Du är här
Därför mår bankaktier bra just nu

Aktierna som gynnas av ränteuppgångar
Aktiespararens börsexpert Cristofer Andersson om banksektorn och varför de mår bra i en miljö med högre inflation och räntor.
För det första ska vi ännu en gång göra klart i att vi investerar i bolag, inte aktier. En aktie är enbart ett derivat av ett bolag; ett ägandebevis. Kortsiktigt kan den handlas volatilt, såväl upp som ned, men långsiktigt tenderar den alltid att följa bolagets fundamentala utveckling.
Beträffande sistnämnda är det vissa bolag som blir lidande av höga räntor, framför allt de som har kraftig skuld samt är tillväxtintensiva. Men det finns självklart också vinnare. Vilka sektorer gynnas och vilka bolag kan få en extra skjuts i sina resultat?
Högre räntor är jackpot för banker, som tjänar pengar på sitt räntenetto. Begreppet kan för förklaras som skillnaden i absoluta tal mellan ett företags räntekostnader för upptagna lån och ränteintäkter från utställda lån. Ponera att en bank lånar ut till dig för en bostadsaffär och ger dig en ränta om 1,5 % och samtidigt har en sparränta för sina kunder på 0,5 % är deras vinst däremellan, dvs 1 procentenhet.
Självklart spelar det även roll till vilken ränta banken i sin tur lånar från ECB, men denna är alltid bättre och starkare än bankens utlåningsränta.
Tuffa år bakom sig
Banker, men även försäkringsbolag, som investerar kundernas premier för att skapa avkastning att dels gå i vinst på, dels täcka utbetalningar till olycksartade kunder, har haft ett par tuffa år bakom sig. Faktum är att de inte haft medvind sedan finanskrisen 2008. Sedan dess har räntan över tid dalat, dalat och åter dalat.
Trenden är även intakt om man zoomar ut än mer och går tillbaka ända till 1962. Nedan ser vi den amerikanska 10-åringen, vilken mer eller mindre alla börsens aktörer tittar på och följer. I bilden därefter ser vi den svenska och dess utveckling sedan 2002.

Vad talar för dem?
Vad talar då egentligen för banker och försäkringsbolag? Torde de inte tjäna mindre och mindre för varje år? Det är ofta den snabba slutsatsen som dras, men då glömmer man bort deras kritiska och essentiella roll för samhället i allmänhet, men dess individer i synnerhet. Utan banker där vi kan låna, spara (om än till minimal ränta), växla et cetera har vi inte ett fungerande samhälle.
Lån är en stor del av bankers verksamhet och i takt med att befolkningstillväxten fortgår betyder det, allt annat lika, att fler söker bostäder. Och ytterst få har råd att köpa en bostadsrätt, för att inte nämna en villa. Samma med uppstart av företag mm. Utan möjlighet till lån sker minimal eller ingen utveckling. Banker är således systemkritiska, vilket inte minst visade sig när staten gick in och räddade Swedbank i samband med finanskrisen.
Vikten av försäkringar
Föreställ dig en värld utan försäkringar. Sjuk-, tand-, och hälsovård. Eventuella rör som går sönder och som skapar kostsamma läckor i huset, eller bilen som vägrar starta, inbrott och så vidare. Utan försäkringar skulle det bli mycket dyrt för individen och antingen måste denne ha ett enormt sparkapital för att skydda sig, eller lämnas att acceptera de tragiska händelser som inträffar.
Banker och försäkringsbolag är nyttomaximerande. Där de kan sänka en kostnad för verksamheten kommer de så göra. Där de kan finna en extra vinstmarginal per krona kommer de så göra. De är vinstmaskiner och kan ses som huset på kasinot – det förlorar ytterst, ytterst sällan.
En digital transformation i sin linda
Det sker just nu en transformation bland storbankerna. Från gamla, över hela Sverige utspridda kontor blir de mer och mer digitala. Ju mer digitala, desto mindre anställda behövs. Ju mer digitala, desto färre kontor att betala hyra för. Visst kostar omställningen, men efter att utvecklingskostnaden tagits torde stora vinster finnas.
Fokus har även flyttats än mer mot kärnverksamheten, vilket vi t.ex. har fått se i Handelsbanken, som ska sälja av sin del mot de baltiska länderna. Ett tydligare fokus, en övergång till mer digitala tjänster samt en ökande ränta gör att de svenska bankerna just nu står starkare än igår.
Vi vet inte om den nuvarande inflationen och den förväntade ränteuppgången är tillfällig, eller början på ett paradigmskifte. Det vi dock vet är att de historiskt och hittills tacklat alla de utmaningar som ställts i deras väg.
| Bruttomarginal | Vinstmarginal | EBITA-marginal | Fritt kassaflöde-marginal |
Handelsbanken | 71,3 % (69,1 %) | 43,5 % (39,6 %) | 58,3 % (52,2 %) | 112,2 % (45,3 %) |
Swedbank | 127,2 % (80,5 %) | 44,5 % (40,9 %) | 58,5 % (55,3 %) | 106,7 % (52,6 %) |
SEB | 71,9 % (68,5 %) | 46,6 % (37,3 %) | 60,4 % (51,2 %) | 237 % (41,8 %) |
Nordea | 71,3 % (68,4 %) | 39,6 % (39,6 %) | 58,2 % (46,7 %) | 178,9 % (48,4 %) |
Ovan siffror är för räkenskapsåret 2021. Siffrorna inom parentes gäller 10-årssnittet