Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-12-20

Danske Invest: QE normalt krisverktyg på sikt - förvaltare

Uppdragsartikel.

STOCKHOLM (Fonder Direkt) Det har varit en centralbankstung vecka, med
räntehöjningar från såväl Federal Reserve i USA som Riksbanken på hemmaplan.

Fonder Direkt har samtalat med Danske Invests ränteförvaltare Anders Ohlsson,
för att ta reda på hur förutsättningarna på räntemarknaden ser ut och vad som
är viktigt att bevaka framöver.

Anders Ohlsson. (Källa: Danske Invest)

Brexit, global handelsdispyt och italienskt budgettrubbel återfinns bland
årets stora makroföreteelser. Vilken enskild faktor har gett störst avtryck
på räntemarknaden s prissättning i år ?

Det jag tror har påverkat mest är egentligen inte någon enskild händelse, utan
en allmän insikt om att konjunkturen passerat toppen och att makrodata lär
komma in sämre och sämre framöver. Men sett till specifika risker skulle jag
säga att den politiska oron i Italien har påverkat mest. Italien är en stor
ekonomi i Europa och en viktig del i eurosamarbetet. Europa befinner sig i en
ganska bräcklig återhämtning redan som det är, och den här oron har fått det
att skaka rätt så ordentligt under året.

Så konjunkturen är den stora frågan, och de specifika makrori skerna spär på
den allmänna oro som finns kring vart ekonomin är på väg ?

Precis så. Det konjunkturella är det underliggande, samtidigt som de här
makrohändelserna inte gör saker bättre, utan försämrar sentiment och skapar
oro hos företag och konsumenter. Det har lett till en högre
marknadsvolatilitet och en svårare miljö att navigera i.

Fonden du förvaltar h eter Sverige Ränta och i nnehåller i huvudsak stats-
och bostadsobligationer. Hur ser du på fondens utsikter att leverera
avkastning framöver?

Vårt huvudscenario är att det kommer vara en ganska attraktiv miljö för
ränteplaceringar, där vi har den starkaste tillväxten bakom oss. Vi har inte
något direkt accelererande inflationstryck, och sedan finns dessa oroligheter
i världen som gör att mindre riskfyllda tillgångar bör kunna utvecklas ganska
hyfsat. I en relativ analys tror jag att Sverige Ränta, och placeringar i
statsobligationer, kommer att stå sig väl.

Vad är viktigt att hålla koll på om man är intresserad av att investera på
statspappersmarknaden det kommande året?

Det jag tror blir avgörande är huruvida centralbankerna lyckas med sin
ambition att få till räntehöjningar och normalisera penningpolitiken, trots
en vikande konjunktur. Centralbankernas agerande kommer bli en nyckel för
statsobligationsmarknaden nästa år.

Och hur kan man tänka där, mer specifikt?

Lyckas centralbankerna lämna den superstimulativa penningpolitiken och höja
räntor vore det negativt för statsobligationer. Men tror man att det är för
sent att höja, eller att bara ett par höjningar kommer vara aktuellt, bör
längre räntor klara sig bra. Då bör miljön för en fond som Sverige Ränta vara
attraktiv relativt andra placeringar.

Det har varit en tuff höst på kreditmarknaden. Vad är din syn på denna
utveckling ?

Mycket av motvinden har att göra med det underliggande sentimentet med
riskaversion, men även det faktum att ECB, som bland annat köper
företagsobligationer, trappat ned och nu i december ska avsluta sina stödköp,
har påverkat negativt. Detta har fått effekt på euromarknaden, och har även
spillt över på svenska företagskrediter. I Sverige har man dock sett att de
ökade kreditspreadarna börjat plana ut lite och jag tror att man framöver
kommer se ett visst ökat intresse för krediter. Får vi en stabilisering med
något bättre risksentiment tror jag att krediter i Sverige kommer ha en bra
inledning av nästa år. Om däremot sentimentet försvagas ytterligare och
exempelvis börser kollapsar, blir det tuffare.

Centralbankers stödköp av värdepapper var en reaktion på den största
finansiella krisen sedan 1930-talets depression, men är knappt tio år senare
ännu inte ett avslutat kapitel. Givet att stödköpen framöver upphör, kommer
dessa åtgärder att förpassas till
historieböckerna eller tror du vi ser det igen?

Den typ av kvantitativa lättnader vi sett sedan finanskrisen, att
centralbanker köpt stats- och även kreditobligationer, tror jag på sikt
kommer bli mer av ett normalt verktyg att använda vid framtida kriser. I
Sverige är vi exempelvis ganska långt fram i cykeln, och med en styrränta på
-0,25 punkter kommer man förmodligen inte hinna höja särskilt mycket innan
nästa lågkonjunktur närmar sig. Jag tror att centralbankerna kommer att ta
till så kallad QE mycket snabbare vid nästa kris, och det kan bli aktuellt
tidigare i Sverige än utomlands, eftersom vi saknar möjligheten att använda
räntesänkningar som motmedel.

Fi nns det någon övergripande trend du ser på finansmarknaderna just nu?

Det har blivit tydligt att hållbarhet är en allt viktigare faktor. Hela
marknaden drar åt det hållet, och de senaste åren har hållbarhetsaspekten
börjat reflekteras alltmer i hur bolag agerar, men även i viss mån hur
värdepapper prissätts. Vi har under året ökat vårt fokus på hållbarhet och
satsat inom förvaltningen, både när det kommer till resurser, leverantörer
och system. På kreditsidan handlar det exempelvis om stöd för att göra
bolagsanalyser ur ett hållbarhetsperspektiv, som kompletterar den finansiella
analysen.

Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som
är
frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och
framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall
markeras med "uppdragsartikel" under rubriken.

---------------------------------------
Fondredaktionen +46 8 5191 79 05 https://twitter.com/Fonder_Direkt

Fonder Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.