marknadssegment
(
maritim, stål- och cementtillverkning, generatoraggregat och geotermisk energi
)
.
Vilket
av dem
ser ni störst potential
i
på kort respektive lång sikt?

"Vi ser det som en jämn kamp mellan segmenten. Det är för tidigt att säga det.
Det är klart att den geotermiska sidan är speciell eftersom den är en så pass
skalbar och en ren förnyelsebar lösning. Med tiden är det troligt att den
kommer att vara i alla fall ett av dragloken för oss."

I prospektet argumenterar ni för att den ökande mängden investeringar i
förnybar energi världen över kommer att gynna Climeons verksamhet.
Men k
an det inte även
ge
ökad konkurrens?

"Vi välkomnar konkurrens av alla slag på alla platser. Det tror vi faktiskt
bara är bra. Sedan slåss vi egentligen inte mot de intermittenta (ryckiga)
förnyelsebara energikällorna såsom vindel och solel eftersom vår lösning är
en förnyelsebar baskraft som riktar in sig på ett annat segment."

Climeon
beskriver framgångarna för solceller som en viktig milstolpe för uppfattningen
av all förnybar energi. Kan man inte även göra tolkningen att ökad konkurrens
från solel riskerar att göra er el
skapande
lösning överflödig om priset på el skulle sjunka kraftigt?

"Nej, inte alls. Man måste tänka på hur den framtida energimixen ser ut. Solel
är bra, men fungerar bara när solen skiner. Det kommer att behövas ett antal
pusselbitar där man dels har en baslast såsom vattenkraft, biobränsle och
värmekraft, i kombination med intermittenta källor såsom sol och vind,
kombinerat med balanskraft och lagring såsom vätgasdrivna bränsleceller eller
stora pack av litium-jonbatterier. Utan alla delar kan man inte fasa ut vare
sig fossilt eller kärnkraft", säger Thomas Öström som noterar att vattenkraft
och kärnkraft inte finns överallt.

"Man kan visserligen tänka sig att man kombinerar solel med batterier. Det
funkar när energidensiteten är låg, exempelvis för ett hus. Det slaget tror
jag redan är avgjort - i alla fall i länder med mycket sol. Men på platser
där man har högre energidensitet som i en stad eller om man ska driva
processindustri eller ett datacenter är det helt orimligt att tro att det
skulle kunna göras med sol", hävdar han.

Hur stor är skillnaden
i effektivitet och lönsamhet
mellan inkommande vatten på 70 grader
respektive
90 grader?

"Skillnaden i temperatur mellan kall- och varmvatten styr hur mycket el som
genereras. Anledningen till att vi inte vill arbeta med lägre temperaturer än
70 grader är att kalkylerna då inte riktigt går ihop."

Du har sagt att ni ska bli ett globalt megabolag - ska man tolka det som at
t
ni inte siktar på att bli uppköpta och inlemmade i en annan koncern?

"Det stämmer. Jag vill inte det och är trots allt huvudägare. Dels vill jag
inte jobba med en annan produkt för den här är verkligen perfekt och vi vill
bygga ett fantastiskt bolag. Det tredje är att vi är väldigt snabba. Stora
företag är inte alltid jättesnabba. Även om de kanske redan är globala är jag
inte säker på att de skulle göra ett bättre arbete. Vi vill dessutom försöka
behålla bolaget så svenskt som möjligt - det är roligt att bygga ett
industribolag i Sverige."

Ser du nå
g
ra förvärv som ni behöver göra?

"Det är mycket möjligt att det kommer att komma någon gång i framtiden, men vi
har inte resonerat utåt om vår strategi inom det området."

Ni har tagit in kapital även tidigare, utanför börsen. Hur har
du
upplevt klimatet på kapitalmarknaden då
och
nu?

"Vi har hittills använt oss av affärsänglar hela resan. Vi tog in 7 miljoner
kronor 2013 och 8 miljoner kronor 2014. Då handlade allt om att bevisa att

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.