Du är här

2017-05-29

Danderyds Sjukhus: Kan klipp minska förlossningsskador

Ny stor studie

I mitten av juni startar EVA - en stor forskningsstudie som ska visa
om ett specifikt klipp i slidöppningen under förlossning med
sugklocka kan minska allvarliga bristningar. Erfarenheter från
Finland och Nederländerna tyder på att de kan halveras.

[image]

De allra flesta förstföderskor brister i underlivet under
förlossningen. Inom sjukvården talar man om fyra olika grader av
bristningar, där grad ett är den minsta och vanligaste.

Ungefär var tionde förstföderska föder med hjälp av sugklocka. Studier
visar att kvinnor som blir förlösta med sugklocka brister i högre
grad än de som föder utan hjälp. Omkring 80 procent av dessa kvinnor
får en grad 2-bristning eller mer.

Vetenskapsrådet satsar 12,9 miljoner på studie

Sverige slutade med rutinmässiga klipp på 70-talet då den tidens
forskning visade att det inte hjälpte kvinnan att undgå bristningar.
I Finland och Nederländerna har man dock sedan flera år tillbaka
klippt förstföderskor och minskat antalet allvarliga bristningar
markant; mindre än en procent av kvinnorna drabbas.

Med utgångspunkt i dessa resultat har Vetenskapsrådet i Sverige
beslutat att satsa 12,9 miljoner på en fyra år lång studie för att se
hur klipp hos förstföderskor som blir förlösta med sugklocka påverkar
kvinnan, jämfört med de som inte blir klippta. Ansvarig för studien
är förlossningsläkaren och forskaren Sophia Brismar Wendel, Danderyds
sjukhus.

Hur går EVA-studien till, Sophia Brismar Wendel?

- Vi kommer att behöva minst 700 kvinnor som kan tänka sig vara med i
studien, för att kunna säkerställa resultaten. Alla förstföderskor
blir tillfrågade. Det kommer bland annat att finnas information om
studien på mödravårdscentralen, som kvinnan besöker under
graviditeten.

Statistiskt sett vet vi att ungefär var tionde kvinna kommer att
förlösas med sugklocka, och då blir de lottade till att antingen ingå
i gruppen som får klipp, eller i kontrollgruppen som inte får klipp.
Kvinnan ska ha gett sitt samtycke till att delta i studien.

I vissa fall kommer ansvarig läkare att bedöma att klipp absolut inte
behövs eller absolut behövs, trots att lotten var annorlunda. Klippet
läggs efter extra bedövning. Kvinnor som deltar i studien undersöks
noga efter förlossningen och alla bristningar och klipp sys av
erfaren personal.

Varför gör ni studien bara på kvinnor som blir förlösta med sugklocka?

- Eftersom vi vet att de kvinnorna brister i högre grad än de som haft
en normal vaginal förlossning, blir de en grupp som är lämplig för
den här studien. Vi kommer inte, och ska inte, klippa alla kvinnor i
något slags förebyggande syfte. Det skulle skada mer än lindra.

Hur ska ni motivera kvinnor att ställa upp i studien?

- Kvinnor som deltar i studien får extra noggrann uppföljning vid
flera tillfällen. Då behandlas komplikationer, underlivsbesvär och
hur sexlivet fungerar. Kvinnorna erbjuds telefonkontakt samt
återbesök efter sex månader. De får också en direktkontakt med
barnmorska och läkare som kan ge råd eller undersöka och behandla vid
behov. I rutinvård efter sugklocka ges normalt ingen särskild
uppföljning.

Vilka risker finns det med klipp jämfört med att brista av sig själv?

- Klipp kan upplevas ge mer skavkänsla och mer smärta, i alla fall på
kort sikt jämfört med spontan bristning av motsvarande grad (dvs grad
2). Alltför lite är känt om skillnader mellan grad 2 och klipp.
Sfinkterrupturer däremot (grad 3-4) ger mer smärta och en ökad risk
för inkontinens plus att samlivet påverkas. På ett års sikt visar en
australiensk studie ingen skillnad i samlivsupplevelse oavsett
förlossningssätt, bristning eller klipp. Det är med andra ord inte
tillräckligt studerat och det är därför den här studien är så viktig.

Hur går själva klippet till, och vem utför det?

- Klippet, som är 3-4 cm, läggs snett i nedre slidöppningen när
huvudet syns. Hypotesen är att belastningen på slidöppningens
muskelring minskar och bristningen leds bort från analöppningen.
Metaforen är ett gummiband som tänjs ut tills det brister
okontrollerat och dessutom kanske blir slappt efteråt, jämfört med
att man klipper på rätt ställe och knyter ihop efteråt. Det är alltid
en läkare som klipper.

Ni tror att andelen allvarliga bristningar kan halveras. Vad bygger ni
det antagandet på?

- Internationella registerstudier har visat att andelen kvinnor som
fick en sfinkterruptur minst halverades, i de fall man utfört ett
specifikt klipp. Vi tror därför att vi kan bevisa eller avfärda detta
med vår studie, som är upplagd på ett vetenskapligt mer korrekt sätt.
När man använder lottning till en av två möjliga behandlingar
undviker man systematiska fel i urval av patienter som får en viss
behandling, så resultaten blir säkrare. Med studien kommer vi också
att lära ut detta specifika klipp. I Sverige har vi inte varit så bra
på att lägga klipp som skyddar mot sfinkterskada, eftersom det inte
finns något sådant samband enligt vårt svenska medicinska
födelseregister. Dessutom vet vi inte om det är bättre för kvinnan på
sikt att spricka av sig själv eller få ett klipp.

Korta fakta om förlossning med sugklocka

· Alltid en läkare som tar beslutet och utför förlossningen (inom
SLL)

· Ungefär var tionde förlossning. På Danderyd sjukhus föder ca 330
förstföderskor med sugklocka per år. Totalt i Sverige är det ca 5500.

· Uppskattningsvis får 80 procent av de som föder med sugklocka en
grad 2-bristning.

· Lite drygt var tionde kvinna som föder med sugklocka får en sk
sfinkterskada (grad 3).

Korta fakta om olika grader av bristningar

· Grad 1 innebär en ytlig bristning i slemhinnan eller huden,
behöver ofta inte sys.

· Grad 2 innebär en bristning i muskellagret i slidans öppning eller
längre in. Behöver sys.

· Grad 3 innebär en skada på ändtarmens ringmuskel. Sys av
specialistläkare, ofta på operationssal.

· Grad 4 innebär en skada som går genom väggen till analkanalen.
Denna måste sys av specialistläkare, ofta på operationssal och ibland
i samarbete med kolorektalkirurg.

Grad 3-4 brukar benämnas som sfinkterruptur.
EVA står för Episiotomy in Vacuum Assisted delivery. EVA-studien
(http://www.ds.se/Om-ditt-besok/Danderyds-forlossning/Infor-forlossningen...)
är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

I podden Föda barn kan du bland annat lyssna på ett avsnitt om
förlossningsrädsla och kejsarsnitt; Avsnitt 4.
(http://www.fodabarnpodd.se/page/2/)

[image]

Förlossningsöverläkare och forskaren Sophia Brismar Wendel, som är
ansvarig för studien.

Ingvor Farinotte
Presschef
08-123 56 388
ingvor.farinotte@ds.se

Danderyds sjukhus är ett av landets största akutsjukhus. Det
viktigaste för oss är att våra patienter känner sig trygga och säkra
och får bästa möjliga vård och behandling. Det målet arbetar vi mot
varje dag - tillsammans. Danderyds sjukhus utnämndes i år av Dagens
Medicin till Sveriges tredje bästa akutsjukhus i sin klass. I
Stockholms län blev Danderyds sjukhus högst rankad av de mellanstora
akutsjukhusen. Mer info finns på www.ds.se och på
www.akutsjukhuset.com

-----------------------------------------------------------
http://feed.ne.cision.com/client/waymaker1/WOLReleaseFile.aspx?id=430106...

Författare Cision

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.